Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun

Transkript

1 1(5) Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun 1. Varför ett lekplatsprogram? Hur skall programmet fungera? Programmet skall ge riktlinjer för vilka miljöer vi vill att barnen skall ha för sin lek på allmän platsmark inom Gotlands kommun. Prioriteringordning för upprustning av lekplatser styrs av deras befintliga skick, befolkningsunderlaget i området samt hur välbesökta de är. Prioriteringar i dagsläget och framtiden bör vara att satsa mer på områdes- och temalekplatser som kan vara den större samlingspunkten för barn i området och ett utflyktsmål för boende längre ifrån. Innehåll: Programmet redovisar utformning av lekplatserna, olika typer av lekplatser, placering och innehåll samt ritktlinjer för lekplatser vid planeringsarbetet. Prioritering: När samtliga lekplatser på Gotland har blivit ombyggda enligt gällande säkerhetsnorm och de intensioner som anges i programmet samt bilaga 1: Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands kommun 2008 bör man fortsättningsvis satsa sek per år för att hela tiden kunna underhålla och byta ut slitna redskap samt att förstärka de omgivande förutsättningarna och växtligheten. Detta för att inte i framtiden hamna i den ansträngda situation som föranlett detta helrenoveringsprogram.

2 2(5) 2. Bakgrund Barn behöver en säker och attraktiv plats i stadsmiljön. Lekplatser är ett fenomen som började byggas först i mitten av 1900-talet för att under miljonprogrammets tider bli ganska utbrett. När de första lekplatserna byggdes såg det sociala samhället annorlunda ut mot dagens. På lekplatsen möttes barn och hemmavarande mödrar i betydligt större utsträckning än i dag och under längre tid och fler år. I dag är barnen från tidig ålder, en stor del av dagen, skilda från sin familj. Den rena småbarnsleken gagnar mer det lilla sällskapet under den tid som en av föräldrarna står för barnledigheten. Lekplatserna besöks också av förskolebarnen som utflyktsmål. I större utsträckning än tidigare finns lekredskap på de enskilda fastigheterna. Avancerad lek så som gungor och studsmattor är billigt och gör att barnen inte behöver söka sig till den kommunala ytan i samma utsträckning som tidigare. Lekplatser för lite större barn är i dag av större vikt än tidigare som en neutral mötesplats för barn, inte alltid åtföljda av en vuxen. Standarden har med åren ändrats med tanke på barnens säkerhet. Till grund för dagens lekredskap ligger europanormer från 1997 SS-EN 1176 och Normera är under bearbetning och kommer att förändras i vissa avseenden. Kommunens lekplatser skall, så långt som möjligt, följa normerna och vid ombyggnad skall de ligga som ett rättesnöre. 3. Utformning av lekplatser En lekmiljö består av flera olika delar för att vara attraktiv. 3.1 Lekplatsens placering i samhället Placeringen av lekplatser i samhället betyder mycket. Idealet är att barn inom ett avgränsat område skall ha tillgång till en mötesplats. Avgränsningen består först och främst av större trafikerade vägar men kan också vara andra naturliga gränser så som skog och industriområde mm. 3.2 Lekplatsens förutsättning Befintliga lekplatser i kommunen i dag har olika naturliga förutsättningar. För att fungera väl, förutom ovanstående kriterie, behövs ett sammanhang för platsen. Lek placerade nära skogs- eller naturområde ger bättre förutsättningar än den som placerats öppet utan avskiljning mot närliggande vägar. Det går att förstärka rummet om platsen har stora förutsättningar men det är kostsamt ur driftsynpunkt att återskapa naturlika miljöer. Lekplatsen får heller inte upplevas ödslig och ogästvänlig utan i storlek stå i proportion till innehållet genom avgränsning av rummet.

3 3(5) 3.3 Växtlighet som lekmaterial Leken består till stor del av barnens egna upplevelser där även växtmaterial har en stor betydelse. Självklart är att undvika att plantera giftiga växter i närområdet men lika viktigt är att det finns material som lockar till lek genom blad, bär, blommor eller möjlighet att bygga kojor. Fantasi kan lockas fram genom hasselbuskens bär, nypon av ros, stora lönnblad, färgade grenar av kornell eller hassel för kojbygge. 3.4 Lekmaterial Lekmaterial i form av prefabricerad lekutrustning skall naturligtvis vara ändamålsenlig för tänkt åldersgrupp. Viktigt är också att ta med behovet av framtida drift vid val av material. Det skall vara lätt att ersätta skadat material och säkerheten för materialet skall väga tungt, materialet skall förväntas hålla under lång tid. 3.5 Vuxnas upplevelse av lekplatsen För att platsen skall förväntas användas väl behöver den också locka de vuxna. Lekplatsen kan bli en fin mötesplats för många åldrar om den har utformning som passar så som möjlighet att sitta skyddat, uppleva viss avskildhet från trafik samt tilltalande formspråk. En vacker utformning ger signaler till alla besökande att leken och platsen är viktig och betydelsefull. 3.6 Hur länge vill du leka? Storlek och innehåll på lekplatsen ger signaler så som hur länge barn och vuxna förväntas kunna stanna till. En mindre utrustad plats med små naturliga förutsättningar kommer aldrig bli den samlingspunkt som en stor välplacerad lekplats med rätt förutsättning och omgivning. Den senare skall ha större prioritering vid investering och drift om det står inför ekonomiska förändringar. 3.7 Tillgängliga lekplatser I dagens samhälle är tillgänglighet för funktionshindrade ett större nyckelord än tidigare. Strävan måste vara att så lite som möjligt utestänga någon från dessa offentliga platser som innehåller lek. Att göra befintliga och nya helt anpassade är inte möjligt av både ekonomiska och tekniska orsaker men uppmärksamheten på behovet skall finnas med vid planering av upprustning och byggande av nya. Vid anpassning av lekplatsen skall barnens behov men också de vuxnas som finns med tas tillvara. Det kan innebära valet av lekutrustning, möjlighet att ta sig nära platsen samt området där du som vuxen skall sitta.

4 4(5) 4. Olika typer av lekplatser Småbarnslek/ liten lekplats Beskrivning: en begränsad mindre lekplats med mindre mängd utrustning. Används som närlekplats eller som avskild lek för mindre barn. Ålder: 1-9 Innehåll: baksandlåda, gunga, gungdjur eller likvärdigt Områdeslekplats Beskrivning: lek som täcker större upptagningsområde. Området begränsas av större gator/vägar eller liknande. Ålder: 1-12 Innehåll: utöver innehållet för liten lekplats skall här finnas utrustning för motorisk lek i form av rutschbana, klätterlek etc. Lekplatsen skall vara av större storlek och med mer innehåll för att rymma flera barn. Lekplats med tema Beskrivning: Målsättningen med temalekplatser är att väcka barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi. Platsen skall kunna bli ett utflyktsmål, ett ställe barn och vuxna gärna talar om. Sedan tidigare har vi Tallunden i denna kategori med en stiliserad ringmur i lekmiljön. Under rustas Östergravar till hästarnas dal, en annorlunda lek med hästar och inspirerande material. Ålder: 1-12 Innehåll: unika material för lek, skall endast återfinnas på platsen och inte serieanvändas.

5 5(5) 5. Borttagning av befintliga lekplatser När detta program skrivs finns det ett antal lekplatser som inte uppfyller ovan angivna kriterier och inte har dessa förutsättningar, med tanke på befintlig placering, att bli av den kvalitet som eftersträvas. Dessa tas bort. Framöver kommer givetvis förändringar ske i samhället då förutsättningarna för en plats har förändrats både till att få en större betydelse än tidigare och tvärtom. Prioritering för kommunen måste vid förändringar vara områdes- och temalekplatser. 6. Upprustning av befintliga Upprustningen av våra befintliga lekplatser skall leda till att säkerhetsnormerna efterlevs, lekplatsen förändras till en mer attraktiv plats samt att skillnaden mellan de olika typerna av lekplats blir mer tydlig. Kompletteringar måste göras för att ge lekplatser en bättre omkringliggande förutsättning. Områdesleken måste på många håll ges mer innehåll. 7. Nya lekplatser vid planeringsprocessen Vid planarbete måste ett större sammanhang eftersträvas, mindre detaljplaner måste jämföras mot området omkring och tänkta framtidsutvecklingar. Allt för att vi inte i framtiden skall få nya lekplatser på fel ställe. När endast en mindre del av samhället byggs till måste det vara accepterat att det inte med automatik kommer till en ny liten lekplats utan den uppförs när området mer nått sin slutfas och behovet är större. Att bygga till på nya områden kan annars göra att befintliga välplacerade måste tas bort av ekonomiska skäl. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Ann-Sofi Lindskog Avd. chef gatu- och mark