Bygg- och rivningsavfall i Sverige 2012

Transkript

1 Staffan Ågren & Christina Jonsson Samordnare av avfallsstatistiken Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Bygg- och rivningsavfall i Sverige

2 Avfallstrender byggverksamhet 2010 till 2012 Totalt uppkommet byggavfall minskade 1,7 Mton Ca 1,5 Mton mindre med muddermassor Återvunna metaller fördubblades till 140 kton Icke-farligt träavfall ökade från 125 kton till 300 kton Total mängd jordar, farliga/icke-farliga, minskade med ca 200 kton Återvinningsgrad 2012: 50 % Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Mål om ökad resurshushållning i bygg- och rivningssektorn Senast 2020 ska förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent mål i avfallsdirektivet ett svenskt etappmål mål i nationella avfallsplanen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Program för förebyggande Avfallsförebyggande program ska innehålla: Mål, kvalitativa eller kvantitativa Åtgärder för att nå målen Indikatorer Prioriterade avfallsströmmar: Matavfall Textilavfall Elektronik Bygg- och rivningsavfall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Regeringsuppdrag styrmedel Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda behov av styrmedel för att nå etappmålet om icke-farligt bygg- och rivningsavfall. Möjliga styrmedel ska konsekvensutredas och förslag ska därefter lämnas på vilka styrmedel som bedöms vara lämpliga att genomföra för att främja resurseffektiva kretslopp utan spridning av farliga ämnen. Uppdraget ska utföras i samråd med Kemikalieinspektionen, Boverket och Trafikverket. Redovisning sker till regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Förbättrad avfallsstatistik för byggsektorn Utvecklingsprojekt för byggavfall - hur ska avfallsstatistik från byggsektorn tas fram på bästa sätt? (SMED-rapport nr 23, 2009) Bygg- och rivningsavfall - metoder för insamling av statistik (CIT Recycling Development, rapport ) Workshop bygg och rivningsavfall (SMED ) Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik (SMEDrapport nr 113, 2013) Utökad rapportering om bygg- och rivningsavfall via MR i SMP Fortsatt översyn med avseende på anläggningsavfall och C- anläggningars rapporteringsplikt Återstår: juridisk process för bemyndigande 7 Krav på utökad rapportering av byggavfall Föreskrifterna för miljörapport (NFS 2006:9) ändrades 2013 Ändringarna framgår av 4 punkt 8 och tillhörande Bilaga 4 Berörda är tillståndspliktiga avfallsmottagande anläggningar som i princip är öppna för bygg- och rivningsavfall Aktuella verksamheter med A- och B-tillstånd framgår av det urval bland MPF:s koder som gjorts i vägledningen Rapporteringen kommer att ha sitt eget formulär i SMP Sedan juli i år finns en vägledning med rekommendationer om hur verksamheter bäst sköter rapporteringen enligt kraven i NFS 2006:9 8 4

5 Avfallstyper och klassificeringar Två officiella nivåer för statistisk avfallsklassificering: Avfallskod (List of Waste code), sexsiffrig EWC-Stat-kod (EWC-Stat code) = sammanslagna LoW-koder) I avfallsförordningen finns speciella anvisningar för hur en enskild avfallstyp ska klassificeras med korrekt avfallskod Bygg- och rivningsavfall täcks in av avfallskoder i kapitel 17 respektive kapitel 19 i avfallsförteckningen Avfallstyper kan vara både ensartade och blandade 9 Tidtabell och rapporteringsverktyg Krav på avfallsmottagare att fr.o.m. år 2015 registrera - inkommande byggsektoravfall med avfallskoder som börjar med 17 - utgående byggsektoravfall med hanteringskoder R och D och avfallskoder som börjar med 19 De registrerade data rapporteras år 2016 via miljörapporten i SMP genom att fylla i en emissionsdel kopplad till textdelen Emissionsdelen utgörs av ett särskilt utarbetat webbformulär Mer info på NV-sidan Utökad rapportering för mottagande anläggningar 10 5

6 11 6