Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Transkript

1 Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden Marina Lindell

2 Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten service på sitt eget språk? Undersökningen utförs av Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi, i samarbete med:

3 Totalt 2083 svenskspråkiga och 1621 finskspråkiga 33 tvåspråkiga kommuner - 15 med svenska som majoritetsspråk (finskspråkig minoritet) - 18 med finska som majoritetsspråk (svenskspråkig minoritet) sve fi Kom m unerna Kommungränser MML, 2015 Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby

4 Tabell 2. Svarsprocent kommunvis Kommun- Kommun Modersmål Urval Antal Svarsprocent nummer 2016 svar 49 Esbo svenska % 91 Helsingfors svenska ,5 % 78 Hangö svenska % 235 Grankulla svenska ,3 % 257 Kyrkslätt svenska ,7 % 272 Karleby svenska % Svarsprocent 444 Lojo svenska % 434 Lovisa svenska ,7 % 638 Borgå svenska ,7 % 753 Sibbo svenska ,3 % 853 Åbo svenska ,3 % 905 Vasa svenska ,3 % 92 Vanda svenska ,7 % 407 Lappträsk svenska ,6 % 755 Sjundeå svenska ,8 % kommunvis 624 Pyttis svenska ,9 % 231 Kaskö svenska ,2 % 504 Mörskom svenska ,5 % TOTALT (18 kommuner) % 149 Ingå finska % 322 Kimitoön finska ,3 % 287 Kristinestad finska % 499 Korsholm finska ,7 % 573 Pargas finska ,3 % 598 Jakobstad finska % 710 Raseborg finska ,7 % 893 Nykarleby finska ,4 % 288 Kronoby finska ,2 % 440 Larsmo finska ,1 % 475 Malax finska % 946 Vörå finska ,8 % 545 Närpes finska ,4 % 599 Pedersöre finska ,8 % 280 Korsnäs finska ,7 % TOTALT (15 kommuner) ,5 % Svenskspråkiga + finskspråkiga tillsammans (33 kommuner) ,7 % Totalt svarade 41,7 % på enkäten. Svarsprocenten varierade något mellan kommunerna. Av alla

5 Plock från språkbarometern 2016 (%) Nivån på den språkliga servicen i min hemkommun har blivit bättre 9 Det behövs särskilda åtgärder i min hemkommun för att trygga den svenska/finska servicen Jag känner bra till mina språkliga rättigheter Jag försöker alltid få service på mitt eget språk Jag använder endast mitt eget språk i kontakt med myndigheter 54-9 Om någon inte kan betjäna mig på mitt eget språk byter jag språk

6 Språkklimatet utgående från Språkbarometern 1. Språkklimatet enligt svensk- och finskspråkiga minoriteter i kommunerna II. Språkklimatet kommunvis (kort)

7 I. Språkklimatet enligt svenskoch finskspråkiga Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen Inställningen till andra språkgrupper i Finland Upplevelse av trakasserier och/eller diskrimnering pga. språk

8 RELATIONERNA MELLAN SVENSK- OCH FINSKSPRÅKIGA I HEMKOMMUNEN

9 Svenskspråkiga mer nöjda med relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen Diagram Enligt 5a. Relationerna finskspråkiga mellan språkgrupperna år 2016 (sv) Hur Enligt skulle du svenskspråkiga karakterisera relationerna mellan svensk- o 5,9 Relationerna mellan språkgrupperna (fi) n = ,1 5,4 42,6 7,3 36,7 Mycket goda Goda Varierande Dåliga Mycket dåliga Kan inte säga Relationerna mellan språkgrupperna (sv) n = ,3 0,8 5,1 38,8 44,2 6,7 Mycket goda Goda Varierande Dåliga Mycket dåliga Kan inte säga Diagram 5b. Relationerna mellan språkgrupperna år 2016 (fi) 44 % karakteriserar relationerna som Det goda finns stora skillnader i hur svensk- och finskspråkig Observera dock att detta inte är en jämförelse av hur svensk upplever 43 % som språkklimatet, varierande utan hur den lokala språkminorit språkklimatet 8 % som dåliga i sin hemkommun. I de kommuner där sve hälften av de som har svarat att relationerna mellan svens eller 5 % mycket kan inte goda. säga Endast 5,1 % anser att relationerna är då svenska som majoritetsspråk upplever den finskspr spr kgrupperna aningen mre n vad svenskspr kiga m Diagram 5a. Relationerna mellan språkgrupperna år 2016 (sv) 51 % karakteriserar Relationerna mellan språkgrupperna relationerna (fi) som goda n = % som varierande 2,1 5,4 7,3 5 % som 5,9 dåliga 5 % kan inte säga 42,6 36,7 Mycket goda Goda Varierande Dåliga Mycket dåliga Kan inte säga

10 1,4 Stor 15,7 12,8 skillnad Blivit bättre mellan svensk- och Har inte ändrat 23,3 finskspråkiga 45,8 kan inte säga Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din Diagram 6a. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (sv) under de senaste åren? Enligt finskspråkiga 0,9 Blivit mycket bättre blivit sämre blivit mycket sämre Enligt svenskspråkiga Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (fi) n = Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (sv) n = ,3 blivit mycket bättre 0,9 Blivit mycket bättre 5,5 2 19,9 25,2 40,1 blivit bättre har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga 1,4 15,7 23,3 12,8 45,8 Blivit bättre Har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga Diagram 6b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (fi) Diagram 6a. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (sv) Endast 13,7 % av svenskspråkiga upplever att förhållandet mellan språkgrupperna har blivit bättre eller 47 mycket % bättre. anser Motsvarande det har siffra blivit för bättre finskspråkiga är 47,4 %. Däremot anser 24,7 % av de svenskspråkiga som svarat att förhållandena mellan språkgrupperna har blivit sämre eller mycket sämre. Endast 7,5 % av de finskspråkiga anser att förhållandet blivit sämre eller mycket sämre. 7,3 Skillnaden 25 % mellan inte de ändrat två språkgrupperna är markant. De svenskspråkiga 46 % upplever inte i ändrat betydligt högre grad än de finskspråkiga att förhållandet mellan de två språkgrupperna har försämrats. Samtidigt 2 19,9 upplever 8 % de blivit finskspråkiga sämre i betydligt högre grad att förhållandet mellan 25 % språkgrupperna blivit sämre 5,5 har blivit 40,1 bättre. 20 Även % om kan en större inte andel säga finskspråkiga än svenskspråkiga anser 16 att relationerna % kan inte mellan svensk- 25,2 säga och finskspråkiga i kommunen är goda så uppger en betydligt större andel av de svenskspråkiga att förhållandet har blivit sämre under de senaste åren. I media och andra sammanhang har på senare tid förts fram att språkklimatet i Finland har hårdnat under de senaste åren. Detta syns inte minst i bristen på språkkonsekvensbedömningar vid olika statliga reformer. 13 % anser det har blivit bättre Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (fi) n = blivit mycket bättre blivit bättre har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga Diagram 6b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (fi)

11 INSTÄLLNINGEN TILL ANDRA SPRÅKGRUPPER I FINLAND

12 0,4 blivit bättre Finskspråkiga 19,3 anser inställningen till andra har inte ändrat 22,1 språkgrupper blivit i sämre 35,7 Finland har blivit bättre. blivit mycket sämre Svenskspråkiga kan inte säga anser det har blivit sämre. 5 17,4 blivit mycket bättre Diagram 7a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (sv) Enligt finskspråkiga Hur upplever du att inställningen till andra språkgrupper har förä Finland? Enligt svenskspråkiga Inställningen till andra språkgrupper i Finland (fi) n = Inställningen till andra språkgrupper i Finland (sv) n = ,5 5,4 15, ,1 14,7 blivit mycket bättre blivit bättre har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga 0,4 5 17,4 19,3 22,1 35,7 blivit mycket bättre blivit bättre har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga Diagram 7a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (sv) Diagram 7b. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (fi) 53 % anser det har blivit bättre 20 % anser den har blivit bättre Mönstret är detsamma för hur de svarande upplever att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland. Finskspråkiga upplever i betydligt högre grad n = än svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre. 52,5 % av de finskspråkiga upplever att 5,4 inställningen till andra 15 språkgrupper % inte ändrat i Finland har blivit bättre eller mycket 22 bättre. % Motsvarande inte ändrat andel av de 3,5 svenskspråkiga är 19,7 %. Svenskspråkiga upplever i betydligt högre grad att inställningen 15,3 till andra språkgrupper i Finland har försämrats. 40,8 % av de svenskspråkiga att inställningen 14 till andra språkgrupper 17 % i Finland blivit sämre 41 % blivit sämre blivit sämre eller mycket sämre. Motsvarande siffra för de finskspråkiga 47,1 är 14,7 17,5 %. 15 % kan inte säga Inställningen till andra språkgrupper i Finland (fi) 17 % kan inte säga blivit mycket bättre blivit bättre har inte ändrat blivit sämre blivit mycket sämre kan inte säga Har du i din vardag blivit trakasserad och/eller diskriminerad (t.ex. Diagram verbalt, 7b. Inställningen via e-post till meddelande andra språkgrupper i Finland år 2016 (fi) och/eller gester) pga. ditt språk? Mönstret är detsamma för hur de svarande upplever att inställning

13 TRAKASSERIER OCH/ELLER DISKRIMINERING PÅ GRUND AV SPRÅK

14 förändrats under de senaste åren i Finland. Finskspråkiga upplever i betydligt högre grad än svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre. 52,5 % av de finskspråkiga upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre eller mycket bättre. Motsvarande andel av de svenskspråkiga är 19,7 %. Svenskspråkiga upplever i betydligt högre grad att inställningen till andra Nästan varannan svenskspråkig och var femte finskspråkig har upplevt diskriminering/trakasserier pga. sitt språk språkgrupper i Finland har försämrats. 40,8 % av de svenskspråkiga att inställningen till andra språkgrupper i Finland blivit sämre eller mycket sämre. Motsvarande siffra för de finskspråkiga är 17,5 %. Har du i din vardag blivit trakasserad och/eller diskriminerad (t.ex. verbalt, via e-post meddelande och/eller gester) pga. ditt språk? Enligt finskspråkiga Enligt svenskspråkiga Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (sv) n = Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (fi) n = ,7 8,2 Ja, ofta 0,4 6,7 13,4 Ja, ofta 55,1 36 Ja, ibland Ja, någon enstaka gång 79,5 Ja, ibland Ja, någon enstaka gång Nej, aldrig Nej, aldrig Diagram 8a. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (sv) Diagram 8b. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (fi) 15 Under en procent i båda språkgrupperna upplever att de diskriminerade i vardagen pga. sitt språk. Det finns dock en tydlig de svenskspråkiga upplever knappt 45 % att de har blivit trakasser någon enstaka gång pga. sitt språk. Motsvarande siffra för de fins de finskspråkiga upplever inte att de har blivit trakasserade eller d endast 55,1 % av de svenskspråkiga uppger detta. Det är anmär svenskspråkiga upplever att de någon gång blivit trakasserade elle eget språk. Bara var femte finskspråkig upplever samma sak. 45 % av svenskspråkiga har upplevt trakasserier och/eller diskriminering pga. sitt språk 21 % av finskspråkiga Trakasserier/diskriminering och ålder (%)

15 de finskspråkiga upplever inte att de har blivit trakasserade eller dis endast 55,1 % av de svenskspråkiga uppger detta. Det är anmärk svenskspråkiga Unga upplever mer utsatta de någon gång blivit trakasserade eller eget språk. Bara var femte finskspråkig upplever samma sak. Trakasserier/diskriminering och ålder (%) n = 927 (sv) n = 329 (^i) ,7 60,8 54,4 49,2 40,6 33,8 35, ,7 20,5 17, Svenskspråkiga Finskspråkiga Diagram 14. Andel av olika åldersgrupper som har upplevt diskriminering/trakasse Det är i högre grad yngre, i åldern år, som uppger att de ha trakasserier. Av de svenskspråkiga i åldern år som svarat på

16 HUR HAR SPRÅKKLIMATET FÖRÄNDRATS ÅR ?

17 Relationerna har blivit mer varierande Relationer mellan svensk- och finskspråkiga (finskspråkiga) Procent (%) , , ,3 34, , * 2008 (n = 1 902) 2012 (n = 1 698) 2016 (n = 1 598)** goda varierande dåliga *) Endast Jakobstad, Korsholm, Kimito, Ekenäs, Pernå. Siffrorna från språkbarometer-rapporten **) 5,4 % uppgav år 2016 vet inte/kan inte säga. Diagram 15b. Upplevelse av språkklimatet år (finskspråkiga minoriteter) Både svensk- och finskspråkiga upplevde att relationerna mellan de två språkgru

18 aningen problematisk. I de tidigare språkbarometrarna har respondenterna t jämförelsen ingår svarsalternativet vet inte/ kan inte säga därför endast för å de tidigare analyserna kommer först de två språkgrupperna, svenskspråkiga Relationerna analyseras var för sig och därefter förhållandevis görs en kommunvis analys. goda men blivit mer varierande Relationer mellan svensk- och finskspråkiga (svenskspråkiga) Procent (%) ,3 58,7 50, ,7 38,8 5 3,7 5,6 5,1 2004* 2008 (n = 2 731) 2012 (n = 2 182) 2016 (n = 2 062)** goda varierande dåliga *) Endast Karleby, Lojo, Esbo, Borgå, Lappträsk. Siffrorna från språkbarometer-rapporten **) 5,1 % uppgav år 2016 vet inte/kan inte säga. Diagram 15a. Upplevelse av språkklimatet år (svenskspråkiga minoriteter)

19 Språkklimatet i kommunerna - ur språkminoritetens synvinkel Årets undersökning Trender

20 analyseras kommuner med en svenskspråkig lokal minoritet separat från kommuner med e finskspråkig lokal minoritet. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen (svenskspråkig I den kommunvisa jämförelsen har svarsalternativen mycket goda/mycket bättre och goda/bättre slagits ihop och benämns goda/bättre. Även svarsalternativen mycket dåliga/mycket sämre oc dåliga/sämre har slagits ihop och benämns dåliga/sämre. Detta har gjorts för att få en me överskådlig bild över förhållandena i olika kommuner. minoritet) Grankulla Hangö Sibbo Kaskö Sjundeå Lovisa Vasa Karleby Lappträsk Borgå Esbo Kyrkslätt Pyttis Mörskom Helsingfors Åbo Vanda Lojo 62,3 56,7 56,3 55,7 55,6 54,3 53,8 50, ,9 48,3 47,6 45,7 42,9 38,4 27,6 25,6 88,3 47,2 52,1 10,3 0 31,2 2,9 36,9 2,8 41,3 2,5 36,5 0,9 37,9 2,4 41,4 0,9 37,6 2,6 39,8 4,9 47,5 0 37,4 7,5 41,5 5,9 40,5 4,8 26,1 19,6 47,2 4,3 47, ,5 goda varierande dåliga vet ej/ kan inte säga Diagram 9a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga på kommunnivå (svenskspråkig minoritet) Av kommunerna med en svenskspråkig minoritet finns Grankulla i topp. Där upplever 88,3 % av d svenskspråkiga att relationerna mellan de båda språkgrupperna är goda. Ingen upplever relationern

21 Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen (finskspråkig minoritet) Larsmo 55,4 29,7 4,1 10,8 Korsnäs Kronoby 54,4 31,1 5,8 8,7 Kimitoön 54,1 36,1 6 3,8 Nykarleby 48,1 44,2 3,8 3,8 Pedersöre Pargas Korsholm 47,3 46, ,6 43,8 46 5,4 9,7 5,5 6 4,7 3 goda varierande Raseborg Malax Närpes 43,6 42,9 41,4 43, ,4 10,3 2,6 10,5 5,7 6,3 10,8 dåliga vet ej Ingå 40,9 47,3 10 1,8 Vörå 40,6 40,6 7,3 11,5 Kristinestad 32,2 51,2 15,7 0,8 Jakobstad 20,2 60,6 17,4 1, Diagram 9b. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga på kommunnivå (finskspråkig minoritet) Av tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig minoritet finns fyra kommuner där över 50 % av som svarat uppger att relationerna mellan språkgrupperna är goda. Larsmo, Korsnäs, Kronoby Kimitoön har Språkbarometern alla en majoritet 2016 som tycker att relationerna mellan de två språkgrupperna är god

22 diagrammet. Det är svårt att säga vad det beror på, men relationerna mellan språkgrupperna i Jakobstad var dåliga även i språkbarometern år 2008 och Samtidigt är antalet personer som svarat relativt lågt, vilket gör att resultatet inte skall övertolkas. Förändring av förhållandet mellan de två Utgående från fråga 2: Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun har förändrats under de senaste åren? är kommunerna nedan rangordnade enligt var förhållandena upplevs ha blivit bättre. språkgrupperna (svenskspråkig minoritet) Hangö Sibbo Karleby Lovisa Mörskom Lappträsk Åbo Vasa Kyrkslätt Pyttis Lojo Helsingfors Kaskö Vanda Sjundeå Borgå Grankulla Esbo 25,4 20,6 20,5 19,5 19,1 18,4 15,9 15,4 14,3 13, ,7 11, ,3 8,4 6,1 5,8 52, ,9 52,8 46,8 46,6 44,2 44,4 36,1 52,4 52,1 38,3 37,5 34, ,2 50,9 12,3 10,1 25,5 19,9 17,9 13,7 15,4 12,2 19,1 14,9 22,3 12,6 20,4 19,5 31,6 8,5 32,8 16,8 17,9 16,7 17,9 17,9 28,4 21,6 41, ,9 24,4 29,1 13,7 39,5 15,1 12,8 14,9 24,9 18,5 blivit bättre oförändrade blivit sämre Vet ej

23 fortfarande en majoritet att relationerna mellan språkgrupperna är goda (se diagram 9a). Språkklimat verkar dock vara på väg att förändras till det sämre i dessa kommuner. Förändring av förhållandet mellan de två I följande diagram görs samma jämförelse mellan kommunerna med en finskspråkig minorit Kommunerna är rangordnade enligt var förhållandena upplevs ha blivit bättre. Av de finskspråki som har svarat upplever över hälften att förhållandena mellan de två språkgrupperna har blivit bättre Närpes, Pedersöre, Larsmo, Malax, Kronoby, Kimitoön och Nykarleby. språkgrupperna (finskspråkig minoritet) Ingen i Larsmo och Korsnäs tycker det har blivit sämre. Närpes Pedersöre Larsmo Malax Kronoby Kimitoön Nykarleby Vörå 60,6 54,8 54,8 54,3 52,4 51, ,4 2,8 22,6 4,3 20,5 0 15,2 8,6 23,3 4,9 21,5 3,8 22,1 5,8 25 2,1 19,3 18,3 24,7 21,9 19,4 23,1 22,1 24 blivit bättre oförändrade 55 % i dessa kommuner anser relationerna är goda. Korsholm Ingå Pargas Jakobstad Kristinestad Raseborg Korsnäs 48 26,5 45,5 33,6 44,2 28,7 43,6 26, ,4 37,6 23,9 16, ,9 5,5 3,9 16, ,6 15,5 23,3 13,6 7,6 22, blivit sämre vet ej Diagram 11b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (finskspråkig minoritet) Kristinestad toppar var det upplevs ha blivit sämre 19

24 Fråga 3 om språkklimatet fokuserar på hur svarspersonerna upplever att inställningen till and språkgrupper i Finland har förändrats de senaste åren. Det framgick tidigare i detta kapitel att det finn en markant skillnad mellan svensk- och finskspråkiga, där svenskspråkiga i betydligt högre gra upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har förändrats till det sämre. P kommunnivå ser det ut på följande sätt. Inställning till andra språkgrupper i Finland (svenskspråkig minoritet) Pyttis enda kommunen där andelen som tycker det blivit bättre är större än andelen som tycker det blivit sämre 6 av 10 i Kaskö tycker det blivit sämre Pyttis 31,3 20,5 28,9 19,3 Karleby 26,5 24,8 34,2 14,5 Hangö ,4 17,6 Sibbo 24,3 22,1 38,6 15 Lappträsk 22,3 15,5 48,5 13,6 Mörskom 21,7 26,1 39,1 13 Vanda 21, ,4 21,3 Sjundeå 20,5 25, ,8 Lojo 19,7 18, ,5 Vasa 19,5 16,1 45,8 18,6 Kyrkslätt 19,5 16,9 48,3 15,3 Esbo 19 24,1 38,5 18,4 Lovisa 18,7 29, ,1 Helsingfors ,8 19,3 Borgå 16,1 20,3 41,5 22 Åbo 15,9 22,1 49,6 12,4 Grankulla 15, ,9 17,6 Kaskö 12,5 13, , Diagram 11a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland (svenskspråkig minoritet) blivit bättre oförändrade blivit sämre Vet ej Kommunerna är rangordnade enligt var man upplever att inställningen har blivit bättre. I Pyttis ans 31,3 % av de som svarat att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre. Pyttis h

25 Samma rangordning för kommunerna med en finskspråkig minoritet ser ut på följande sä Kommunerna är alltså rangordnade enligt var man upplever att inställningen till andra språkgruppe Finland har blivit bättre. I Kronoby, Ingå och Närpes anser nästan 60 % av de som svarat inställningen till andra språkgrupper har blivit bättre. Andelen som anser att inställningen till and språkgrupper i Finland har blivit bättre är högre i alla kommuner med finskspråkig minoritet än någon kommun med svenskspråkig minoritet. De svenskspråkiga har alltså en klart mer nega uppfattning om hur inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren Finland. Inställning till andra språkgrupper i Finland (finskspråkig minoritet) Andelen blivit bättre högre i samtliga dessa kommuner än i någon med svenskspråki g minoritet Kronoby Ingå Närpes Korsholm Larsmo Kimitoön Pargas Vörå Pedersöre Malax Nykarleby Raseborg 59,8 59,6 58,9 55,4 54,8 53,8 53,5 53,1 52,6 52,4 50, ,7 14,7 11,8 14,7 17,4 8,3 12, ,9 23,8 8,9 8,2 24,7 12,3 12,1 11,4 22,7 13,2 17,1 16,3 19,8 11,5 15,6 11,6 15, ,3 18,1 15,2 10,5 15,2 23,8 17,8 16,9 15,3 blivit bättre oförändrade blivit sämre vet ej Kristinestad 48,3 26,7 14,2 10,8 Jakobstad 47,3 17,3 21,8 13,6 Korsnäs 42,9 14,3 14,3 28, Diagram 12b. Inställningen till andra språkgrupper i Finland (finskspråkig minoritet) Den fjärde och sista frågan om upplevelsen av språkklimatet handlar om huruvida man har bli trakasserad och diskriminerad pga. eget språk. I denna jämförelse har svarsalternativen ja, ofta, ibland, ja, någon enstaka gång slagits ihop och benämns som ja. Nej innebär nej, aldrig.

26 Diagram 16a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (sven Förändring i språkklimatet Eftersom det är svårt att tydligt se utvecklingen för olika komm ytterligare en tabell, där värdena för de tre åren och för de olika ko Grankulla, Sjundeå, Mörskom har en positiv utveckling Procent Procent som upplever relationerna som goda Grankulla Hangö Sibbo Kaskö Sjundeå Lovisa Vasa Karleby Lappträsk Borgå Esbo Kyrkslätt Pyttis Mörskom Helsingfors Åbo Vanda Lojo Tabell 8a. Språkklimatet i kommuner med svenskspråkig minoritet år År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring Grankulla 83, ,3 1,2 3,3 Hangö 64,3 63,6 62,3-0,7-1,3 Sibbo 58 62,9 56,7 4,9-6,2 Kaskö 56 59,6 56,3 3,6-3,3 Sjundeå 67,5 34,4 55,7-33,1 21,3 Lovisa 65, ,6-4,6-5,4 Vasa 56 60,4 54,3 4,4-6,1 Karleby 55,9 59,4 53,8 3,5-5,6 Lappträsk , ,5 Borgå 55,8 57,4 50 1,6-7,4 Esbo 56,3 64,3 48,9 8-15,4 Kyrkslätt 56,1 56,2 48,3 0,1-7,9 Pyttis 68,8 66,7 47,6-2,1-19,1 Mörskom 47, ,7-3,8 1,7 Helsingfors 56, ,9-9,3-4,1 Åbo 45,6 50,4 38,4 4,8-12 Vanda 45,8 46,1 27,6 0,3-18,5 Lojo 44,2 53,6 25,6 9,4-28 Diagram 16a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (svenskspråkiga minoriteter) Eftersom det är svårt att tydligt se utvecklingen för olika kommuner i diagrammet ovan följer här ytterligare en tabell, där värdena för de tre åren och för de olika kommunerna syns. Tabell 8a. Språkklimatet i kommuner med svenskspråkig minoritet år År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring Grankulla 83, ,3 1,2 3,3 Hangö 64,3 63,6 62,3-0,7-1,3 Sibbo 58 62,9 56,7 4,9-6,2 Kaskö 56 59,6 56,3 3,6-3,3 Sjundeå 67,5 34,4 55,7-33,1 21,3 Lovisa 65, ,6-4,6-5,4 Vasa 56 60,4 54,3 4,4-6,1 Karleby 55,9 59,4 53,8 3,5-5,6 Lappträsk , ,5 Borgå 55,8 57,4 50 1,6-7,4 I diagrammet där kommunerna med svenskspråkig minoritet jäm vi konstatera att Sjundeå utmärker sig som den enda kommunen finskspråkiga är betydligt bättre år 2016 än År 2012 an relationerna var goda. År 2016 hade denna andel ökat till procentenheter. Även Grankulla, Hangö och Mörskom uppvisar år 2012) i andelen som uppger att relationerna mellan de två språk Lojo, Pyttis, Vanda största försämringen En generell trend i de flesta kommuner verkar vara att språkkl 2012, för att därefter försämras från år 2012 till år Gra

27 Förändring i språkklimatet språkklimatet inte försämrats under tidsperioden. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga upplevs som goda av en stor procent av de svenskspråkiga kommuninvånarna. Procent Procent som upplever relationerna som goda Diagram 16b. Goda relationer mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (finskspråkiga minoriteter) År 2008 fanns inte Larsmo, Korsnäs och Närpes med i språkbarometer undersökningen, eftersom dessa kommuner vid den tidpunkten var enspråkigt svenska. Det saknas därför uppgifter om dessa kommuner år Tabell 8b. Språkklimatet i kommuner med finskspråkig minoritet år Jakobstad År 2008 År 2012 År 2016 och Förändring Förändring Kimitoön Larsmo 66,6 55,4-11,2 Korsnäs negativ 85,7 trend ,7 Kronoby 69,1 75,5 54,4 6,4-21,1 Kimitoön 63,2 58,6 54,1-4,6-4,5 Nykarleby 53 53,8 48,1 0,8-5,7 Pedersöre 47,2 47,4 47,3 0,2-0,1 Pargas 66,1 68,7 46,1 2,6-22,6 Korsholm Raseborg 51,3 55,5 43,6 4,2-11,9 Malax 48,9 56,9 42, Närpes 52,6 41,4-11,2 Ingå 37,3 53,7 40,9 16,4-12,8 Vörå 56,4 61,1 40,6 4,7-20,5 Kristinestad 30,5 35,8 32,2 5,3-3,6 Jakobstad 46,4 33,9 20,2-12,5-13,7 Korsnäs Kronoby Kimitoön Nykarleby Pedersöre I samtliga tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig minoritet anser de som har svarat på Pargas Korsholm Raseborg Malax Närpes Ingå Vörå Kristinestad Jakobstad Larsmo År 2008 fanns inte Larsmo, Korsnäs och Närpes med i språk dessa kommuner vid den tidpunkten var enspråkigt svenska. D kommuner år Tabell 8b. Språkklimatet i kommuner med finskspråkig minoritet år År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring Larsmo 66,6 55,4-11,2 Korsnäs 85, ,7 Kronoby 69,1 75,5 54,4 6,4-21,1 Kimitoön 63,2 58,6 54,1-4,6-4,5 Nykarleby 53 53,8 48,1 0,8-5,7 Pedersöre 47,2 47,4 47,3 0,2-0,1 Pargas 66,1 68,7 46,1 2,6-22,6 Korsholm Raseborg 51,3 55,5 43,6 4,2-11,9 Malax 48,9 56,9 42, Närpes 52,6 41,4-11,2 Ingå 37,3 53,7 40,9 16,4-12,8 Vörå 56,4 61,1 40,6 4,7-20,5 Kristinestad 30,5 35,8 32,2 5,3-3,6 Jakobstad 46,4 33,9 20,2-12,5-13,7 Negativ förändring i samtliga kommuner sedan 2012 I samtliga tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig min språkbarometer-enkäterna att relationerna var bättre år 2012 än som anser att relationerna är goda, både år 2012 och K Jakobstad är de fem kommuner där andelen som bedömer relation år 2012 till år Även om det finns kommuner som har haft andelen som anser att språkklimatet är gott i Jakobstad den lä Största försämringen i Korsnäs, Pargas, Kronoby, Vörå

28 Språkklimatet har blivit mer varierande i kommunerna År : Språkklimatet tämligen gott År : Språkklimatet blivit mer varierande Svenskspråkiga är mer nöjda med relationerna mellan svenskoch finskspråkiga i hemkommunen än vad finskspråkiga är (51 % - 44 %). Men jämfört med 2012 har språkklimatet blivit mer varierande Försämringen gått från goda relationer till mer varierande, inte uttryckligen sämre Av alla 33 kommuner har endast Grankulla, Mörskom och speciellt Sjundeå ett bättre språkklimat 2016 än 2012 (svenskspråkig minoritet) Grankulla har överlägset bästa relationerna mellan svensk- och finskspråkiga (88 % anser de är goda) Jakobstad har största försämringen sedan år 2008 (finskspråkig minoritet) Korsnäs, Pargas, Kronoby och Vörå har största försämringen

29 Svenskspråkiga upplever överlag språkklimatet som sämre än vad finskspråkiga gör Inställningen till andra språkgrupper i Finland Finskspråkiga anser inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre (53 % anser den har blivit bättre 20 % sämre) Svenskspråkiga anser att inställningen har blivit sämre (41 % anser den har blivit sämre 18 % bättre) Andelen som anser att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre, är högre i alla kommuner med finskspråkig minoritet än i någon kommun med svenskspråkig minoritet Upplevelse av trakasserier och/eller diskrimnering pga. språk Nästan varannan svenskspråkig och var femte finskspråkig har upplevt diskriminering/trakasserier pga. sitt språk Observera att vi endast frågat den lokala språkminoriteten detta kan vinkla resultatet Antalet svarande varierar kommunvis

30 Om du vill ha mer analyser: sprakbarometern

31 Tack för uppmärksamheten! Marina Lindell Institutet för samhällsforskning Åbo Akademi i Vasa marina.lindell@abo.fi