Huden, skellettet och musklerna

Transkript

1 Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan

2 Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till 0,5 mm tjockt och överhuden utgörs av två cellsorter, keratinocyter och melanocyter. Keratinocyterna är flest och ligger i flera lager där de understa, basalcellerna, hela tiden förnyas och vandrar uppåt. Under vandringen plattas de ut och åldras samt omvandlas till slut till hornskiktet, som är vår barriär mot yttre påverkan (första linjans försvar). Den näst vanligaste cellsorten heter melanocyter, de ligger i det understa lagret i överhuden och kan bilda pigment. Pigmentet skyddar oss mot ultraviolett strålning och absorberar denna. Pigmentcellerna ändrar då nyans och vi blir bruna. Att sola i lagom mängd är bra men i stora doser kan det ge upphov till hudförändringar som kan leda till hudcancer. I överhuden finns också celler som är inblandade i immunsystemet, s.k. Langerhanska celler. I överhudens översta lager finns alltså hornlagret som består av döda celler. Vid låg luftfuktighet minskar vattenhalten i överhudens hornlager. En vattenhalt under tio procent ger direkta symtom i form av torrhet, narighet och sprickor. Under hornlagret finns ett lager med celler vilka reglerar fuktigheten och genom detta lager andas huden. Livslängden för en hudcell är ca 30 dagar, därefter dör den och stöts bort. Under cellskiktslagret bildas kontinuerligt nya celler som ersätter de döda. Vid t.ex. psoriasis går det omsättningen så fort som bara några dagar. Det är därför man ser så mycket fjällning av huden - hornet hinner inte stötas av i jämn takt i små mängder.

3 Huden (Läderhuden & underhuden) Läderhuden (dermis) Nästa hudlager kallas läderhud och det är läderhuden hos djur som används när man gör skinn och läder. I detta hudlager finns talgkörtlar, hårsäckar, blodkärl, svettkörtlar och nerver. Det finns även blodkärl, körtlar och ett protein (kollagen). I läderhuden finns också processer som håller immunsystemet igång. Svettkörtlarna är kroppens kylsystem och de utsöndrar svett genom poröppningar i huden. När svetten kommer ut på kroppen avdunstar den. För att svettet ska kunna avdunsta krävs värme och denna tas ifrån kroppen och vi kyls av. Underhuden (Subcutis) Underhuden är det tredje och innersta lagret och består av bindväv och fettceller. Detta är ett bra energiupplag för kroppen samtidigt som den fungerar som stötdämpare och skydd för underliggande muskulatur och hinnor. Det är när underhuden förlorar vätska det kan uppstå rynkor och påsar under ögonen. Övrigt Naglar och hår bildas i huden och naglarnas celler som består av keratin bildas vid nagelbandet och växer utåt med en hastighet av ca: 0.75 mm/vecka. Håret bildas i hårroten och det växer ungefär 3 mm /vecka. Hårsäckarnas form avgör om vi får lockigt eller rakt hår.

4 Hudens anatomi Hårresarmuskel Hårstrå Por Hornlager Tillväxtlager Svettkörtel Pigmentceller Nerv Talgkörtel känselkropp Hårsäck Ven Artär Fettceller

5 Skelettet (ger stadga och skydd) Kranium Nyckelben Bröstben Skulderblad Revben Överarmsben Armbågsben Strålben Höftben Lårbenshals Lårben knäskål Vadben Många ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben, som fingrarnas ben, är mycket små. Minst är skelettets hörselben. Tre typer av ben Vi har tre typer av ben. Rörben i armar och ben. Det är i dessa bens benmärg som våra blodkroppar bildas. Platta ben i skallen, bröstbenet, skulderblad och bäckenet. Små ben i fingrar och tår. Kalk gör benet hårt Som nyfödd består benen mycket av brosk men benet hårdnar fram till tjugoårsåldern när kalksalter stelnar i det. Kalcium (kalk) får vi bl.a. i oss genom att dricka mjölk och äta ost. skenben

6 Mer om skelettet För att skelettet ska bli rörligt finns det några olika typer av leder som tillsammans med ledband och ligament håller ihop benen och gör kroppen rörlig. Exempel på dessa leder är: Gångärnsleder Kulleder Vridleder Finns bl.a. i fingrar tår och armbåge. Finns i axeln och höften Finns bl.a. i nacke, och armbåge Det finns benceller som bygger upp ben och som bryter ned ben vilket medför att skelettet ständigt förnyas. Ryggraden består av ett trettiotal ryggkotor med en disk av brosk emellan. Ibland kan dessa diskar skadas med följd av att nerver kan komma i kläm (diskbråck). På sjukvårdsrådgivningens webbplats kan du läsa mer om skelettet. Skelettets uppbyggnad Skelettets delar Leder och fogar

7 Musklerna Vi har tre olika typer av muskler i vår kropp och dessa är: Skelettmuskler Styrs med viljan och gör så att vi kan röra oss. Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. När vi rör oss samspelar dessa muskler på ett invecklat sätt så att våra rörelser blir mjuka och välbalanserade. En muskel kan även påverka flera leder. Glatta muskler Finns i bl.a. tarmarna pressar där fram födan Är ej viljestyrda. Finns också i blodkärlsvägg och styr blodtrycket Hjärtmuskeln Styrs av den sk. sinusknutan som skickar ut elektriska impulser till hjärtat så att det drar ihop sig. Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa. Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland ligger helt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott förkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.

8 Musklerna Kondition och mjölksyra För att en muskelcell ska fungera behöver den energi och syre till sin förbränning och som du tidigare läst sker förbränningen i cellen i en organell som kallas mitokondrie. Muskel celler har många mitokondrier och när vi tränar bildas fler mitokondrier i muskelcellerna och då blir musklerna bättre på att ta upp syre och får en effektivare förbränning vilket betyder att konditionen förbättras. Om vi tränar hårt och pressar våra muskler hinner inte muskelcellerna få tillräckligt med syre och då bildas mjölksyra vilket gör muskeln trött och kan ge den värk. På sjukvårdsrådgivningens webbplats kan du läsa mer om muskler. Muskler

9 Övningar Övningarna till sammanfattningen är av typen luckövning. Huden Skelettet Muskler

10 Källor Sjukvårdsrådgivningen Spektrum Biologi