PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
|
|
- Sven-Erik Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset
2 Psykologisk och psykosocial behandling Både psykologisk och psykosocial behandlingen har ett psykosocialt synsätt och samtalskontakten utgör alltid basen för behandlingen. Psykologisk behandling fokuserar dock mer på intrapsykiska processer, medan psykosocial behandling har större fokus på den sociala situationen och sammanhanget. Psykosocial behandling kan också innefatta åtgärder som t.ex. rådgivning, hänvisning & kontakter med närstående. Psykologiska behandling ges av psykologer och psykoterapeuter medan psykosocial insats även kan ges av dem utan dessa legitimationer.
3 Fyra grundkriterier för att det skall definieras som psykosocial behandling Kompetens: utövaren skall ha lämplig kompetens Terapeutisk kontext: praktik utövas inom en verksamhet som är anpassad för behandlande aktiviteter Evidens: metoder/tekniker ska ha stöd i forskning, dvs. vara evidensgrundade Intention: avsikt att hjälpa enskilda individer att komma från sitt problem [missbruk/beroende]
4 Dessutom två ytterligare kriterier för psykosocial behandling vid missbruk / beroende Interventionen skall rikta sig mot den enskildes psykologiska och sociala livssituation med uttalad fokus på missbruk eller beroende Interventionen skall syfta till att arbeta med motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med uttalad fokus på den enskildes missbruk eller beroende
5 Centrala rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda motivationshöjande behandling (Motivational Enhancement Therapy; MET) prio 1 Avgörande för rekommendationen är att MET har en god effekt och en låg kostnad per effekt för såväl individuell behandling som gruppbehandling. Bekant insats?
6 Om MET MET bygger på forskning och kliniska praktik om motiverande samtal (MI) som utvecklades på 1980-talet Visade man att korta insatser med fokus på klientens egna målsättning och motivation till förändring var mer framgångsrik än längre och konfrontativa insatser. MET framtaget från en rad olika projekt I Project MATCH (90-talet) studerades tre olika interventioner (MET, KBT och en anpassad 12-stegsinsats). Slutsatserna visade att resultatet var liknande oavsett vilken insats men att MET var kortare och därmed mer kostnadseffektivt än de andra insatserna.
7 Forts. om MET Fokus ligger på att behandlaren arbetar med att stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring med fokus på alkoholvanor. MET vilar på motiverande samtalsmetodik (motivational interviewing, MI) med det tillägget att det finns en manual för hur behandlingen ska genomföras (antal sessioner och innehållet i varje session).
8
9
10 Hur genomförs MET? Session 1 Introduktion och noggrann utredning 1-2 veckor Session 2 Återkoppling av session 1, gärna i närvaro av närstående 1-2 veckor Session 3-5 Stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring (4 veckors mellanrum) Motiverande samtal Intervjufrågor (ASI, DOK) Aktuell alkoholkonsumtion (alkokalender) Beroendets svårighetsgrad (AUDIT, DSM-V) Alkoholrelaterade konsekvenser (ALKOHOL-E, Short Index of Problems) Psykisk hälsa (GAD 7, MADRS, SCL-90, CORE-OM) Biologiska markörer (CDT, Peth, gamma-gt) Faktablad om alkohol
11 Fyra skäl till att använda MET 1. Studier visar på att patienter minskar/slutar sin konsumtion 2. Lika effektiv som mer omfattande behandlingar vad gäller att minska/sluta konsumtionen (KBT och 12-stegs modellen) 3. Passar olika stadier av ett behandlingsförlopp 4. Kräver ingen specialistutbildning för att genomföra* * MEN ska vara förtrogen/praktisera MI, god kunskap i beroendelära och ha grundläggande utbildning i människovårdande yrke. Forskning visar att behandlarens skicklighet i MI har ett klart samband med patientens förändring av alkoholkonsumtionen.
12 Några fler centrala rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda motivationshöjande behandling (MET) prio 1 erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP) prio 2 community reinforcement approach (CRA) prio 2 12-stegsbehandling prio 2 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi prio 4 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda mindfulness meditation, Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och webbaserad behandling
13 Riskbruk alkohol Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna: - tobaksbruk - riskbruk av alkohol - otillräcklig fysisk aktivitet - ohälsosamma matvanor
14 Cannabis Centralstimulantia Opiater** Bör Kan Bör Kan Bör Kan Kognitiv beteendeterapi (KBT)* Community Reinforcement Approach (CRA) stegsbehandling 3 Psykodynamisk terapi 5 Motiverande samtal (MI) 5 6 Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 6 * KBT som tillägg vid bensodiazepin-nedtrappning (prio 2) ** i samband med läkemedelsassisterad behandling
15 Vägledning inför val av insats 1. Begränsad rådgivning är effektiv vid riskbruk Det innebär att kostsamma och tidskrävande terapiformer bör inte prioriteras vid riskbruk 2. Mer omfattande missbruk eller beroende kräver längre (och fördjupande) behandlingsinsatser Det innebär att korta och begränsade insatser troligtvis inte kommer att vara speciellt effektiva för att på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt beroende
16 Forts. vägledning inför val av insats 3. Vid behandling av personer med samsjuklighet är det nödvändigt att såväl missbruket som den psykiska problematiken och andra livsproblem behandlas samtidigt Det innebär att behandling som bara fokuserar på det ena eller andra problemet inte är speciellt effektivt för att på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt beroende och/eller psykiska problematik
17 Evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen idag nationella riktlinjer Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den professionelles expertis och erfarenhet
18 Några svårigheter Behandlarens egna svårighet till konsekvent "alkoholhållning dvs. underskattar eller överskattar patientens konsumtion (t.ex. AUDIT) Patienten har utvecklade försvarsstrategier som t.ex. projicering, rationalisering, förnekelse (god psykologisk kunskap) Motvilja till behandling (t.ex. svårighet att känna motivation, negativa behandlingserfarenheter) (MI) Missbruket utgör symtom på annat tillstånd, t.ex. psykiatrisk sjukdom, hjärnskada (behovet av samarbete)
19 Svårighet - psykiatriska problem Verkligheten är än mer komplex än så HÖG Psykiatripatienter Den dolda gruppen Patienter med komplex samsjuklighet och vårdbehov Missbruks- och beroendevårdens patienter Samtidig förekomst av psykiatrisk problematik: Alkoholberoende ca 40% Narkotikamissbruk ca 60 Befolkningen i stort ca 20 % Ångest Depression Personlighets störningar Neuropsykiatriska störningar PTSD Självmord Dessutom blandmissbruk LÅG Svårighetsgrad - beroendeproblem HÖG
20 Val av insatser måste därför oftast individanpassas utifrån: ålder och kön psykisk funktionsnivå somatisk status och social situation omfattning av missbruket, typ av missbruk tidigare behandlingserfarenheter m.m. Målet med psykosocial behandlingen? Rehabilitering? Återvinnande av förlorad förmåga, dvs. förutsätter att man kan gå tillbaka till tidigare funktionsnivå Habilitering? Främja utvecklingen av ny förmåga
21 Återfall - en del i behandlingen Några enkla principer för samtal Vad har hänt, när och hur hände det? (beteende) Vad tänkte du - innan, under och efter? (kognition) Vad kände du innan, under och efter? (emotion)
22
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merGod samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd
God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merPsykologiskt perspektiv på missbruk och beroende
Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Läs merPsykologiskt perspektiv på missbruk och beroende
Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merNationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende
Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claudia.Fahlke@psy.gu.se
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merMissbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog
Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merAnsvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn? Göteborg 1 oktober 2018 Mikael Malm 2018-10-01 Avdelningen
Läs mer(4) Jf!LSocialstyrelsen
(4) Jf!LSocialstyrelsen T/Regionalatillsynsenhetensydöst/Sekl MichaelaHechtGunnarsson michaela.hecht-gunnarsson@,)socialstyrelsen.se ANSÖKAN 2013-05-17 Dnr 9.1-30370/2012 1(7) Förvaltningsrätten i Stockholm
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPsykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika
Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merVälkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merAtt mäta tankar, känslor och beteende
Att mäta tankar, känslor och beteende en orientering i psykometri & testmetodik Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merMET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott
MET för ungdomar IKMDOK Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar Historik MET Motivational Enhancement Therapy utvecklades ursprungligen för vuxna med alkoholproblem i USA på 1990-talet. Studier hade
Läs merForskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss 1 2 Lag förändringar från januari 2018 Jämställs med alkohol
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen, KL (2017:725) Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merNorska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merMissbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi
Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merKognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Läs merBEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs merBogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs mer