Livsfilosofins ursprung

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Livsfilosofins ursprung"

Gunilla Ekström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet. Vetenskapsmännen som har forskat fram dessa uppgifter döpte den nya rasen till Cro-Magnon. De människor som idag bor på vår planet är ättlingar i rakt nedstigande led till dessa Cro-Magnon-människor. Vetenskapen har inte hittat någon förklaring till hur det kom sig att människornas gener förändrades så hastigt vid just denna tidpunkt, men vi vet att den nya rasen på kort tid tog över herraväldet på planeten. Den som är intresserad av vad som kan tänkas ha hänt, kan läsa "Grottbjörnens folk" av Jean M Auel. Något styr utvecklingen Under de år som har förflutit sedan denna stora och plötsliga förändring av våra arvsanlag ägde rum, har arvsanlagen fortsatt att förändra sig på ett sätt som helt strider mot Darwins teori om att de starkaste överlever. Ända fram till våra dagar har de mänskliga arvsanlagen ändrats steg för steg så att vi får allt längre armar, kortare ben, mindre mun och samtidigt tillbakabildas lilltån och visdomständerna blir allt ovanligare. Och det beror inte på att de individer som har dessa drag slår ut dem som inte har dragen, så som Darwin påstår. Det är tydligt att något annat än de starkares överlevnad styr utvecklingen. Och

2 detta Något är uppenbarligen verksamt än i denna dag eftersom generna fortfarande håller på att förändras, lite i taget. En olöst gåta Vi ska inte spekulera i vad som sakta men säkert förändrar människorasen eller vad som åstadkom den stora förändringen för år sedan. Vi nöjer oss med att konstatera att detta är ännu en av de olösta gåtor som vår kunskap idag inte räcker till för att lösa. Erik von Däniken har gjort en del intressanta antaganden om hur den stora genförändringen ägde rum. Om hans idéer kan man läsa i boken "Det förgångnas profet". Erik von Däniken har även skrivit boken "Olösta gåtor ur mänsklighetens förflutna" som den intresserade kan läsa. Ur livsfilosofisk synpunkt Erik von Däniken en filosof, eftersom han ger sig ut på okänd mark och tänker själv. Det han säger är intressant men absolut inte vetenskapligt bevisat. För år sedan började människans tankeförmåga att gro och utvecklas. Då föddes filosofin. Tyvärr är den tidigaste historien under nästan år inte särskilt väl ihågkommen någonstans, men det finns en del traditioner som kanske kan vara av ett visst intresse för en nutida filosof.

3 De två första buddhorna Enligt buddistiska visa män började den nuvarande tidsåldern för nästan år sedan genom att den förste buddhan (en buddha är en människa som har nått upplysning) sådde de frön av visdom som behövdes för att de första människorna i denna senaste tidsålder skulle orientera sig mot en större förståelse av sin andliga natur. Det finns inga riktiga spår av denna första buddha och hans gärningar på denna planet. Det finns bara ett påstående att han ska ha funnits och hjälpt människorna att sträva efter att uppnå visdom. Vi vet inte om han fick sitt budskap att nå ut till planetens olika delar eller om han bara verkade på en plats och visdomen sedan fick sprida sig bäst den kunde. Sedan ska en andra buddha ha verkat på vår planet för kanske år sedan. Om honom vet vi heller ingenting, men förmodligen hjälpte han till att starta någon sorts ordnad religion i de mycket primitiva samhällen som fanns då. Den tredje buddhans visdom När vi sedan letar efter spåren av den tredje buddhan, börjar det bli mindre spekulation och mer fakta. Han verkade för lite mer än år sedan och den visdom han lärde ut finns idag bevarad i veda-skrifterna.

4 Denna tredje buddha vet vi inte heller så mycket om som person, men den visdom han predikade lever kvar och omhuldas än i dag av många visa män i österlandet. Vi vet inte heller om den tredje buddhan fick all visdom från några källor som den andra buddhan hade lämnat efter sig, eller om han själv hade med sig den och spred visdomen på nytt. Det enda vi vågar påstå är att den tredje buddhan i vår tidsålder tydligen var och hälsade på och att veda-skrifterna är en produkt av honom. I enlighet med den organiserade religionens ständiga dilemma, uppstod kring denna visdom stelbenta system som ägnade sig mer åt att kontrollera och styra människorna än åt att förmedla kunskap och sanning så att individerna kunde bli friare. Trots vissa försök att reformera de religiösa organisationerna blev visdomen mer och mer ritual och mindre och mindre praktiskt användbar. Gautama Siddharta, den fjärde buddhan När därför den fjärde buddhan dyker upp på scenen för ungefär år sedan blir en av hans huvuduppgifter att bryta med den etablerade byråkratiska och allt annat än frihetsälskande religionen som då härskar i Indien. Enligt ganska säkra källor levde den fjärde buddhan - Gautama Siddharta f.kr.

5 Exakt vad han lärde ut och predikade vet vi inte. De äldsta skrifter som går att spåra är skrivna ungefär 100 år efter den fjärde buddhans död. Så vi vet inte riktigt hur mycket mer han lärde ut än vad som senare skrevs ner eller om han i själva verket lärde ut något som var annorlunda än det som skrevs ner. Däremot vet vi att han påverkade dåtidens värld väldigt starkt. Eftersom både kristendomen och islam som uppstod många hundra år efter buddhas död innehåller mycket av den visdom och kärlek till nästan som buddha predikade, kanske man kan tillskriva buddha en del av äran för att dessa båda världsreligioner skapades. Livsfilosofins kanske allra starkaste rötter går tillbaka till just buddhismen som den lärdes ut av Gautama Siddharta. Den som är intresserad av att få en bättre bild av buddhismens syn på människan, rekommenderas att läsa boken "Siddharta" av Hermann Hesse. Avgör själv vad som är sant Ur det visdomsarv som vår planet har fått från dessa buddhaer, uppstod i slutet av medeltiden den filosofi och den vetenskap som sedan dess har format vår moderna, västerländska civilisation. Kanhända någon som läser dessa rader inte håller med om att det just var buddhaerna som sådde fröna till kunskap på vår planet. Det är i så fall helt i sin ordning, eftersom allt som skrivits här är väldigt mycket spekulation och absolut inte går att bevisa på något vetenskapligt sätt.

6 Men vi kan väl åtminstone vara överens om att fröna såddes av kärlek till människorna och som en hyllning till den odödliga längtan efter frihet som bor i oss alla (och som man kan läsa om i boken "Måsen" av Richard Bach) och att det åligger varje människa att själv ta ställning till vad som är sant och fungerar för honom eller henne. Detta att varje människa själv måste avgöra vad som är sant utan att förlita sig på någon auktoritet, är just en av hörnstenarna i det budskap som den fjärde buddhan lärde ut. Det är också en mycket viktig beståndsdel i den vetenskapliga metoden. Och det är en princip som du måste lära dig att arbeta och leva efter om du vill fortsätta att gå på vägen mot sanning. Den femte buddhan - vänskapens buddha I buddismen förutspåddes också att den femte buddhan - maitreya (betyder "vän", se artikeln om vänskap) - skulle komma till jorden ungefär år efter den fjärde buddhan. Maitreya skulle upprätta det tusenårsrike som det talas så mycket om i olika religiösa och politiska läror. Men innan maitreya kan komma måste mänskligheten göra sig mogen att ta emot honom. Och det har människorna faktiskt gjort i och med att de har vandrat på den väg till sanning som just den moderna vetenskapen är.

7 Men vi är inte framme än. Vi måste växa till oss i omdöme och hänsyn till våra medmänniskor. Vi måste bli många fler som kan arbeta osjälviskt för att uppnå resultat som inte nödvändigtvis kommer oss själva till del i denna livstid. Och det är där som livsfilosofin kan hjälpa dig. Men du behöver inte ägna dig åt sådan självförnekelse som munkarna i Asien har blivit kända för. Det finns gott om belöningar på vägen till sanning, belöningar som du själv kan njuta av redan i det här livet. Vad sägs om att inte vara sjuk lika ofta?

Relevanta dokument

En religion och en filosofi

Buddhismen Film En religion och en filosofi Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare