Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014

2 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [2014] Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall

3 Förord Den allmänna uppfattningen är att det byggs för få bostäder i Sverige, särskilt i storstadsregionerna. Men i det lokala perspektivet kan det vara problematiskt att det ur marknadssynpunkt inte är möjligt att bygga nya bostäder samtidigt som det kan finnas ett behov, exempelvis för äldre att lämna sitt småhus för att ett mera ändamålsenligt boende. I kommunens Inriktningsprogram för bostadsförsörjning ( KF) är ett av inriktningsmålen Vi ska vara proaktiva när det gäller bostäder för äldre. Därför är denna undersökning av hur de som är 55 år eller äldre och som bor i Hamrånge ser på sitt boende intressant. Förhoppningsvis kan den utgöra ett bra underlag för eventuella beslut om och planering av boende för äldre i Hamrångebygden. Bo Bäckström Planeringschef

4

5 Sammanfattning I februari 2013 antog kommunfullmäktige Inriktningsprogram för bostadsförsörjning ( KF). Ett av inriktningsmålen i programmet är Vi ska vara proaktiva när det gäller bostäder för äldre. Andelen äldre är relativt större i Hamrånge jämfört med kommungenomsnittet, där åldersgruppen år utgör 21,5 procent av befolkningen (14,7% i kommunen, Källa: SCB 31 december 2013). Den demografiska utmaningen med en växande andel äldre är mer påtaglig i Hamrånge än i kommunen som helhet. Mot den bakgrunden är det av intresse att studera Hamrångebornas syn på sitt framtida boende. Syftet med studien är att ta reda på hur Hamrångeborna ser på sitt framtida boende. Målgruppen omfattar åldersgruppen 55 år och äldre i planeringsområdet Hamrånge (födda 1959 eller tidigare). Undersökningens resultat kommer att utgöra ett underlag vid kommunens planering av framtida boendeformer. Undersökningen har genomförts av Kommunledningkontoret, Gävle kommun. En enkät skickades ut per post till samtliga folkbokförda i målgruppen. Svarsfrekvensen uppgick till 70,6 procent. Det lokala engagemanget har troligen starkt bidragit till att så många hamrångebor valt att medverka i enkätundersökningen. Många äldre i Hamrånge bor i småhus. En tredjedel är ensamboende. Det stora flertalet Hamrångebor trivs och är trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde. Samtidigt anser endast 57 procent att de har ett socialt aktivt liv. Tre av fyra Hamrångebor anser att nuvarande bostadsstandarden respektive boendekostnaden är acceptabel. Det finns en stark önskan om att bo kvar om möjligt två av tre överväger inte att flytta. I åldersgruppen år finns dock en högre flyttningsbenägenhet. Vid en eventuell framtida flytt är det nuvarande område som gäller för cirka hälften av de som svarat. För de flesta är det då mest intressant med ett seniorboende, hyresrätt med två rum och kök. Viktigaste faktorn i ett framtida boende är en egen balkong eller uteplats. Den lägsta värderingen får värd-/värdinna, som arbetar för att främja bland annat sociala kontakter.

6

7 Inledning Bakgrund Ett av inriktningsmålen i Inriktningsprogram för bostadsförsörjning ( KF) är Vi ska vara proaktiva när det gäller bostäder för äldre. Andelen äldre är relativt större i Hamrånge jämfört med kommungenomsnittet, där åldersgruppen år utgör 21,5 procent av befolkningen (14,7% i kommunen, Källa: SCB 31 december 2013). Den demografiska utmaningen ökar under kommande år. Enligt den senaste befolkningsprognosen (maj 2013) förväntas åldersgruppen 70 år och äldre öka med 14,8 procent kommande femårsperiod, från 594 invånare år 2012 till 682 invånare år Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur Hamrångeborna ser på sitt framtida boende. Målgruppen omfattar åldersgruppen 55 år och äldre i planeringsområdet Hamrånge (födda 1959 eller tidigare). Undersökningens resultat kommer att utgöra ett underlag vid kommunens planering av framtida boendeformer. Metod Undersökningen har genomförts av Kommunledningkontoret, Gävle kommun. En enkät skickades ut per post till samtliga folkbokförda i målgruppen (se bilaga 1). Datainsamlingen genomfördes under perioden 27 februari-21 mars Enkäten besvarades genom att fylla i den manuellt och återsända med medskickat svarskuvert. Antalet personer som besvarat enkäten uppgick till stycken. Det innebär en svarsfrekvens på 70,6 procent. Det är en påfallande hög svarsfrekvens, mot bakgrund att undersökningen genomförts utan påminnelser. Kvinnorna har genomgående en högre svarsfrekvens än männen, med undantag för åldersgruppen år. Svarsfrekvensen ökar med stigande ålder, bortsett från den äldsta åldersgruppen. Tabell 1 Ålder Kvinnor Män Totalt år 63,3 47,3 54, år 78,3 64,9 70, år 73,2 75,6 74, år 87,0 70,5 78,0 75-w år 72,0 70,1 71,1 Samtliga 74,7 66,8 70,6 Det lokala engagemanget har troligen starkt bidragit till att så många hamrångebor valt att medverka i enkätundersökningen. 1

8 Resultat Nuvarande boendesituation Ensam eller sammanboende Två tredjedelar av respondenterna uppger att de är sammanboende, medan ungefär var tredje bor ensam. Kvinnor är ensamboende i högre utsträckning än män, 34,8 respektive 28,4 procent. I åldersgruppen 75 år och äldre svarar 47,3 procent att de bor ensamma. Stöd i hushållet På frågan Finns det stöd i hushållet idag? är fler än ett svarsalternativ möjligt. Ungefär 84 procent uppger att de inte har stöd i hushållet, åtta procent har stöd från anhörig, sju procent har färdtjänst och fyra procent har hemtjänst. I åldersgruppen 75 år och äldre uppger 66,3 procent att de inte har stöd i hushållet. Figur 1 Ensam eller sammanboende år 26,7 72, år 20,6 78, år 28,0 71, år 26,3 73,2 75-w år 47,3 51,7 Ensam Sammanboende Figur 2 Upplåtelseform år 90,1 Boendetid Två tredjedelar svarar att de bott i nuvarande bostad i mer än tio år. Vidare har var femte en boendetid på mellan tre till tio år i nuvarande bostad år år år 75-w år 80,9 77,8 73,7 49,0 37,7 Upplåtelseform Två tredjedelar svarar att de bor i villa (äganderätt) och var femte bor i hyresrätt. Endast sex procent bor i bostadsrätt. Ungefär hälften i åldersgruppen 75 år och äldre bor i äganderätt. Nio av tio i åldersgruppen år bor i äganderätt. Bostadsstorlek De flesta uppger att de bor i en bostad med minst fyra rum samt kök (46,2 procent). Därefter bor 32,5 procent i tre rum och kök, samt 16,6 procent i två rum och kök. Endast 2,6 procent bor i en bostad med ett rum och kök. Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Annan Figur 3 Bostadsstorlek år 31,3 62, år 30,9 56, år 28,0 55, år 17,2 35,4 46,5 75-w år 34,0 36,3 26,3 1-2 rum kök 3 rum kök 4+ rum kök Kolumn1 2

9 Boendekostnad Värdering av nuvarande boende Bostadsstandard En bra bostadsstandard mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Jag är nöjd med min bostads standard. Tre av fyra respondenter anser sig nöjda med sin bostads standard. Andelen nöjda är något större bland männen än hos kvinnorna, 74,6 respektive 72,2 procent. Endast 55,7 procent av de som bor i hyresrätt är nöjda med bostadsstandarden. Motsvarande andel hos de som bor i äganderätt är 77,7 procent. Boendekostnad En acceptabel boendekostnad mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Min boendekostnad är acceptabel. Tre av fyra respondenter anser att boendekostnaden är acceptabel. 75,6 procent av männen anser att boendekostnaden är acceptabel. Motsvarande andel hos kvinnorna är 73,1 procent. Endast 56,5 procent bland ensamboende anser att de har en acceptabel boendekostnad. Motsvarande andel hos sammanboende är 82,6 procent. Andelen som anser sig nöjd med bostadens standard varierar från 70,7 procent i åldersgruppen 75 och äldre till 75,6 procent i åldersgruppen år. Andelen som anser att boendekostnaden är acceptabel har en större spridning, med 63,0 procent i åldersgruppen 75 år och äldre till 84,0 procent i åldersgruppen år. Figur 4 Jag är nöjd med min bostads standard Instämmer helt 20,6 Figur 5 18,3 Figur 6 73,2 74,2 Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Min boendekostnad är acceptabel Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd "Jag är nöjd med min bostads standard" och Min boendekostnad är acceptabel Instämmer helt (%) år år år år Man Kvinna w år Bostadsstandard 3

10 Bostadsområde Tillgänglighet En bra tillgänglighet mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Det är lätt för mig attförflytta mig i min bostad respektive Det är lätt för mig att förflytta mig i mitt bostadsområde. Fyra av fem respondenter anser att de har lätt att förflytta sig i såväl bostaden som bostadsområdet. Av de som idag har stöd i hushållet är andelen som anser sig ha en god tillgänglighet betydligt lägre. Andelen som anser sig ha en god tillgänglighet är något större hos männen än bland kvinnorna. Andelen som anser sig ha lätt att förflytta sig i sin bostad varierar från 77,0 procent i åldersgruppen 75 och äldre till 89,8 procent i åldersgruppen år. Andelen som anser sig ha lätt att förflytta sig i sitt bostadsområde har en något större spridning, med 66,0 procent i åldersgruppen 75 år och äldre till 88,0 procent i åldersgruppen år. Figur 7 Det är lätt för mig att förflytta mig i min bostad Instämmer helt Figur 8 Figur 9 13,1 12,7 83,3 80,4 Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Det är lätt för mig att förflytta mig i mitt bostadsområde Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd "Det är lätt för mig att förflytta mig i min bostad / mitt bostadsområde" Instämmer helt (%) år år år Man år Kvinna w år Bostad 4

11 Bostadsområde Trygghet En bra trygghet mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Jag känner mig trygg i min bostad respektive Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde. Nio av tio respondenter känner sig trygga i sin bostad. Det är ingen större skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män. Ensamboende upplever sig trygga i mindre grad än sammanboende, 83,5 respektive 92,3 procent. Motsvarande andel hos de som har stöd i hushållet är lägre. Endast tre av fyra med hemtjänst känner sig trygga i sin bostad. Andelen som känner sig trygga i sin bostad varierar från 86,0 procent i åldersgruppen 75 och äldre till 92,0 procent i åldersgruppen år. Andelen som som känner sig trygga i sitt bostadsområde har en något mindre spridning, med 84,3 procent i åldersgruppen 75 år och äldre till 89,2 procent i åldersgruppen år. Figur 10 Jag känner mig trygg i min bostad 6,9 Figur 11 Figur 12 89,3 86,2 Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde Instämmer helt 10,2 Instämmer delvis Kvinna Tar delvis avstånd Tar helt avstånd "Jag känner mig trygg i min bostad / mitt bostadsområde" Instämmer helt (%) w år år Man år år år Bostad 5

12 Bostadsområde Trivsel En bra trivsel mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Jag trivs i min bostad respektive Jag trivs i mitt bostadsområde. Figur 13 Jag trivs i min bostad 9,0 Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Det stora flertalet trivs i sin bostad. I lika stor utsträckning trivs man i bostadsområdet. Andelen trivs i sin bostad varierar från 84,7 procent i åldersgruppen 75 och äldre till 94,7 procent i åldersgruppen år. Andelen som som trivs i sitt bostadsområde har en något mindre spridning, med 84,0 procent i åldersgruppen 75 år och äldre till 88,5 procent i åldersgruppen år. Figur 14 88,6 Jag trivs i mitt bostadsområde 10,1 86,2 Tar helt avstånd Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Socialt aktivt liv Ett bra socialt liv mäts här som andelen svarande som Instämmer helt med påståendena Jag har ett socialt aktivt liv. Figur 15 "Jag trivs i min bostad / mitt bostadsområde" Instämmer helt (%) 95 Sex av tio kvinnor anser att det har ett socialt aktivt liv, medan motsvarande andel är något lägre bland männen (54,8 procent) w år år år Kvinna år Man år Andelen varierar mellan åldersgrupperna från 46,0 procent i åldersgruppen 75 och äldre till 65,2 procent i åldersgruppen år. Motsvarande andel hos ensamboende är lägre än bland sammanboende, 43,8 respektive 62,8 procent. Andelen ökar med såväl boendestorlek som boendetid. Figur Bostad Jag har ett socialt aktivt liv 28,5 56,8 Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 6

13 Flyttintresse Kvinnornas flyttningsbenägenhet skiljer sig inte nämnvärt från männens. Två av tre Hamrångebor vill inte flytta, utan bor om möjligt kvar i sin nuvarande bostad. En av fyra Hamrångebor överväger att flytta, och då främst på något längre sikt. Den grupp som visar på störst flyttintresse är åldersgruppen år, med 34,6 procent som överväger att flytta i närtid eller på sikt. Figur 17 Överväger du att flytta? Ja, jag flyttar i år Ja, jag flyttar nog inom två år Ja, Jag flyttar nog, men på längre sikt Nej, jag bor om möjligt kvar 1,3 4,7 0,9 5,8 20,6 66,6 De som bor i småhus (äganderätt) visar på ett större flyttintresse än boende i hyresrätt. Preferenser i ett framtida boende Även om det stora flertalet svarar att de bor kvar om möjligt, kan förutsättningarna snabbt förändras. Det är därför av värde att få en nulägesbild över hur preferenserna ser ut beträffande en eventuell flytt till ett framtida boende. Framtida område Vid en eventuell flytt uppger nästan hälften att de vill flytta inom nuvarande område, medan en fjärdedel tycker att en annan plats i kommunen är mest intressant. Andelen som föredrar nuvarande område vid en eventuell flytt är större bland kvinnorna än hos männen, 52,3 respektive 44,5 procent. Den är störst hos 75 år och äldre av åldersgrupperna (52,3 procent). Figur 18 Nuvarande område Figur 19 Framtida område Annan plats i kommunen Plats utanför kommunen 48,3 25,0 4,6 18,6 3,4 Framtida boendeform Nuvarande, med Seniorboende Trygghetsboende Annan boendeform 13,4 18,6 20,8 28,7 14,5 4,0 7

14 Framtida boendeform Sammantaget utgör senior- och trygghetsboende de mest intressanta boendeformerna för ungefär hälften av respondenterna, vid en eventuell framtida flytt. Dessa boendeformer intresserar kvinnorna i högre grad än männen, 55,7 respektive 43,6 procent. Samtidigt finner man det största intresset hos åldersgrupperna 75 år och äldre och år, 56,7 respektive 55,6 procent. Framtida upplåtelseform Den mest intressanta framtida upplåtelseformen vid en eventuell flytt är hyresrätt (58,5 procent). Bland kvinnorna föredrar 61,9 procent hyresrätt, att jämföra med 55,3 procent hos männen. Av nuvarande hyresrättsinnehavare föredrar 84,3 procent en hyresrätt vid en eventuell framtida flytt. Figur 20 Framtida upplåtelseform Åganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Annan Figur 21 8,4 10,6 58,5 2,5 16,6 3,3 Framtida bostadsstorlek 1 rum & kök 4,6 2 rum & kök 46,1 3 rum & kök 39,1 4+ rum & kök 2,7 4,9 2,6 Framtida bostadsstorlek Beträffande framtida bostadsstorlek är två rum och kök mest intressant (46,1 procent), följt av tre rum och kök (39,1 procent). 8

15 Närhet till anhöriga Viktiga faktorer i ett framtida boende Utifrån frågeställningen Vad är viktigt i ditt framtida boende? har respondenterna för varje funktionell faktor valt ett av följande svarsalternativ;,,, eller. Närhet till nuvarande bostad En på tre respondenter anser att framtida bostad är belägen i närheten av nuvarande bostad är absolut nödvändig/mycket viktigt. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 33,9 respektive 30,5 procent. Figur 22 Närhet till nuvarande bostad 32,1 Figur 23 12,9 23,3 19,3 Närhet till anhöriga Närhet till anhöriga Nästan hälften av de tillfrågade anser att närhet till anhöriga är absolut nödvändigt/mycket viktigt. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 53,8 respektive 43,1 procent. Den värderas också högre med stigande ålder. 13,6 29,2 Figur 24 17,5 30,9 Motsvarande andel bland ensamboende är 51,0 procent, att jämföra med 47,5 procent hos sammanboende. Av de som har hemtjänst eller stöd av anhöriga är andelen 57,4 respektive 74,7 procent. Trygghet Med Trygghet avses här fysisk trygghet, exemplifierad med portlås, trygghetslarm, säker utemiljö, bra belysning, grannkännedom Sex av tio tillfrågade anser att en hög trygghetsfaktor är absolut nödvändig/mycket viktig. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 68,9 respektive 56,1 procent.den värderas också högre med stigande ålder. Närhet till nuvarande bostad respektive anhöriga / (%) Figur år Kvinna 75 -w år år Ensam Samm.. Man år år Närhet till nuvarande bostad Hög trygghetsfaktor 27,6 4,6 28,8 33,6 9

16 En bra planlösning Balkong eller uteplats Åtta av tio respondenter anser att egen balkong eller uteplats är absolut nödvändig/mycket viktig. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 87,5 respektive 77,4 procent. Planlösning Med planlösning avses bostadens utformning exemplifierad med rymlig och tillgänglig bostad Åtta av tio respondenter anser att en bra planlösning är absolut nödvändig/mycket viktig. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 82,4 respektive 74,8 procent. Motsvarande andel bland ensamboende är 69,6 procent, att jämföra med 82,8 procent hos sammanboende. Av de som har hemtjänst eller stöd av anhöriga är andelen 72,3 respektive 80,4 procent. Vardagsservice Åtta av tio tillfrågade anser att närhet till vardagsservice är absolut nödvändig/mycket viktig. Denna funktionella faktor är exemplifierad med livsmedelsbutik, frisör. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 82,2 respektive 75,5 procent.den värderas också högre med stigande ålder. Motsvarande andel bland ensamboende är 77,1 procent, att jämföra med 79,7 procent hos sammanboende. Figur 26 Egen balkong eller uteplats 28,7 Figur 27 Figur 28 Figur 29 1,5 12,5 1,2 16,5 39,4 53,6 En bra planlösning 95 39,1 Egen balkong/uteplats och En bra planlösning / (%) år Samm år Kvinna år år 75 Man 75 -w år 70 Ensam Egen balkong/uteplats Närhet till vardagsservice 2,1 16,1 40,4 38,3 10

17 Närhet till kommunal service Kommunal service Andelen respondenter som anser att närhet till kommunal service är absolut nödvändig/mycket viktig är 72,9 procent. Denna funktionella faktor är exemplifierad med hälsocentral Figur 30 Närhet till kommunal service 20,4 3,6 35,9 En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 78,1 respektive 67,9 procent. Den värderas också högre med stigande ålder. Figur 31 37,0 Allmänna kommunikationer Andelen respondenter som anser att bostaden är nära allmänna kommunikationer är absolut nödvändig/mycket viktig är 69,7 procent. Denna funktionella faktor är exemplifierad med hållplats. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än männen, 75,4 respektive 64,1 procent.den värderas också högre med stigande ålder. Parkeringsplats Sex av tio tillfrågade anser att garage- eller parkeringsplats finns nära bostaden är absolut nödvändig/ mycket viktig. En faktor som värderas högre bland männen än hos kvinnorna, 64,7 respektive 55,1 procent. Motsvarande andel för de som idag inte har stöd i hushållet är 64,6 procent. Närhet till vardagsservice respektive kommunal service / (%) Figur 32 Figur år år Samm.. Ensam Man 75 -w år år Kvinna år ,2 4,2 36,1 Närhet till vardagsservice Närhet till allmänna kommunikationer 33,6 Närhet till garage- / parkeringsplats 9,3 22,2 30,1 29,7 11

18 Garage-/parkeringsplats Rekreationsområde Av tillfrågade anser att närheten till rekreationsområde är absolut nödvändig/mycket viktig. Denna funktionella faktor är exemplifierad med motionsspår, park. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än hos männen, 42,4 respektive 37,4 procent. Den värderas lägre med stigande ålder. Utbud av aktiviteter Andelen respondenter som anser att utbud av aktivteter i närområdet är absolut nödvändig/mycket viktig är 27,9 procent. Denna funktionella faktor är exemplifierad med musik, dans, gymnastik, bingo, teater En faktor som värderas högre bland kvinnorna än hos männen, 36,2 respektive 19,6 procent. Av åldersgrupperna värderas den högst av 75 år och äldre med 31,0 procent. Aktivitetslokal Andelen respondenter som anser att en lokal för gemensamma aktiviteter och rekreation finns i bostadsområdet är absolut nödvändig/mycket viktig är 31,8 procent. En faktor som värderas högre bland kvinnorna än hos männen, 37,1 respektive 26,6 procent. Av åldersgrupperna värderas den högst av 75 år och äldre med 34,0 procent. Figur 34 Närhet till allmänna kommunikationer respektive garage-/parkeringsplats / (%) Figur 35 16,7 Figur 36 Figur år år Man Samm. Ensam 75 -w år år år Kvinna ,9 Almmänna kommunikationer Närhet till rekreationsområde 23,7 13,2 8,7 39,4 26,7 19,2 Utbud av aktiviteter i närområdet Gemensamhetslokal för aktiviteter 20,4 39,2 10,8 21,0 12

19 Värd eller värdinna Andelen respondenter som anser att en värd-/värdinna som arbetar för att främja sociala kontakter, hälsa och fysisk aktivitet för de boende är absolut nödvändig/ mycket viktig är 25,4 procent En faktor som värderas högre bland kvinnorna än hos männen, 29,3 respektive 21,6 procent. Av åldersgrupperna värderas den högst av 75 år och äldre med 30,4 procent. Figur 38 Värd/värdinna 25,0 8,5 35,6 16,9 Ytterligare synpunkter Slutligen har 11,9 procent av respondenterna angivit något under Har du ytterligare synpunkter av betydelse för ditt framtida boende? 13

20 Slutsatser Den demografiska utmaningen med en växande andel äldre är mer påtaglig i Hamrånge än i kommunen som helhet. Mot den bakgrunden är det av intresse att studera Hamrångebornas syn på sitt framtida boende. Här följer några slutsatser från undersökningen. Många äldre i Hamrånge bor i småhus. En tredjedel är ensamboende. Det stora flertalet Hamrångebor trivs och är trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde. Samtidigt anser endast 57 procent att de har ett socialt aktivt liv. Tre av fyra Hamrångebor anser att nuvarande bostadsstandarden respektive boendekostnaden är acceptabel. Det finns en stark önskan om att bo kvar om möjligt två av tre överväger inte att flytta. I åldersgruppen år finns dock en högre flyttningsbenägenhet. Vid en eventuell framtida flytt är det nuvarande område som gäller för cirka hälften av respondenterna. För de flesta är det då mest intressant med ett seniorboende, hyresrätt med två rum och kök. En rankning av de viktigaste faktorerna i ett framtida boende framgår av diagrammet nedan. Viktigast är en egen balkong eller uteplats. Därefter följer faktorer som närhet till vardagsservice eller kommunal service etc. Den lägsta värderingen får värd- /värdinna, som arbetar för att främja bland annat sociala kontakter. Figur 39 Viktiga faktorer i ett framtida boende sorterade efter ""/"" 0% 20% 40% 60% 80% 100% Egen balkong eller uteplats Närhet till vardagsservice En bra planlösning Närhet till kommunal service Allmänna kommunikationer Hög trygghetsfaktor Garage-/parkeringsplats Närhet till anhöriga Närhet till rekreationsområde Närhet till nuvarande bostad Aktivitetslokal Utbud av aktiviteter Värd/värdinna 14

21 Bilaga 1 15

22 16

23 17

24 18