Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Transkript

1 Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012

2 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den starkaste ljudstyrkan som hörselorganet kan motta utan att känna smärta eller skadas är ungefär en biljon gånger större än det ljud som precis kan detekteras. På grund av detta stora linjära skalområde, så använder man sig av en logaritmisk skala med enheten decibel (db) för att mäta ljudstyrkan. I vårt hörselorgan, så leds ljudvågorna i luft och vätska, men även via de tre hörselbenen. En hörselundersökning startar med att undersöka luftledningen som involverar hela hörselsystemet från ytteröra till hörselnerven. Finner man avvikelser vid luftledningsundersökningen, så kan man göra en undersökning av benledningen som involverar de tre hörselbenen, innerörat och hörselnerven för att bestämma hörselskadans anatomiska placering. En naturlig försämring av hörseln sker med åldern på grund av förändringar i basilarmembranet som medför att de höga frekvenserna inte kan detekteras. Bullerskador kan ofta ge hörselnedsättning vid Hz. Även enstaka ljud med hög ljudstyrka kan orsaka permanent hörselnedsättning eller orsaka tinnitus.

3 UTFÖRANDE: Försöksperson försedd med hörlurar och svarsknapp sitter i det ljudisolerat rummet med ryggen mot försöksledaren. När försökpersonen uppfattar ett ljud så trycker personen på knappen, vilket registreras av försöksledaren via en lampa på audiosimulatorn. Försöksledaren ställer in frekvensen på 1000 Hz och börjar med en ljustyrka på 20 db. Uppfattas inte denna ton av försökspersonen så ökas ljudstyrkan med intervall på 20 db. När tonen uppfattas för första gången så sänker försöksledaren ljudstyrkan med intervall på 5 db tills att tonen precis går att detektera. Detta värde förs in i protokollet. Ni markerar O för ena örat och X för andra örat. Därefter bestämms hörseltröskelvärdet för frekvenserna 1500, 2000, 3000, 4000, 6000, 8000 Hz och testet avslutas med följande frekvenser 500, 250 och 125 Hz. För in hörseltröskelvärdena i diagrammet nedan.

4 REAKTIONSTIDBESTÄMNING TEORI: Sinnesreceptorer är specifika för olika typer av stimuli och responsen är logaritmiskt vilket medför god sensitivtet vid låga så väl som vid höga energinivåer. Oavsett om receptorn är primär eller sekundär omvandlas stimulit till en nervimpuls som leds till centrala nervsystemet (CNS) via en afferent/sensoriskneuron. Via kemiska synapser överförs information till interneuron i CNS. Interneuronet aktiverar efferent/motorneuron som i sin tur påverkar aktiviteten i muskler och/eller körtlar. Denna krets kallas reflexbåge och involverar minst en afferent-, inter- och motorneuron. Det kan ofta vara fler neuroner involverade i en reflexbåge och reaktiontiden är både beroende av axonernas längd liksom antalet synapser i nervkretsen. Enkel reaktionsmätning Försökspersonen ska placeras framför apparaten med handen bredvid plattan. Försökledaren trycker knappen för ljud tillsammans med knappen med mätning. Försökspersonen svarar på ljudimpulsen så fort som möjligt genom att tryck ned plattan med handen tills att försöksledaren har avläst tiden. Försöksledaren trycker på reset och upprepar förfarandet totalt 5 gånger. Upprepa med plattan på golvet och att försökpersonen får reagera med foten på ljud och sedan syn/hand och syn/fot. För in värdena i tabell nedan. Valreaktionsmätning Försöksledaren bestämmer att försökspersonen ska reagera enbart på rött ljus med handen. Försöksledaren varierar mellan olika typer av signaler, vid rött ljus trycker han knappen mätning och vid övriga stimuli så kombineras detta med knappen kontroll. Registrera antalet reaktioner som sker felaktigt vid grönt ljus och ljud liksom reaktionstiden för 5 st korrekat responser vid rött ljus. Syn/hand Tid (s) Hörsel/hand Tid (s) Syn/fot Tid (s) Hörsel/fot Tid (s) Valreaktion Tid (s) Antal fel Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde

5 ELEKTROKARDIOGRAFI (EKG) TEORI: Hjärtat har ett eget retledningssystem som ger en rytmisk aktivitet även då hjärtats förbindelse med nervsystemet skurits av. Retledningssystemet styrs av sinus knutan, som skickar ut elektriska impulser vilka stimulerar förmaksmuskulatur att kontrahera och pumpa blod till kamrarna. Därefter kontraherar kamrarna och blod pressas ut i lungartären och aorta. Vid repolarisationen kommer förmaks- och kammarmuskulaturen att relaxeras och åter fyllas med blod. Denna cykel upprepas normalt cirka 70 gånger per minut, men kan öka och minska vid stimulering av sympatiska- respektive parasympatiska nervsystemet. Hjärtats elektriska aktivitet kan mätas med elektrokardiografi (EKG). Aktionspotentialer som sprids i retledningsbanor och mellan muskelcellerna alstrar strömmar som fortplantas i kroppsvätskor och kan registreras på kroppen. För att registrera eventuella förändringar i retledningssystemet, vilket kan orsakas vid olika sjukdomar så är elektrodplaceringen standardiserad. Det finns två olika standardiseringsförfarande antingen bröst- eller extremitetsavledning. Ett normalt EKG enligt bild består av P-vågen, QRS-komplexet och T-vågen. P-vågen uppkommer i snusknutan och depolarisationen sprids till AV-knutan, vilket leder till en depolarisation av muskelfibrerna och kontraktion av förmaken. QRS-toppen uppkommer när depolarisationen sprids från AV-noden via retledningsbanor i kammaren till kammarmuskulaturen, vilket leder till kontraktion av kammaren. T-vågen uppkommer när kammarmuskelfibrerna repolariseras.

6 UTFÖRANDE: Försökspersonen lossar på hårt åtsittande kläder och lägger sig på britsen och intar viloläge. Det är viktigt att man är avslappnad. Stryk ett tunt lager med elektrodgel på elektroderna för att få bra kontakt. Anslut elektroderna enligt nedanstående schema. Ställ in parametrarna enligt anvisningar för EKGapparaten. Ta loss elektroderna. Efter avslutad mätning torkas elektroderna av med papper och därefter med sprit. Automatisk EKG-registrering Sätt på apparaten. Tryck på ON. Tryck in namn. Stega nedåt med returtangenten. Tryck igen på Och vänta tills EKG-kurvan är klar och ser stabil ut. Tryck på AUTO För att registrera och skriva ut. När mätningen är klar tryck på För att få en ny patient. Tryck JA med returtangenten Ta loss elektroderna, torka av dem och tvätta med sprit. Anslut nästa patient.

7 BLODTRYCK TEORI: För att blodet ska nå ut i vävnaderna kapillärer krävs ett visst tryck. Blodtrycket påverkas av fysisk aktivitet, stress och blodkärlens hälsa. Trycket varierar under hjärtats olika arbetsfaser. Det högsta trycket uppnås när kamrarna kontraherar, hjärtats arbetsfas/systole. Ett lägsta tryck uppkommer under hjärtats vilofas/diastole, då kärlväggarnas elasticitet och det perifera motståndet ger upphov till blodtryck. Med stigande ålder minskar kärlens elasticitet och den perifera resistansen ökar, vilket resulterar i högre blodtryck. Koldioxid- och syrgashalt, ph, metaboliter, hormoner och temperatur påverkar blodkärlen kontraktilitet, vilket inverkar på blodtrycket. Återflödet till hjärtat via vener är beroende av tonus i kärlväggen, venklaffar och muskelarbete i den omgivande vävnaden. Manuell blodtrycksmätning vid viloläge: Försökspersonen lägger sig på britsen. Placera den manuella manschetten runt överarmen. Tryck åt klämman på manschetten så att slangen stängs. Sätt på dig stetoskopet och lägg det i armvecket. Pumpa upp trycket med blåsan till ca 170 mmhg. Håll stetoskopet stadigt i armvecket. Släpp sakta ut luften i manschetten genom att trycka på ventilen på baksidan av blåsan. Släpp ut i en hastighet av 2-3 mmhg/s. Lyssna koncentrerat efter pulserande ljud och när du hör det första ljudet så avläser du trycket på manometern, systoliska trycket. Fortsätt att lyssna efter pulsljudet och när de upphör avläser du det värdet, diastoliska trycket. När du provat den manuella manschetten mäter du blodtrycket med automatisk blodtrycksmätare. Manschetten träs på och den gröna markeringen ska ligga mot armvecket. Tryck på start och avläs blodtryck- och pulsvärden. För in värdena i tabellen på nästa sida.

8 Blodtrycksreaktion vid stillastående Försökspersonen ställer sig stadigt på båda benen och lutar sig mot en vägg. Rör inte armarna eller benen och prata inte. Blunda gärna för att öka koncentrationen på uppgiften. Starta klockan och mät blodtrycket och pulsen varannan minut. Börja med att trycka på blodtrycksmätaren efter 30 sek, så får du blodtrycksvärde och pulsvärde efter 1 minut. Ta nästa tryckmätning efter 2 min och 30 sek (blodtrycksvärde efter 3 min) osv tills att du fått värden till och med 7 minuter. Sätt in värdena för blodtryck och puls i nedanstående tabell och fundera över resultatet. Blodtrycksreaktion vid statisk benträning Försökspersonen ställer sig i 90 o vinkel mot en vägg. Blodtrycket ska registreras efter en minut, så sätt i gång blodtrycksmätaren efter 30s. För in värdet för blodtryck och puls i tabellen nedan och fundera över resultatet. Liggande manuell blodtrycksmätare Liggande Automatisk blodtrycksmätare Stående efter 1 min Stående efter 3 min Stående efter 5 min Stående efter 7 min Stående i statisk benträning 1 min Tid Systole/diastole Puls