Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Transkript

1 Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?

2 Referenspunkter för skriftliga omdömen Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. Ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i (Skollagen 10 kap. 13 )

3 Referenspunkter för betyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. När ett betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. (Skollagen 10 kap. 19 och 20 )

4 Information inför och efter betyg Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. (3 kap. 15 ) Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. (3 kap. 17 )

5 Alltså Skollagen anger att skriftliga omdömen relateras till kunskapskraven betyg sätts i relation till kunskapskraven de bedömningar som ger underlag för skriftliga omdömen och betyg ska spegla kunskapskraven betygssättningen ska bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat till och med betygssättningstillfället eleverna ska informeras om grunderna = bedömningarna

6 Bedömningsprocessen Kunskapskrav Aspekter & Nivåtermer Kunskapsomdömen (som säkerställs i löpande iakttagelser) Examinationsuppgifter Rättning/bedömning av prestationer/resultat

7 Bedömning i yrkesämnen Skolverket 2012

8 Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 1. Kunskaper om olika servicesituationer E C A Eleven beskriver översiktligt olika servicesituationer, vilka komplikationer som kan uppstå och hur de kan hanteras Eleven beskriver utförligt olika servicesituationer, vilka komplikationer som kan uppstå och hur de kan hanteras Eleven beskriver utförligt och nyanserat olika servicesituationer, vilka komplikationer som kan uppstå och hur de kan hanteras 2. Förmåga att bemöta kunder eller gäster i olika servicesituationer samt värdera sitt bemötande Eleven bemöter med viss säkerhet kunder eller gäster i några servicesituationer utifrån deras förväntningar. Detta gör eleven med i stort sett korrekt attityd. Eleven bemöter med viss säkerhet kunder eller gäster i några olika servicesituationer utifrån deras förväntningar. Detta gör eleven med korrekt attityd. Eleven bemöter med säkerhet kunder eller gäster i flera olika servicesituationer utifrån deras förväntningar. Detta gör eleven med korrekt attityd.

9 Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 3. Förmåga att hantera positiva och negativa reaktioner i kontakter med kunder eller gäster. E C A Dessutom hanterar eleven reaktioner från kunder eller gäster med ett tillfredsställande resultat. Eleven värderar med enkla omdömen sitt bemötande av kunden eller gästen Dessutom hanterar eleven reaktioner från kunder eller gäster med ett tillfredsställande resultat. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt bemötande av kunden eller gästen Dessutom hanterar eleven reaktioner från kunder eller gäster med ett gott resultat. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt bemötande av kunden eller gästen samt ger förslag på hur bemötandet kan förbättras 4. Kunskaper om betydelsen av god produktkännedom och marknadsföring i servicesituationer Eleven redogör översiktligt för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service Eleven redogör utförligt för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service Eleven redogör utförligt och nyanserat för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service

10 Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 5. Färdigheter i att utföra försäljningsteknik, exponering och presentationsteknik samt i att värdera sitt arbetet och resultat E C A Eleven utför i samråd med handledare enkla exponeringar av varor eller tjänster på ett sätt som ger möjlighet till merförsäljning. Dessutom ger eleven enkla exempel på säljstimulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med viss säkerhet olika varor eller tjänster till kunden eller gästen. Eleven värderar med enkla omdömen sin exponering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven utför efter samråd med handledare enkla exponeringar av varor eller tjänster på ett sätt som ger möjlighet till merförsäljning. Dessutom ger eleven exempel på säljstimulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med viss säkerhet olika varor eller tjänster till kunden eller gästen. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin exponering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven utför efter samråd med handledare enkla exponeringar av varor eller tjänster på ett sätt som ger möjlighet till merförsäljning. Dessutom ger eleven exempel på säljstimulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med säkerhet olika varor eller tjänster till kunden eller gästen. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin exponering samt ger förslag på hur exponeringen kan förbättras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna

11 Kunskapskrav i Idrott och hälsa Idrott och hälsa: Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

12 Vilka aspekter anges? Kunskapskrav Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter /---/ I danser och rörelse- och träningsprogram till musik /---/ Eleven kan även simma /---/ Eleven kan /---/ sätta upp mål för och planera träning /---/ utvärdera aktiviteterna /---/ föra /--- / resonemang om hur aktiviteterna /---/kan påverka hälsan och den fysiska förmågan Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter Dessutom kan eleven /---/ orientera Eleven kan /---/ förebygga skador Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten Aspekt 1. Lekar, spel och idrotter 2. Rörelseprogram till musik 3. Simma 4. Planera, sätta upp mål för och utvärdera träning/aktiviteter 5. Friluftsaktiviteter 6. Orientera 7. Förebygga skador 8. Nödsituationer vid vatten

13 Vilka nivåtermer för E anges? Aspekt 1. Lekar, spel och idrotter Nivåtermer för E kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer varierar och anpassar sina rörelser till viss del 2. Rörelseprogram anpassar till viss del rörelser till takt, rytm och sammanhang 3. Simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge 4. Planera, sätta upp mål för och utvärdera träning/aktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera utvärdera genom att samtala om egna upplevelser föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. 5. Friluftsaktiviteter planerar och genomför med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler 6. Orientera med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel 7. Förebygga skador på ett i huvudsak fungerande sätt förutse och ge enkla beskrivningar av risker 8. Nödsituationer med alternativa hjälpredskap under olika årstider

14 Vilka nivåtermer för C och A anges? Aspekt Nivåskiljande termer för C Nivåskiljande termer för A 1. Lekar, spel och varierar och anpassar sina varierar och anpassar sina idrotter rörelser relativt väl rörelser väl 2. Rörelseprogram anpassar sina rörelser relativt väl anpassar sina rörelser väl 3. Simma 4. Planera, sätta upp mål för och utvärdera träning/aktiviteter på ett relativt väl fungerande sätt föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang på ett väl fungerande sätt föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang 5. Friluftsaktiviteter med relativt god anpassning. med god anpassning 6. Orientera med relativt god säkerhet med god säkerhet 7. Förebygga skador 8. Nödsituationer på ett relativt väl fungerande sätt utvecklade beskrivningar på ett väl fungerande sätt välutvecklade beskrivningar

15 Hur vet läraren att NN kan delta i lekar, spel och idrotter, kan anpassa rörelser till takt, rytm och sammanhang, kan simma 200 meter etc? Elever genomför examinationsuppgifter som speglar kunskapskravens aspekter, ibland en aspekt, ibland flera aspekter samtidigt Resultat på examinationsuppgifter tolkas och översätts till kunskapsomdömen för de aspekter som har speglats Examinationsuppgifter är nödvändiga. Annars vet läraren inte vad NN kan. Läraren riskerar att sakna underlag för bedömning och kan låta bli att sätta betyg Elever ska informeras om grunderna för betygssättning. Det innebär att de ska veta vilka resultat de ska åstadkomma för att läraren ska översätta resultaten till kunskapsomdömen på en viss nivå för de aspekter som speglas i examinationsuppgifter. Vad ska till exempel framgå av ett godtagbart resultat?

16 Examinationsuppgift i aspekten planera, sätta upp mål för och utvärdera träning/aktiviteter Du ska genomföra ett konditionstest inom ramen för ett mätbart värde i Coopers test. Lägg in den statistik som efterfrågas i datorprogrammet, Beskriv ditt utgångsläge Beskriv de rekommendationer som ges Lägg upp en plan för hur du vill förbättra din kondition. Du väljer själv vägen och du kan samråda med läraren. Redovisningstillfälle 1: Ange ditt nya resultat och jämför. Hur ser du själv på sambandet mellan vägen och målet? Skriv. Redovisningstillfälle 2: Ange ditt nya resultat och jämför. Förutom att du jämför och reflekterar, ska du skriftligt besvara 2-3 frågor på den teori om samband mellan kost, motion och hälsa vi har tagit upp gemensamt. Anknyt dina svar till dina resultat.

17 Bedömningsmall till uppgiften E C A Uppgiften och ditt resultat Du har testat dig, lagt in statistik, beskrivit ditt utgångsläge, satt upp mål, planerat verksamheter och utvärderat hur det gick Du har till övervägande del följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde till viss del gav det resultat du hade förväntat Du har följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde gav det resultat du hade förväntat Samband mellan kost, motion och hälsa Av dina svar framgick att du har förstått delar av den teori vi har behandlat Av dina svar framgick att du har förstått det mesta av den teori vi har behandlat Av dina svar framgick att du har förstått den teori vi har behandlat

18 Att översätta resultat till kunskapsomdömen Så här kan prestationer på uppgiften översättas: E-nivå: NN kan testa sin kondition och föra in värden NN kan på ett acceptabelt sätt redogöra för enkla samband mellan kondition, träning, kost och hälsa C-nivå: NN kan sätta upp mål, lägga upp en plan, följa delar av planen och förbättra sin kondition A-nivå: NN kan utförligt och nyanserat redogöra för komplexa samband mellan kondition, träning, kost och hälsa

19 Att relatera kunskapsomdömen till kunskapskrav E Kunskapsomdömen i en viss aspekt (planera etc) NN kan testa sin kondition och föra in värden NN kan på ett acceptabelt sätt redogöra för enkla samband mellan kondition, träning, kost och hälsa Kunskapskrav i den aspekten (planera etc) NN kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning NN kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan C A NN kan sätta upp mål, lägga upp en plan, följa delar av planen och förbättra sin kondition NN kan redogöra för samband mellan kondition, träning, kost och hälsa NN kan planera och följa en för sina syften fungerande plan NN kan utförligt redogöra för komplexa samband mellan kondition, träning, kost och hälsa NN kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning NN kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang NN kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning NN kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang

20 Bedömningsprocessen Kunskapskrav Aspekter & Nivåtermer Kunskapsomdömen (som säkerställs i löpande iakttagelser) Examinationsuppgifter Rättning/bedömning av prestationer/resultat

21 Skolverkets Allmänna råd Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (Skolverket 2012)

22 Ämnesplanerna Ämnets syfte beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygssättas. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen. Kunskapskraven ska användas vid betygssättningen.

23 Planera för bedömning Lärare bör vid planeringen av undervisningen 1. tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven, 2. identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, 3. skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete, 4. förvissa sig om att eleverna får tillräcklig information för att förstå vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper

24 Undervisa och bedöma Lärare bör 1. fortlöpande analysera de kunskaper som eleven visar för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven, 2. fortlöpande ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare,

25 Sätta betyg Lärare bör 1. vid betygssättningen göra en helhetsbedömning av de kunskaper eleven har visat vid avslutad kurs och jämföra dessa med kunskapskraven, 2. vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från ämnesplanens syfte och kursens centrala innehåll för att identifiera och analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar,

26 Kommentar till betygen D och B Betygen D och B har inte preciserade kunskapskrav. Dessa betygssteg grundar sig på vad som anges i kunskapskraven för betygen över och under. Underlagen för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. /---/ Eftersom till övervägande del är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. (Kommentar, s 23-24)

27 Skolverkets stödmaterial: Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter, s Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. /---/ Ett bedömningsunderlag som har ett summativt syfte kan användas formativt både före och efter att den summativa bedömningen gjorts. /---/ Den information som ett summativt prov ger kan i efterhand användas för att stärka elevens lärande med utgångspunkt i den information som provet gett om elevens kunskaper.