Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 Riskanalys 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter 6 Sammanställning och analys 6 Samverkan med patienter och närstående 6 Resultat 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 7 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Beslutet om ett för koncernen gemensamt lednings-/dokument- /ärende-/avvikelsehanteringssystem (som infördes våren 2013 är ett viktigt steg vi tagit för framtiden i fråga om patientsäkerhet samt i övrigt kvalité, arbetsmiljö- och miljösammanhang. Merparten av vår avvikelsehantering har hanterats i det systemet. Under 2012 och tidigare arbetades det med dessa frågor på samma sätt och enligt de rutiner som beskrivs i dokument och bilaga. I punkten Avvikelser kan vi läsa att antal inkomna avvikelser är 49 och de vi själva identifierat är 31, vad gäller vår egen verksamhet samt 15 kopplat till samverkansparter. Naturligtvis skulle det vara bra om vi haft merparten av avvikelserna som egenidentifierade, men antalet tyder ändå på att det finns en kunskap och en förståelse för vikten av att vara observant på händelser i vardagen som kan vara riskabla och som kan göras bättre. Denna typ av utvecklingsarbete är en ständigt fortgående process, som vi har hög ambition att göra än bättre. Alla synpunkter och klagomål som kommit oss till del, från IVO, Patientnämnd eller direkt, har processats i de arbetsgrupper som varit berörda, samt i några fall även mer generellt. I allt för liten grad har vi involverat patienter och närstående, här ser vi själva ett förbättringsområde. Det vi gör är att samverka med olika patientorganisationer, stroke, demens, mm. Men på sikt bör även mer individuella kontakter ske, men svårigheten ligger i att skapa forum för dialogen, dels vem från professionen som ska delta och dels hur vi ska få fram individer som inte bara talar i egen sak. Frågan är dock på agendan. Viktigaste resultatet 2013 var att vi kommit igång med registrering i de nationella registren, eftersom detta kommer ge oss den plattform vi behöver ha för ett fortsatt bra utvecklingsarbete. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Med hänvisning till bilagans sida 1-2, kommer vi inom kvartal att ha ett ledningssystem i full drift, under 2012 har verksamheten replierat på tidigare system, vilket inneburit att ledningsarbetet fungerat, men på ett mer tungrott och traditionellt sätt, genom instruktioner och rutiner i pärmar samt på hemsidan. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvaret för patientsäkerheten i Mitt Hjärta i Bergslagen AB har funktionellt vilat på verksamhetschefen och det har under hela 2013 varit Lennart Nyman. Under verksamhetschefen finns sedan två enhetschefer som ansvarar operativt för i företaget ingående verksamheter. Medicinskt ansvariga under 2013 har varit Saeid Babavand för Köpings VC och Mirostawa Doliwa-Kwiatkowska för sjukhuset i Fagersta samt Kristian Wallner för Fagersta VC. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 I bilagans sida 3-15 finns beskrivning av strukturen för uppföljning och utvärdering. Merparten av mål och strategier kommer från lagstiftning och/eller av landstinget Västmanland fastställda mål, vilket framgår av samma sidor 2-5, lokala program kompletterar sedan helheten och finns också beskrivet på samma sidor. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbete likväl som övrigt utvecklingsarbete sker inom respektive arbetsgrupper på arbetsplatsträffar, yrkesspecifika träffar, såsom veckovisa träffar med alla läkare i samband med en lunch och där frågor av det slag som här avses tas upp för diskussion och instruktion. Avvikelser är även något som bl a tas upp här, men regelmässigt på arbetsplatsträffar. 4

5 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Våra egenkontroller har varit kopplade till registreringar i de nationella kvalitetsregistren som vi arbetar med och då vi noterat avvikelser av vikt. Öppna jämförelser har presenterats på vårdvalsråden och utgjort stimulans för diskussioner i arbetslagen. Vi följer resultatutvecklingen mellan åren och vill framförallt stimulera alla medarbetare till ökad medvetenhet om patientsäkerhet genom att anmäla in avvikelserna som är den grund vi behöver ha i ett bra förbättringsarbete. Under 2013 har vi inte gjort någon målgruppsundersökning i fråga om patientsäkerhet. Någon journalgranskning har inte skett 2013, men 2011 gjordes en medicinsk revision som vi i början av 2012 arbetade lite med. Under 2013 genomfördes Nationella Patientenkäten, så vi har inte gjort någon egen undersökning under 2013 kring förhållningssätt och attityder. De sex ärenden vi haft under 2013 har analyserats och vi har inte haft någon annan revisionsrapport än ovan nämnda. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Med anledning av en tillsyn som i första hand gjordes i Norbergs kommun, kom även vi på Mitt Hjärta att beröras, vilket gav oss tillsammans anledning att se över rutinerna för vår samverkan. Här finns också sedan 2013 en fastställd samverkan mellan Norbergs och Skinnskattebergs VC och oss. Mellan Västmanlands sjukhus-köping och oss har en fast struktur för samverkan etablerats och en instruktion är gemensamt framtagen. Denna kommer också etableras mellan oss och slutenvården i Västerås. Vi kommer också att tydliggöra sjukvårdens relationer med våra tre kommuner i Norra Västmanland. Samverkan i huset mellan primärvård och sluten vård beskrivs på sidan i bilagan. Avtal med landstingets MTA och oss finns för kontroll av medicinteknisk utrustning. Vi har också tydligt avtalsreglerat vår läkarmedverkan inom hemsjukvården där ansvaret gått till kommunen från Här finns dock en fråga som kan behöva klaras ut bättre och det gäller primärvård-psykiatri-kommun. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Se sidan 12 i bilagan. 5

6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Avvikelsehantering och rapportering sker i enlighet med en rutinbeskrivning som varit gällande i verksamheten sedan , då Mitt Hjärta tog öververksamheten. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Inkommande skrivelser från Patientnämnd och Socialstyrelsen registreras och fördelas till ansvarig chef, som sedan utreder och processar ärendet i den arbetsgrupp som i första hand är berörd. Övriga klagomål och synpunkter behandlas på samma sätt. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Alla inkommande rapporter, klagomål och synpunkter kategoriseras i samband med registringen, för att vi på så sätt ska få en bättre överblick och kunna se mönster och trender och därmed bättre kunna arbeta med ett ständigt förbättringsarbetete. Se sidorna i bilagan. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Här har vi så här långt inte etablerat något systematiserat arbetssätt där patienter individuellt eller deras anhöriga erbjudits möjlighet att medverka i sitt eget patientsäkerhetsarbete. Några föreningsrepresentanter har vi däremot haft löpande kontakter med och då i första hand för mer generella synpunkter. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Varje år genomför vi utbildning av alla våra läkare av länsrepresentant från Stramagruppen så gjorde vi även Se sidan 15 i bilagan. Läkemedelsgenomgångar görs regelbundet och rapporteras in varje kvartal, likaså görs kontroll av hygien- och klädrutiner två gånger per år. Vi har genomfört särskild kvalitetsgranskning av hela vår läkemedelshantering i november 2013 och gjorda påpekanden är i allt väsentligt åtgärdade. Under 2013 har vi rapporterat in till alla de register som SKL rekommenderat. 6

7 Ingen rapporterad vårdskada har inträffat under När det gäller vårdrelaterade infektioner och trycksår sker regelbunden rapportering av detta för infektioner varje månad och för trycksår två gånger per år. Våra egna mål är de mål som vår uppdragsgivare sätter och här har vi en måluppfyllelse som får betraktas som varande normal. Övergripande mål och strategier för kommande år Som tidigare nämnts så har vi med start under våren 2013 arbetat med att strama upp och strukturera hela vårt arbete med styrningen av våra processer i akt och mening att verksamheten ska få förutsättningar att göra rätt redan från början. Hela vår verksamhet styrs av ett omfattande regelverk, till vilket sedan vår uppdragsgivare länkar ytterligare uppgifter genom mål som ska gälla för vårt län. Ett av dessa lagreglerade mål är att vi ska ha en patientsäker verksamhet i alla avseenden och det målet är självklart att vi ska uppfylla. Vår strategi för att kunna åstadkomma bästa möjliga utfall i det avseendet är att ge varje medarbetare sådana arbetsredskap att det blir lättare att göra rätt, svårare att göra fel. Här är t ex tillgång till adekvat information en aspekt, kompetensutveckling i inte bara yrkesmässiga sammanhang utan även i gruppdynamik och samarbete, förståelse för vad kommunikation betyder och att patienterna är våra kunder och att våra kunder är vår viktigaste resurs. För att vårt direkta kundarbete ska kunna bli så utvecklat och bra som möjligt förutsätter det att varje medarbetare har så bra tekniskt stöd som möjligt och det är fortfarande en fråga som vi inte klarat ut ända fram, men den är föremål för ständig diskussion inom företaget och med uppdragsgivaren. 7