HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Transkript

1 HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi

2 En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning Handel Utbildning Byggverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk Transport och magasinering Informations- och kommunikationsverksamhet Övrigt Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra Finans- och försäkringsverksamhet Kultur, nöje och fritid Handel med motorfordon Fastighetsverksamhet Försörjning av el, gas, värme och kyla Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och Utvinning av mineral 7% 6% 6% 5% 0% 0% % 2014 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till personer Varav: Partihandeln: personer Detaljhandeln: personer Siffror för 2014 från RAMS (SCB). Sysselsatta i åldern år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (parti- och detaljhandel, utom med motorfordon). Handeln den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga 19 procent av alla sysselsatta i åldern år arbetar inom handeln 25% 20% 15% 10% 5% 19% 1 10% 9% 9% 7% 2014 sysselsatte handeln ungdomar i Sverige 5% 5% 3% 3% 0% 0% 0% 0% Siffror för 2013 från RAMS (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik, SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (Parti- och detaljhandel, utom med motorfordon).

3 Handelns bidrag till BNP Handeln står för nära 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP) var handelns bidrag till BNP 403 miljarder kronor 20% 17% Tillverkningsindustri Byggindustri El, gas, värme, vatten, avfall Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler 6% 3% 0% Handel Transport och maganisering Hotell- och restaurang Information- och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 10% Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Juridik, ekonomi, teknik mm 1 Utbildning, vård och sociala tjänster 8% 6% Kultur, nöje och fritid Annan service Förädlingsvärde, offentlig sektor BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Förädlingsvärde: värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts. Uppgifterna kommer från SCB via Ekonomifakta. Gäller löpande priser.

4 Handelns bidrag till statsbudgetens inkomster Förutom bidrag till Sveriges ekonomi i form av förädlingsvärde (BNP), genererar handelns företag och medarbetare intäkter till stat och kommun i form av skatter, som kan finansiera välfärd 69 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 55 miljarder kronor i inkomstskatter Siffror för moms beräknade utifrån statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COI- COP) från SCB som 2014 uppgick till 582 miljarder, samt utifrån schablonmomssatserna 25% för sällanköpsvaruhandeln respektive 1 för dagligvaruhandeln. 92 miljarder kronor i moms Siffror för arbetsgivaravgifter från SCB:s nationalräkenskaper, Schablonberäkningar har gjorts för att få fram siffror för endast SNI 46 och 47 från siffror över hela G (SNI 45-47), samt för att få fram siffror över inkomstskatt från anställda inom handeln.

5 Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Trasport Handel Byggverksamhet Hotell och restaurang 22,4 miljarder kronor Varav: Partihandel 12,4 miljarder Detaljhandel 10,0 miljarder Mnkr Siffror för 2013 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser här SNI 46 samt SNI 47. Var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln 2012 handlade svenska hushåll totalt sett 556 miljarder kronor i detaljhandeln det vill säga cirka kronor i detaljhandeln per person och år 27% 33% 39% Detaljhandelsvaror (exkl.restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, m.m) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Siffror för 2012 från SCB:s HUT-undersökning. Detaljhandelskonsumtionen avser endast hushållens konsumtion i detaljhandeln, dvs inte hela detaljhandelns försäljning (som även innefattar företagens konsumtion i detaljhandeln). Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Hushållens konsumtion uppgick 2012 totalt till kronor.

6 Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan som orsakas av hushållens konsumtion står shopping för 15%, och äta står för 30%. Resa (25%) och boende (30%) står tillsammans för merparten av hushållens klimatpåverkan. 25% 15% 30% 30% Äta Bo Resa Shoppa Siffror för 2008 från Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB och Naturvårdsverket). Den privata konsumtionen i ovanstående diagram innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. De fyra aktiviteterna täcker tillsammans in all privat konsumtion. Handeln en viktig del av en växande besöksnäring 2014 omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 268,5 miljarder kronor och genererade heltidsjobb. Drygt 73,7 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i varuhandeln (shopping och livsmedel), vilket motsvarar 27 procent av den totala turismomsättningen. 27% 73% Handel Övrig konsumtion (boende, transport mm) Siffror från Shoppingturismen 2015, HUI Research

7 1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom detalj- eller partihandeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,4 x fler än inom tillverkningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är ett detalj- eller partihandelsföretag 1,5 x fler än inom byggbranschen 3,2 x fler än inom tillverkningsindustrin I absoluta tal är företag i Sverige verksamma inom detalj-eller partihandeln. Bland nystartade företag var 8743 nystartade företag 2014 detalj- eller partihandelsföretag. Siffror för 2014 från Företagens ekonomi (SCB), respektive Tillväxtanalys. Siffrorna avser hela SNI 46 respektive hela SNI 47. Vad gäller nystartade företag inkluderas även SNI 45.

8 Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb En nytt IKEA-varuhus genererar: miljoner kr i omsättning per år ca 200 nya jobb Ny forskning (Rudholm & Daunfeldt, 2013) visar att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.

9 svenskhandel.se