GR:s uppdrag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GR:s uppdrag"

Torbjörn Lundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 GR:s uppdrag

2 Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande

3 Förslag på inriktning för fortsatt arbete Utmaningar Frågeställningar Syfte Förslag på aspekter vid genomförande-organisering Möjlig finansiering Vad är gjort? Vilka exempel finns?

4 Utmaningar definierade i Delad stad: Stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och integration, men har i mycket liten utsträckning används strategiskt för att minska segregation och för att utjämna livsvillkoren. Sociala konsekvenser är sällan beskrivna i stadsbyggnadstermer. Det finns en stor utmaning i att omvandla intentioner som rör hållbarhet i praktiken, t.ex. i detaljplaner och i infrastruktursatsningar. Det är även en utmaning att styra investeringar till de platser i staden/regionen där de behövs för att vi ska kunna utveckla staden/regionen i en mer hållbar riktning. Mer kunskap och verktyg behövs för att säkerställa att stadsbyggnadsförändringar verkligen leder till minskade rumsliga orättvisor. Kunskapen bland tjänstemän och politiker behöver stärkas, både vad gäller förståelsen för betydelsen av hur vi bygger, men också för att förbättra kommunikationen med andra aktörer så som näringsliv, medborgare och myndigheter.

5 Frågeställningar identifierade av GR: 1. Hur kan arbetet mot hållbarhetsmålen i en kommun/region uppnås genom samhällsplanering? Det vill säga hur skapas en socialt hållbar regional struktur och hur kan kommunernas planering av infrastruktur, bostäder och verksamheter gynna en sådan struktur? Två sociala hållbarhetsmål är särskilt intressanta: motverka och minska social polarisering för att i stället öka delaktighet och samhörighet mellan sociala grupper och geografiska områden minska ojämlikheten i hälsa, inflytande m.m. 2. Hur kan en modell för sociala konsekvensanalyser (SKA) på en kommunal/regional nivå se ut för att säkerställa nåbarhet och en inkluderande region för alla? Vilka metoder/arbetsverktyg/rutiner kan utvecklas för att stärka eller motverka översiktplaner och detaljplaner som bidrar eller motverkar en inkluderande region? Vilken typ av (lokal, kommunal och regional) statistik behöver tillgängliggöras för att stärka den sociala dimensionen i den regionala planeringsprocessen? 3. Vad vinner vi på att skapa en sammanhållen region ur ett socialt perspektiv och ur ett ekonomiskt? Vad kan vi lära av globala erfarenheter och förändringsprocesser? Hur gynnas näringslivet?

6 Regional modell för social hållbarhetsanalys Syfte: Att utveckla en gemensam SKA/SKB-process för att integrera sociala aspekter i samhällsplaneringen (bostäder, verksamheter, transportinfrastruktur) Med strukturbilden som utgångspunkt Utveckla innovativa instrument och metoder för realisering/implementering och uppföljning på kommunal nivå

7 Förslag på genomförande 1. Ta fram ett regionalt verktyg/process med indikatorer och metoder på regional och kommunal nivå 2. Utveckling av instrument och incitament för att säkerställa att de sociala ambitionerna realiseras-på kommunal och regional nivå: remissprocessen, bostadsförsörjningsprogram, mark- och exploateringsavtal, bygglov, upphandling 3. Testa i ett antal fallstudier: Göteborg-Borås, ÖP, FÖP, kollektivtrafiksatsningar 4. Utvärdera 5. Utbilda politiker och tjänstemän och sprida kunskap

8 MÅL FÖR STRÅKET 2035 GEMENSAM ARBETSMARKNAD ATTRAKTIVT BOENDE HÅLLBART RESANDE

9 Vad är social konsekvensbeskrivning? En metod för att systematiskt hantera processen att identifiera sociala konsekvenser och utveckla strategier för hantering och uppföljning av dessa Delaktighet och dialog med berörda intressenter är en viktig del Mål: en mer socialt hållbar miljö och ett rättvist samhälle

10 Exempel på verktyg Miljökonsekvensbedömning (lagkrav) Social konsekvensbeskrivning/social konsekvensanalys Barnkonsekvensanalys Hälsokonsekvensbedömning Jämställdhetskonsekvensbeskrivning

11 Framgångsfaktorer från andra kommuner/regioner Samverkan-tvärsektoriellt arbetssätt Kompetenshöjande insatser för att skapa förståelse mellan förvaltningarna (samhällsbyggnad och sociala) Folkhälsoperspektivet I utformning av indikatorer är statistik viktigt, men även lokal kunskap Dialog med civilsamhället och näringslivet Forskningssamverkan Börja testa, lära, utvärdera..

12 Organisering och finansiering

13 Förslag på organisering: GR utformar en projektansökan tillsammans med tvärsektoriell operativ arbetsgrupp Pilotkommuner deltar i att testa, utveckla och utvärdera med projektledning/samordning av GR Mistra Urban Futures- en arena för samarbete Samarbetspartners: Trafikverket och Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Region Skåne, fler kommunalförbund, forskningsaktörer (VTI, Göteborgs universitet, Chalmers)

14 Möjlig finansiering Regionala utvecklingsnämnden (VGR)-löpande Vinnova- FRÖN 1 juni Vinnova- Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer. 25 augusti och januari 2017 Regionalfonden (EU) mitten av juni i ett första steg..

15 Frågor Hur ser ni på förslaget? Prioritering Organisering Finansering Externa frågor-hur vi kan/ska/bör engagera oss i det? Finns det fler frågor vi kan samverka kring inom GR?

Relevanta dokument

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.