Landsbygd 2.0 vad är det?

Transkript

1 Landsbygd 2.0 vad är det?

2 Landsbygd 2.0 vad är det? Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden gör att vi måste vara mer kreativa för att ta plats i det moderna samhället. Vi måste bli bättre på att ta vara på alla landsbygdsbors tankar och idéer. Många bra idéer som man skulle kunna skapa tillsammans försvinner eller blir aldrig lyssnade på. Problemet är att det finns för få arenor där vuxna och unga möts. Många unga söker vuxna som kan coacha dem och fungera som mentorer. Samtidigt märker många äldre att deras organisationer och föreningar inte fylls på av unga krafter. Landsbygd 2.0 är en metod för att mötas över generations gränser och skapa givande samtal om nya gemen samma idéer som bidrar till den lokala utvecklingen. Landsbygd 2.0 finns för att underlätta samtal om lokal utveckling mellan olika personer, grupper och generationer. Metoden är en start i ett utvecklingsarbete. Landsbygd 2.0 är skapad av Vi Unga, U-land, Naturbruksgymnasiernas förening, JUF och 4H genom Hela Sverige ska leva. Metoden Landsbygd 2.0 Landsbygd 2.0 är en metod för att genomföra möten för samtal kring lokal utveckling. Metoden är framtagen för att underlätta för unga att delta i lokal utveckling, detta genom att ge ett alternativ till traditionella mötesformer som ofta används i lokala utvecklingsgrupper, byalag, hembygdsföreningar eller motsvarande. För att få till ett bra möte krävs det, förutom en inkluderande mötesform, en stor blandning av deltagare. Tanken med Landsbygd 2.0 är att metoden ska användas för generations överskridande samtal och då vill det ju till att såväl unga som gamla deltar i mötet. Landsbygd 2.0 hjälper inte bara till att skapa en samsyn om framtid, möjligheter och behov utan ser även till att gruppen får ett underlag som gör det lätt att sätta igång och skapa de förändringar som önskas. All utveckling börjar med en idé och idéer skapas av människor som möts! Materialet till Landsbygd 2.0 Materialet till Landsbygd 2.0 består av en dokumentationsduk och nio frågekort. Duken och korten tar deltagarna genom en process uppdelad i tre faser. Inledningsvis diskuteras tankar och attityder om landsbygden och de som bor där, och därefter pratar man om olika sätt att engagera sig, samt vad deltagarna ser som viktigt för framtiden i sin bygd. Till sist går man från ord till handling och deltagarna pratar om vad de vill förändra och hur de ska göra det. Mötesdeltagarna delas upp i ett antal grupper så att de sitter max åtta personer runt varje bord. De har duken framför sig och på denna finns ett antal tomma pratbubblor där det som kommer fram i diskussionerna skrivs ner. Den som sitter närmast pratbubblan skriver. Diskussionerna sätts igång genom att deltagarna får svara på frågor som, med hjälp av de nio frågekorten, ställs av mötets processledare. Här passar det att genomföra Landsbygd 2.0 De viktigaste förutsättningarna för att genomföra en träff med metoden Landsbygd 2.0, är att det finns ett lokalt intresse av att prata utveckling och framtid över generationsgränserna. Bäst resultat blir det då deltagarna är i olika åldrar och har den mycket lokala byn eller bygden gemensamt. Det viktigaste är att få en blandning av åldrar, yrken, intressen och erfarenheter. 2 Landsbygd vad är det?

3 Ansvar och roller En stor förutsättning för att resultatet av Landsbygd 2.0 ska bli till verklighet, eller att idéerna ska sjösättas, är att det finns en förening eller intressegrupp lokalt som kan ta emot de idéer som växer fram. När processen är över är det viktigt att det finns en kraft som drar, organiserar och engagerar sig för ett genom förande av idéerna. Processledaren som deltar kommer med fördel utifrån och har inte någon direkt koppling till gruppen som vill genomföra metoden. Rollen för processledaren är att leda gruppen genom metoden genom att ställa frågor, hålla tempo och se möjligheter i diskussionerna som gruppen annars kanske skulle missa. Förberedelser Möblera med bord där duken får plats, och med tillhörande stolar efter hur många som för väntas delta (5-8 personer per duk). Sortera och gruppera frågekort efter det antal grupper som förväntas komma. Vänta med att dela ut korten! För att få bästa flytet i processen dela ut frågekortet då det är aktuellt. Fundera på möjliga scenarier eller farhågor som kan uppstå under mötet vad gäller diskussioner. Hur kan de bemötas? Varje deltagare kommer att behöva en mindre lapp att skriva på under fråga 4. Ta med och förbered detta. Ta med pennor, gärna i olika färger, som deltagarna kan skriva med på dukarna. Vid planeringen av ett möte med Landsbygd 2.0 gör arrangörerna tillsammans med processledaren upp vilka roller man förväntas ha inför mötet, gällande planering och praktiska åtaganden. Landsbygd 2.0 genomförande lokalt Förutsättningar för ett lokalt genomförande Generationsöverskridande stor blandning av deltagare Den lokala byn eller bygden gemensamt Deltagarna och gruppen avgör hur processen och förverkligandet blir Gruppen/arrangören har ansvar för resultatet Praktisk kring mötet Lokal som går att duka i cafésittning (fler bord som bildar mindre grupper) deltagare 5 8 personer per duk 3 6 dukar Tar ca 2 timmar att genomföra En, eller gärna två, processledare på plats Någon eller några som är redo att eventuellt bjuda in till en uppföljningsträff/nästa träff Fika eller frukt i pausen vem eller vilka ansvarar? Landsbygd vad är det? 3

4 Steg för steg Körschema Hälsa välkomna! Berätta vad du heter och vad du och eventuellt andra medverkande har för roll under mötet. Peppa deltagarna som har kommit och förklara att de är de rätta personerna för metoden, och att de inte ska fundera på vilka fler som borde ha deltagit. Berätta i stort om metoden och hur upplägget för träffen ser ut. Exempel: Landsbygd 2.0 är en metod för att genomföra möten för samtal kring lokal utveckling. Metoden är framtagen för att underlätta för unga att delta i lokal utveckling. Detta genom att ge ett alternativ till den traditionella mötesformen, som ofta används i lokala utvecklingsgrupper, byalag, hembygdsföreningar eller motsvarande. Vi ska ta oss genom den spelplan som ligger framför er på borden och därmed prata om [namnet på byn], hur det är här och hur vi kan göra för att göra det ännu bättre. När vi är klara har ni förhoppningsvis kläckt de grymmaste idéerna som ni sen kan genomföra, allt är upp till er! Metoden består av nio frågekort och en dokumentationsduk. Den som sitter närmast den pratbubbla som hör till frågekortet som diskuteras för anteckningar direkt på duken. Skriv allt ni pratar om! Ingenting är fel och ni behöver inte vara Vid denna träff kommer vi att hålla på i ca 2 timmar. Vi tar en paus efter fråga 5. [Fyll i med aktuell information för just din träff] Frågekorten steg för steg. 1. Vad är landsbygd? Vem är lantis? Hur skulle ni beskriva landsbygden och de som bor där för en som aldrig sett eller upplevt den? Låt grupperna vid varje bord diskutera. dukarna inget är fel och de behöver inte vara Avbryt diskussionerna efter 3 4 minuter. Låt några av grupperna berätta för alla vad de pratat om. Att tänka på som processledare: Viktigt att poängtera att det är den generella bilden av landsbygden som de ska diskutera, alltså den bild som de tror att andra har av landsbygden. 2. Hur är din ort? (platsen), Vem bor där? Låt grupperna vid varje bord diskutera. dukarna inget är fel och de behöver inte vara Avbryt diskussionerna efter 3 4 minuter. Låt några av grupperna berätta för alla vad de pratat om. Att tänka på som processledare: Reflektera gärna kring skillnaden från svaren på fråga Vad är engagemang, när är man engagerad? Hur kan man engagera sig? Vad förväntas av en engagerad? Låt grupperna vid varje bord diskutera. dukarna inget är fel och de behöver inte vara Avbryt diskussionerna efter 3 4 minuter. Låt några av grupperna berätta för alla vad de pratat om. Att tänka på som processledare: Om det finns många krafter som tycker att Jag gör allt, det finns ingen annan som är engagerad är denna fråga mycket nyttig. Få gruppen att förstå bred- 4 Landsbygd vad är det?

5 Egna anteckningar Landsbygd vad är det? 5

6 den i engagemang. Man kan vara engagerad på olika sätt och olika typer av engagemang kan uppfattas som olika bra eller viktigt men så behöver det inte vara! 4. Vad behöver just du för att utvecklas och trivas på landsbygden? (personlig fråga) Dela ut en mindre lapp och en penna till alla deltagare. Be dem var för sig, tyst, svara på frågan och skriva ner det på lappen. När alla är klara får de presentera för varandra inom de mindre grupperna vad de skrivit och därefter fästa lapparna på de blåa pratbubblorna. Att tänka på som processledare: Ju fler olika behov som kommer fram, ju bättre är det för den fortsatta processen. Uppmuntra till att tycka olika! Ta en kortare paus med fika 5. Tänk fritt! Hur vill du att det ser ut om 10 år? Låt grupperna vid varje bord diskutera. dukarna inget är fel och de behöver inte vara Avbryt diskussionerna efter 6 minuter. Låt några av grupperna, ta fram några av de idéer de pratat om och berätta om för alla. Att tänka på som processledare: Peppa grupperna till att tänka helt fritt eller knasigt. Påminn grupperna om att inga idéer är fel eller konstiga. De ska inte bedöma om idéerna är genomförbara eller möjliga. 6. Vilka möjligheter ser ni där ni bor, vad är bra? Varför är det möjligheter? Lägg till frågan Vad vill ni göra? och låt grupperna prata om detta. Låt grupperna vid varje bord diskutera. dukarna inget är fel och de behöver inte vara Avbryt diskussionerna efter 6 minuter. Låt alla grupper berätta om sina tankar för de andra i rummet. Att tänka på som processledare: Ta inspiration från förra frågan och prata om vad skulle vara möjligt, roligt, givande eller bra att göra på orten. Det är viktigt att alla får del av allas idéer! Här skapas de idéer som grupperna kommer att arbeta med. Ibland finns det idéer som påminner om varandra. Känn dig fri som processledare att i så fall para ihop dessa grupper. En omgruppering av deltagarna efter vilka idéer de själva tycker låter mest intressanta kan i andra fall bli aktuellt. Här är det viktigt att som processledare se möjligheter och våga agera för det bästa resultatet. 7. Vad behöver göras för att få möjligheterna att bli till verklighet? Finns det några hinder? Hur löser ni det? Låt grupperna vid varje bord diskutera. Glöm inte att låta dem anteckna allt på dukarna inget är fel och de behöver inte vara Att tänka på som processledare: Fokusera på lösningarna. Uppmuntra gruppen till att inte hamna i att det är någon annan som måste göra/tänka/ fixa. Alla kan göra något och det är viktigt att de på mötet ser sin del i det hela. 6 Landsbygd vad är det?

7 Många gånger så kan det vara att ett politiskt beslut av något slag måste tas. Berätta då gärna om möjligheterna kring att skriva medborgarförslag eller liknande som är aktuellt för platsen för genomförandet. Egna anteckningar Här kan det ibland bli naturligt att man pratar om de olika steg man bör ta för att nå målet. I värsta fall kan det vara så att vissa saker faktiskt inte går att genomföra i den aktuella bygden. Det kan handla om landsbygdens särskildhet så som de längre avstånden och de ekonomiska nackdelar det innebär. Det handlar om omständigheter som inte går att förändra utan något man måste förhålla sig till. Problem som ligger utanför gruppens handlingsutrymme. 8. Vilket är det första steget? Vilka är ni som vill jobba med detta? 9. Vad kommer att vara gjort hos er om 1 dag, 1 månad och 3 månader? Med fördel kan man para ihop fråga 8 och 9. Läs frågorna högt för alla. Låt grupperna vid varje bord fundera på hur de går vidare med de aktuella idéerna. dukarna. Allt som inte nedtecknas här kommer med stor sannolikhet glömmas bort. Här formas handlingsplanen som blir grunden för det fortsatta arbetet. Landsbygd vad är det? 7

8 Studieförbundet Vuxenskolan 2013 Text: Lovisa Svanström. Layout: Sophi Björklund, B&B Materialet beställs från SV:s webbshop, via SV:s intranät ISBN XXXX-XXXX