Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås

Transkript

1 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:64 Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Sturegatan Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Ulf Alström

2 Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Sturegatan Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Ulf Alström Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:64

3 Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora gatan 41, Västerås Tel: Fax: E-post: Stiftelsen Kulturmiljövård 2012 Omslagsfoto: F.d. utsmyckning på Torggatan. (Foto U. Alström.) Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2012/ ISBN: Tryck: Just Nu, Västerås 2012.

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Målsättning och syfte... 6 Undersökningsresultat C analyser... 7 Tolkning och utvärdering... 9 Referenser Kart- och arkivmaterial Otryckta källor Litteratur Tekniska och administrativa uppgifter BILAGA Bilaga 1. Fyndtabell

5

6 Figur 1. Undersökningsplatsens läge markerat med en ring. Utdrag ur Ekonomiska kartan. Skala 1:

7 Sammanfattning Under april och maj 2012 har en arkeologisk schaktningsövervakning utförts i samband med anläggandet av tre brunnar och en ledningsdragning i Sturegatan, Västerås. I den större brunnsgropen påträffades kulturlager i schaktkanten. En sektion ritades och 14 C prover togs för åldersbestämning. Det äldsta kulturlagret bör, utifrån dateringen av djurbenet, kunna tidsfästas till 1300 talet. Ytterligare två prov togs. Dessa visar på en datering från slutet av 1400-talet till första halvan av 1600-talet. I brunn 1 och 3 påträffades bara bärlager och rivningsmaterial. Ledningsschaktet innehöll bärlager samt i botten ett kulturlager med organiskt material. 5

8 Inledning Under en omfattande omdaning av Västerås centrum har även arbeten i Sturegatan utförts. Nya ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla lades hösten Dessa arkeologiska schaktningsövervakningar har avrapporterats 2012 i Stiftelsen Kulturmiljövårds rapportserie (Alström 2012a, 2012b). Arbetet som nu redovisas är en efterbeställning av ytterligare arbeten där schaktningar för brunnar och ledningar ingick Schaktningsövervakningen utfördes under april och maj 2012 efter ett beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län (dnr ). Arbetet beställdes av Västerås stad, Tekniska Nämndens Stab, som också bekostade schaktningsövervakningen. Målsättning och syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att dokumentera anläggningar och kulturlager för att tillvarata kunskap om områdets historia. Målsättningen var att klargöra fornlämningens utbredning inom undersökningsområdet och att göra en bedömning av kulturlagrens karaktär och bevarandegrad. En datering av kulturlagren eftersträvades. En preliminär tolkning av fornlämningen var också en målsättning. Figur 2. Ett av undersökningsområdena i Sturegatan där det, trots mängder med ledningar, fanns kulturlager bevarade i gropens östra schaktvägg. (Foto från nordöst U. Alström.) 6

9 Undersökningsresultat Tre schakt för brunnar grävdes i Sturegatan mellan kvarteren Knut och Kol. Brunn nummer 1 placerades på en plats där redan bredbandskabel och elledningar var placerade. Under dessa kom några större stenar samt rivningsmaterial. I gropen som var 1,5 1 m och cirka 1 m djup påträffades inga ostörda kulturlager. Brunn nummer 2 grävdes till nära 5 meters djup eftersom andra rör skulle kopplas till brunnen. Diametern på brunnsschaktet var cirka 5 4 meter. Mot öster grävdes en säkerhetszon så att inte bärlager skulle rasa ner i gropen. Här framkom orörda kulturlager i den östra schaktkanten. Kulturlagren var nära 1 m tjocka och en sektionsritning upprättades. Här insamlades också ben för en åldersbestämning av de äldsta lagren. Fynd från lager 9, slagg och bränd lera, antyder att golvlagret tillhört en smedja. Figur 3. Sektionsritning mot öster i brunn nummer Bärlager, 2. Bärlager av sand, 3. Brunt lerigt kulturlager, 4. Rivningslager bestående mest av tegel, 5. Brunt jordigt kulturlager, 6. Brunt kulturlager med småsten. Prov för 14 C togs från lagret, 7. Brunt sotigt kulturlager med inslag av lera, 8 och 9. Golvlager med träinslag, slaggförekomster och mycket begränsade lerinslag markerade som C togs från lager 9. Cirka 7,60 m.ö.h. fanns ursprunglig marknivå med ren lera. (Profil skala 1:40.) Brunn nummer 3 grävdes till 1,7 m djup och var 1 2,5 m stor. Schaktmassorna bestod av rivningsmaterial under ett bärlager. Ren lera påträffades 7,50 m.ö.h. Ett schakt för dagvatten grävdes också i Sturegatan. Schaktet grävdes mellan kv. Inge och kv. Jorund. Schaktet var cirka 25 m långt, 1,4 m brett och 1,3 m djupt. På 1 m djup kom ren lera. Ovan den rena leran fanns ett kulturinfluerat, 0,3 m tjockt lager med lite organiskt material. Från detta lager togs ett ben för 14 C datering. Några bebyggelserester påträffades inte i schaktet. 14 C analyser Tre prover sändes till Ångströmlaboratoriet i Uppsala för analys. Två prover hämtades från den intakta lagerföljden vid brunn nummer två (figur 3). Ett prov togs från dagvattenschaktet. Från lager 6 vid brunn nummer 2 utvaldes ett djurben för datering. Dateringen av benet till visar med stor sannolikhet att även lager 6 kan dateras till den perioden. Från lager 9 (figur 3), som är det äldsta kulturlagret i sektionen, togs ytterligare ett djurben för analys. Provet dateras i huvudsak till 1300-talet varför det är rimligt att även datera lager 9 till den perioden. Här påträffades också lite slagg och hårdbränd lera som möjligen visar att en smedja funnits på platsen. 7

10 Från det kulturinfluerade lagret i dagvattenschaktet togs det tredje provet som också var ett djurben. Provet visade på en ganska sen och splittrad datering mellan Figur C analysen visar att benet med 95% sannolikhet kan dateras till perioden vår tideräkning (Possnert 2012). Det är sannolikt att även lager 6 avsattes under den tidsperioden. Figur C analysen visar att benet med 95% sannolikhet kan dateras till perioden vår tideräkning (Possnert 2012). Det är sannolikt att även lager 9 avsattes under den tidsperioden. Figur C analysen visar att benet med 95% sannolikhet kan dateras till perioden vår tideräkning (Possnert 2012). Det är sannolikt att ävev det kulturinfluerade lagret i ledningsschaktet avsattes under den perioden 8

11 Tolkning och utvärdering Text Kv. Jorund Kv. Inge Smedjegatan Brunn 1 Brunn 2 Brunn 3 Figur 7. Kartfiguren visar brunnarnas och dagvattenschaktets placering. Röd markering vid brunn 2 markerar platsen för sektionsritningen (figur 3). Röd punkt markerar platsen för 14 C provet i dagvattenschaktet. (Utdrag ur Fastighetskartan skala 1: ) 9

12 Referenser Kart- och arkivmaterial Ekonomiska kartan Västerås 11G:17. Skala 1: Digitala Fastighetskartan. Skala 1: Otryckta källor Possnert, G., Resultat av 14 C dateringar av obränt ben från Västmanland. Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Uppsala. Litteratur Alström, U., 2012a. Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19. Västerås. Alström, U., 2012b. Af detta synes framgå, att Wästerås varit en namnkunnig stad, Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:22. Västerås. Tekniska och administrativa uppgifter KM dnr: KM Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: , Undersökningsperiod: April, maj 2012 Exploateringsyta: Cirka 25 löpmeter schakt, cirka 23 m 2 Personal: Ulf Alström, Jonas Ros Belägenhet: Sturegatan, Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun, Västmanlands län, Västmanland Ekonomisk karta: Västerås 11G:17 Koordinatsystem: SWEREF99 TH Koordinater: X Y Höjdsystem: RH2000 Inmätningsmetod: Manuell Dokumentationshandlingar: Dokumentationsmaterialet förvaras på VLM Fynd: Fynden F1 F2 förvaras på KM i väntan på beslut om fyndfördelning 10

13 BILAGA Bilaga 1. Fyndtabell. Fyndnr Sakord Material Egenskap Vikt, gr Antal Antal. fragm. Fyndomständighet m ö h 1 Slagg Metall Fragment 2-3 Brunn 2, Lager 9 7,50 2 Bränd lera Magrad lera Fragment från ugn? Brunn 2, Lager 9 7,50

14