Åsikter om energi och kärnkraft

Transkript

1 Åsikter om energi och kärnkraft Resultat från SOM-undersökningen 2010 Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2011:2 ]

2 Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens långsiktiga användning i Sverige () fråga: Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige? åsikt avveckla kärnkraften snarast avveckla kärnkraften, men använd de kärnkraftsreaktorer vi har tills de har tjänat ut använd kärnkraften och förnya efterhand kärnkraftsreaktorerna, men bygg inga fler använd kärnkraften och satsa på fler kärnkraftsreaktorer i framtiden ingen bestämd åsikt/ej svar antal personer andel avveckla andel använda övervikt avveckla ± Kommentar: Frågeformuleringen år skiljer sig något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast. Figur 1 Avveckla eller använda kärnkraften på lång sikt? Opinionsutvecklingen () avveckla 75 ingen åsikt använda använda avveckla ingen åsikt Kommentar: Se tabell 1 för enkätfrågans utformning år Svarsalternativ 1-2 har definierats som avveckla medan svarsalternativ 3-4 klassificerats som använda. Åren respektive användes delvis annorlunda enkätfrågor. I figur 1 används den äldre femdelade enkätfrågan för åren och den nya fyrdelade därefter.

3 Tabell 2 Avveckla eller använda kärnkraften långsiktigt efter olika sociala och politiska variabler () avveckla snarast avveckla, men använd rektorerna tills de tjänat ut använd och förnya, bygg ej fler använd och satsa på fler reaktorer ingen åsikt/ ej svar antal personer övervikt avveckla kön man kvinna ålder utbildning grundnivå mellannivå universitet/högskola hushållsinkomst låg låg medel hög hög familjeklass arbetarhem tjänstemannahem högre tjänstemannahem jordbrukarhem företagarhem bostadsort landsbygd tätort stad Stockholm/Göteborg/Malmö vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken vänster eller höger något till höger klart till höger partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti oro för: Förändringar i jordens klimat oroande oroande inte särskilt oroande inte alls oroande samtliga Kommentar: Intervjufrågan om kärnkraften redovisas i tabell 1. Resultaten gäller för år Hushåll med inkomster mellan kr har kategoriserats som låg, mellan och kr som låg, mellan kr som medel, mellan kr som hög och mer än kr som hög. Uppgiften om familjeklass bygger på en självklassificeringsfråga: Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst?. Människors vänster-högerideologi har mätts med en självklassificeringsfråga. Frågan om oro för klimatförändringar lyder: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden, när det gäller Förändringar i jordens klimat.

4 Tabell 3 Ett alternativt sett att mäta åsikter om kärnkraftens långsiktiga användning i Sverige () fråga: Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige? 2010 avveckla kärnkraften snarast 8 avveckla kärnkraften, men använd de 10 kärnkraftreaktorer vi har tills de tjänat ut 31 använd kärnkraften och ersätt de nuvarande reaktorerna med som mest 10 nya reaktorer 27 använd kärnkraften och satsa på fler kärnkraftsreaktorer i framtiden 17 ingen uppfattning i frågan/ej svar antal personer 1653 andel avveckla 39 andel använd 44 övervikt avveckla -5 Kommentar: Enkätfrågan är ny. Används för första gången i SOM Några av svarsalternativen är något annorlunda formulerade jämfört de formuleringar som används i den äldre frågan vars resultat redovisas i tabell 1. Båda frågornas resultat visar på en övervikt för åsikten att långsiktigt använda kärnkraften, men övervikten är tydligare för den äldre frågan och något mindre för den nya frågan.

5 Tabell 4 Avveckla eller använda kärnkraften långsiktigt efter olika sociala och politiska variabler enligt den alternativa frågan () avveckla snarast avveckla, men använd de 10 reaktorerna vi har tills de tjänat ut använd och ersätt de nuvarande med som mest 10 nya reaktorer använd och satsa på fler reaktorer ingen åsikt/ ej svar antal personer övervikt avveckla kön man kvinna ålder utbildning grundnivå mellannivå universitet/högskola hushållsinkomst låg låg medel hög hög familjeklass arbetarhem tjänstemannahem högre tjänstemannahem jordbrukarhem företagarhem bostadsort landsbygd tätort stad Stockholm/Göteborg/Malmö vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken vänster eller höger något till höger klart till höger partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti oro för: Förändringar i jordens klimat oroande oroande inte särskilt oroande inte alls oroande samtliga Kommentar: Intervjufrågan om kärnkraften redovisas i tabell 3. Resultaten gäller för år Hushåll med inkomster mellan kr har kategoriserats som låg, mellan och kr som låg, mellan kr som medel, mellan kr som hög och mer än kr som hög. Uppgiften om familjeklass bygger på en självklassificeringsfråga: Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst?. Människors vänster-högerideologi har mätts med en självklassificeringsfråga. Frågan om oro för klimatförändringar och den nya frågan om kärnkraftens långsiktiga avveckling/användning ställdes inte i samma SOM-undersökningsetapp.

6 Tabell 5 Avveckla kärnkraften på lång sikt () påstående: Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften? bra förslag bra förslag varken bra eller dåligt förslag dåligt förslag dåligt förslag ej svar antal personer andel bra förslag andel dåligt förslag övervikt bra förslag

7 Tabell 6 Vilka energikällor bör Sverige satsa på? () fråga: Hur bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5-10 åren? energikällor och undersökningsår satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt vattenkraft vindkraft solenergi kärnkraft biobränslen fortsättning nästa sida

8 Tabell 6 (forts) energikällor och undersökningsår satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt fossil-/naturgas kol olja vågkraft Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppar över de olika delfrågorna varierar mellan 4-9 genom åren.

9 Tabell 7 Andel positiva till att satsa mer på vindkraften efter social grupptillhörighet och partisympati () kön man kvinna ålder bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i basen. Frågeformulering redovisas i tabell 6. Tabell 8 Etablering av vindkraft i närheten av bostaden () fråga: Hur ställer Du Dig till en etablering av vindkraftverk i närheten av. positiv positiv varken positiv eller negativ negativ negativ opinionsbalans + minus - Din fasta bostad ± Din fritidsbostad ± Kommentar: Svarspersonerna utan fritidshus ( , , , och ) ingår inte i analysen när det gäller frågan om etablering av vindkraftverk i närheten av Din fritidsbostad. Personer som ej besvarat frågan (mellan 5 9 genom åren) ingår inte i basen.

10 Tabell 9 Andel som vill satsa mer på vindkraft, är positiva till etablering av vindkraft i närheten av den egna bostaden och i närheten av den egna fritidsbostaden () satsa mer på vindkraft positiv till vindkraft i närheten av den egna bostaden positiv till vindkraft i närheten av den egna fritidsbostaden skillnad mellan att satsa mer på vindkraft och positiv till vindkraft i närheten av den egna bostaden Kommentar: Intervjufrågan om hur vi bör satsa på vindkraft redovisas i tabell 6. Intervjufrågorna om vindkraftverk i närheten av den egna bostaden/fritidsbostaden redovisas i tabell 8. Personer som ej besvarat de olika frågorna ingår inte i basen. Tabell 10 Uppfattning om vindkraft år 2000, 2003, 2007 och 2010 () fråga: Vad är Din uppfattning om följande påståenden som man ibland hör om vindkraft? Ange för vart och ett av påståendena om det enligt Din mening är felaktigt eller riktigt. påståenden om vindkraft felaktigt (0-3) varken felaktigt eller riktigt (4-6) riktigt (7-10) medeltal ingen uppfattning vindkraftverk är bullriga , , ,3 24 vindkraft är miljövänlig , , , ,2 8 el producerad med hjälp av vindkraft blir dyr , , , ,3 33 vindkraft innebär små risker för människors liv och hälsa , , , ,9 13 vindkraftverk förfular landskapet , , , ,2 9 Kommentar: Svaren kunde anges på en skala mellan 0 (helt felaktigt påstående) och 10 (helt riktigt påstående). Svarsalternativet ingen uppfattning ingår i frågan med början Beräkningarna i tabellen är gjorda bland personer som svarat på delfrågorna. Andelen svarspersoner som inte besvarade på de olika delfrågorna höll sig mellan 6-8. Tabell 11 Förtroende för olika aktörer i energi- och kärnkraftsfrågan. Andel svarspersoner som anger ett stort eller stort () fråga: Hur stort har Du för följande grupper när det gäller information om energi och kärnkraft? miljöorganisationer kärnkraftsindustrin regeringen forskare journalister statliga myndigheter elbolagen Kommentar: Frågan innehöll också svarsalternativen litet respektive litet. Personer som ej besvarat frågorna (mellan 4-10 genom åren) är inte medtagna i basen. Ett markerar att frågan ej ställts.

11 Tabell 12 Förtroende för offentliga myndigheter när det gäller information om energi () fråga: Hur stort har Du för följande offentliga myndigheter när det gäller information om energi stort stort litet litet ingen uppfattning antal personer balans andel känner till Naturvårdsverket Energimyndigheten Kärnkraftsinspektionen (SKI) Kommunens energirådgivare Energimarknadsinspektionen Kommentar: Svarsalternativen är stort, stort, litet, litet samt känner inte till myndigheten. Förtroendebalansen är beräknad som andelen eller stort minus andelen eller litet. I 2005 års undersökning återfinns inte svarsalternativet ingen uppfattning. I basen som anger andel ingår personer som besvarat frågan och känner till myndigheten. Andelen personer som ej besvarat de olika frågorna varierade mellan , och och och Andelen som känner till myndigheten är beräknad bland samtliga personer som besvarat frågan.

12 Tabell 13 Förtroende för Energimyndigheten när det gäller information om energi () stort stort litet litet ingen uppfattning antal personer balans andel känner till myndigh. kön man kvinna ålder bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna utbildning grundnivå mellannivå universitet/högskola hushållsinkomst låg låg medel hög hög familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem anställningssektor statlig kommunal landstingskommunal privat partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger politiskt intresse intresserad intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad ±0 81 för politiker stort stort litet litet kärnkraftsåsikt, äldre frågan avveckla kärnkraften använd kärnkraften fortsättning nästa sida

13 Tabell 13 (forts) stort stort litet litet ingen uppfattning antal personer balans andel känner till myndigh. läser morgonpress mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka minst 6 dagar per vecka läser kvällspress mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka minst 6 dagar per vecka ser Aktuellt/Rapport mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka dagar per vecka dagligen samtliga Kommentar: Svarsalternativen är stort, stort, litet, litet, känner inte till myndigheten samt ingen uppfattning. I basen som anger andel ingår personer som svarat på frågan och känner till Energimyndigheten. Andelen personer som ej besvarat frågan var 4. Andelen som känner till myndigheten är beräknad bland samtliga personer som besvarat frågan. Frågeformulering redovisas i tabell 12. Förtroendebalansen är beräknad som andelen eller stort minus andelen eller litet. Hushåll med inkomster mellan kr har kategoriserats som låg, mellan och kr som låg, mellan kr som medel, mellan kr som hög och mer än kr som hög. Anställningssektor avser endast förvärvsarbetande personer. Placeringen på vänster-högerdimensionen bygger på en självklassificeringsfråga. Läsning av morgon- och kvällspress avser tidningarnas pappersupplagor.

14 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan SOM-institutet 1B Box 710, Göteborg Seminariegatan 1B / Box 710, Göteborg / Telefon: info@som.gu.se Fax: / E-post: info@som.gu.se / Hemsida: