Remissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Vår referens: Enheten för studiefinansiering och SN Dnr 71/2008 vuxenutbildning Er referens: Stockholm U2008/205/SV Stockholm, Remissyttrande Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur Svenskt Näringsliv ser det som angeläget att fortsätta utvecklingen av validering som ett instrument för att dokumentera och/eller säkerställa en viss kompetens. Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer har förklarat sig villiga att under rätt betingelser ta ett stort ansvar för validering inom sina respektive områden. Validering får dock inte bli ett självändamål, utan måste alltid ställas i relation till sitt syfte. Rätt utförd validering med bra verktyg är ett effektivt sätt för arbetslösa eller de som riskerar att bli arbetslösa att snabbare få ett arbete. Det kan användas för att effektivisera och förkorta utbildningstiden för att uppnå en viss kompetens. Ingen onödig tid och resurser läggs på att skaffa kompetens som individen redan har. Detta är positivt såväl för individerna som för företagen. Dessutom kan validering spela en nyckelroll inom utbildningsväsendet. Detta gäller särskilt inom yrkesutbildning, där validering kommer att ha betydelse i alltifrån den föreslagna gymnasiala yrkesexamen till antagningsförfarandet för yrkeslärare. För att vara användbar måste det finnas system som möjliggör enkel, effektiv och kostnadseffektiv validering. Vidare måste dessa system åtnjuta stor legitimitet på arbetsmarknaden respektive inom utbildningsväsendet. Valideringsdelegationens arbete har inriktats på att upprätta sådana system som bygger på branschernas kunskaper och behov inom sina respektive yrkesområden. Det är synnerligen angeläget att den fortsatta utvecklingen av systematiserad validering även fortsättningsvis har denna inriktning.

2 Mot denna bakgrund tillstyrker Svenskt Näringsliv följande av Valideringsdelegationens förslag: - att den definition som formulerats i Ds 2003:23 används för att beskriva validering förutsatt att kompetensbegreppet innefattar all relevant reell kompetens och att varje valideringsinsats ska beskrivas utifrån syfte och målet med insatsen att ge ett övergripande ansvar för att utveckla och implementera valideringsmetoder, valideringsstöd och kvalitetssäkring av validering utanför det akademiska området till en myndighet. Denna funktion bör ligga inom utbildningsdepartementets område och kan lämpligen läggas på den aviserade yrkeshögskolemyndigheten. att regional samverkan bör uppmuntras för att främja ett effektivt resursutnyttjande och hög tillgänglighet att valideringen inom arbetsmarknadsområdet och inom yrkesutbildningen ska utgå från inom branscherna utvecklade ramverk och behov att valideringen finansieras av den part, exempelvis kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa eller arbetsgivare, som är initiativtagare att individer som deltar i en valideringsinsats ska ha samma ekonomiska förutsättningar som deltagande i annan motsvarande verksamhet som syftar till inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt utbildning Svenskt Näringsliv vill därtill särskilt uppmärksamma att ansvarig myndighet för valideringsfrågor utses snarast möjligt. Annars riskerar mycket av det utvecklingsarbete som kommit igång med stöd från Valideringsdelegationen att stanna av. att det är viktigt att också arbetsförmedlingen och försäkringskassan lokalt ges ett ansvar för att använda valideringsverktyg för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. För att detta ska bli framgångsrikt krävs ett tydligare engagemang och ökad kunskap både på central och lokal nivå hos dessa myndigheter. att det i normalfallet inte bör vara samma utförare för validering som för kompletterande utbildning. Erfarenheten visar att det blir kostnadsdrivande med en ordning där utföraren gör båda uppgifterna.

3 Särskilda överväganden Hittillsvarande erfarenheter I början av år 2002 remissbehandlades betänkandet Validering av vuxnas kunskaper och kompetens, SOU 2001:78. Från näringslivshåll kom en del negativa reaktioner på utredningens förslag, bland annat för att det inte tog hänsyn till de stora olikheter som finns mellan branscherna och deras yrkesbegrepp. Valideringsdelegationens tillkomst och dess tidsbegränsade uppdrag kan ses som ett sätt att föra frågan vidare men med ett friare mandat än vad den föreslagna myndigheten skulle ha haft. Svenskt Näringsliv anser att Valideringsdelegationen har lyckats väl med sin uppgift att främja valideringen som metod för att synliggöra reell kompetens. Delegationens lyssnande arbetssätt har väckt respekt hos branscherna, och begreppet validering har vidgats från att tidigare huvudsakligen ha handlat om att mäta kunskaper mot kursmål till att också gälla kompetens inom arbetsmarknadsområdet. Delegationen har betydande insikter om de olika branschernas förhållanden och har därför haft ett realistiskt förhållningssätt till var valideringsverktyg behövs och hur de kan utformas. Ytterligare en viktig insats som förtjänar att lyftas fram är att delegationen har etablerat ett kostnadsmedvetande kring valideringsinsatser som gör att validering kan bli ett möjligt verktyg i bred användning. Det av delegationen beskrivna ramverket (se sidan 167 i rapporten) har visat sig vara praktiskt tillämpbar och kan lämpligen ligga till grund för en fortsatt utveckling av olika valideringsmodeller och -verktyg. Emellertid visar erfarenheterna från det utvecklingsarbete som har bedrivits med stöd från Valideringsdelegationen att det är komplicerat och kostsamt att ta fram bra valideringsverktyg och skapa en fungerande organisation för genomförande och kvalitetsarbete kring dem. Det är därför inte realistiskt eller ens önskvärt att utveckla valideringsmodeller eller verktyg för samtliga branscher och yrken. Fokus för kommande utvecklingsarbete bör därför ligga där det finns ett påvisat behov, dvs. i första hand inom större yrkesområden eller där det råder en långvarig bristsituation. Valideringsbegreppet En validering kan fylla en mängd olika syften som i sin tur kan kräva olika typer av valideringsinsatser. Kärnan är dock att kunna bedöma en persons reella kompetens i förhållande till ett givet syfte. Även om det kan vara svårt att mäta eller beskriva vissa kompetenser är det angeläget att kompetensbegreppet inte snävas in. För näringslivet är ett brett kompetensbegrepp viktigt för att valideringen ska kunna resultera i en bedömning som gör individen intressant för en anställning. I en undersökning av svenska företags kompetensbehov på uppdrag av KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv med ett antal medverkande medlemsorganisationer var just

4 företagens breda kompetensbegrepp en viktig slutats 1. Det är inte bara kunskaper och färdigheter som efterfrågas utan också förmåga och vilja att tillämpa dessa 2. Eftersom även utbildning i normalfallet syftar till anställning förordar vi att denna breda definition används generellt inom valideringen, i vart fall utanför det akademiska området. Ansvarig myndighet Branschernas och yrkesnämndernas fortsatta utvecklingsarbete är beroende av att generell kompetens utvecklas kring valideringsprocesser, metoder och dokumentation. Dessutom är det viktigt att det finns en drivande kraft som ser till at utvecklingsarbetet inte går åt olika håll eller stannar av. Svenskt Näringsliv instämmer således i förslaget att en myndighet ska ha ett övergripande ansvar för valideringsfrågor och med de fyra uppgifter som delegationen pekar ut, dvs. fortsatt utveckling och implementering av valideringsmetoder, valideringsstöd, och kvalitetssäkring. Samtidigt är det, som Valideringsdelegationen framhåller, av avgörande betydelse att myndigheten har ett mycket nära samarbete med berörda branscher. Detta gäller utvecklingsarbetet, kvalitetskriterier och för att resultatet av valideringen överhuvudtaget ska ha legitimitet. Valideringen syftar i normalfallet till anställning, antingen direkt eller efter vidare utbildning. Vi finner det dock inte lämpligt att lägga ansvaret på en myndighet inom arbetsmarknadsområdet, särskilt inte eftersom de mest näraliggande kandidaterna också är de huvudsakliga beställarna av valideringsinsatser. Verktyg för validering av reell kompetens kan, enligt vår bedömning, spela en central roll för en effektivare yrkesutbildning. Inom gymnasieskolan kan exempelvis kvalitetskriterier och metoder från valideringen komma till användning inom såväl lärlingsutbildningen som utvecklandet av en gymnasial yrkesexamen. Det finns också ett växande behov av yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå, där kvalitetssäkring av branschen och validering av tidigare erfarenheter är nödvändiga beståndsdelar för att säkra effektivitet och anställningsbarhet. Samma sak gäller eftergymnasial yrkesutbildning, som nu föreslås samlas under en yrkeshögskola, liksom för att säkerställa yrkeslärares kompetens inom sitt yrkesområde. Genom yrkesutbildningens nära koppling till validering och arbetsmarknadens behov, ser vi det som lämpligt att förlägga ansvaret till en myndighet inom detta område. Eftersom den nu föreslagna yrkeshögskolemyndigheten är speciellt inriktad just på yrkesutbildning synes denna vara den mest lämpade. För att inte tappa momentum skulle en funktion kunna inrättas för ett nationellt övergripande valideringsansvar inom exempelvis KY-myndigheten eller Skolverket för att sedan föras över till yrkeshögskolemyndigheten när denna etablerats. 1 Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige, Se definition av kompetens enligt SIS SS , Ledningssystem för kompetensförsörjning

5 Finansiering Valideringsdelegationen har inte närmare belyst de samhällsekonomiska vinsterna med väl fungerande validering. Genom att förbättra matchningen, tillvarata kompetens, underlätta omställningar, förkorta utbildningstider, minska utanförskapet och stödja individers livslånga lärande torde dock dessa vinster kunna vara avsevärda. Svenskt Näringsliv finner det därför rimligt, såsom Valideringsdelegationen föreslår, att statligt stöd ska kunna utgå för branschernas del i utveckling av valideringsverktyg. Utförare av validering Svenskt Näringsliv instämmer i förslaget att branscherna ska godkänna yrkesbedömarna. Detta är nödvändigt om valideringen ska få legitimitet. Förslaget att yrkeslärare ska kunna bedöma inte bara mot kursmålen i ett yrkesprogram utan också vilken kompetens som krävs inom yrket kan vara diskutabelt om läraren inte har kontinuerlig och omfattande kontakt med utvecklingen hos flera företag. Just därför är förslaget att deras verksamhet ska stå under tillsyn av branschorganisation eller yrkesnämnd särskilt viktigt. Delegationen skriver om upphandlad validering att det bör övervägas om validering och eventuell kompletterande utbildning bör genomföras av samma utförare. Svenskt Näringsliv anser att huvudregeln bör vara att det inte ska vara samma utförare. Även om en validerings primära syfte är att lyfta fram den kompetens som individen redan har, ligger det i saken natur att ytterligare utbildningsbehov identifieras. Detta bör kunna ske utan att bedömaren har ett eget intresse av att tillhandahålla sådana utbildningsinsatser. Under alla förhållanden är det viktigt att beslutet om eventuella kompletterande utbildningsinsatser tas av den som är beställare av valideringen och som i så fall formuleras i den handlingsplan som valideringen kan leda fram till. Vi vill i detta sammanhang återigen understryka att validering inte får bli ett självändamål och att valideringsinsatser på arbetsmarknadsområdet måste inriktas på att så snabbt och effektivt som möjligt leda till jobb. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Annika Lundius Jonas Berggren