Mycket aktivitet innan man hunnit få Hela bilden

Transkript

1 1

2 Mycket aktivitet innan man hunnit få Hela bilden 2

3 MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning. Grunden är att det ska vara enkelt att utbilda i dem utan att medföra stora kostnader eller stora utbildningsinsatser för räddningstjänsten. Det medför att de till viss del är ganska defensiva. Genom att skaffa mer kunskap kan man bli mer offensiv på ett säkert sätt. Inledningsvis handlar det om att identifiera komponenter som är en del av systemet och bedöma om de kan bli påverkade av branden eller insatsen. Om inte komponenterna är eller kommer att bli påverkade behöver inga åtgärder vidtas på grund av solcellssystemet. 3

4 Vi börjar med lite grundläggande ellära Sol och solpanel 4

5 Solenergin omvandlas i de flesta fall till likspänning i solpanelen. En sträng solceller får leverera upp till 1000 V spänning. En sträng är en sammankoppling av många solcellspaneler. Var och en kan inte ge så mycket ström och spänning men tillsammans får de ge upp till 1000 V. Strömmarna kan vara livsfarliga. Det kan finnas flera strängar på en byggnad. 5

6 Vi tillför en brandman 6

7 För att det ska bildas farliga strömmar krävs ett slutet system. Det vill säga kontakt mellan plus och minus. Att bara ta i pluspolen är till exempel helt ofarligt. Dock inget man ska testa! 7

8 Om brandmannen hamnar som en del i systemet mellan plus och minus blir det farligt. 8

9 Men om brandmannen återigen bara är i kontakt med pluspolen 9

10 Och minuspolen är i förbindelse med jord. Då blir det farligt igen. Detta kan vara vattenpölar, ledande byggnadsdelar eller liknande. Det finns både jordade och frisvävande solcellssystem. Om det är frisvävande krävs kontakt med plus och minus för att bli farligt, om det är jordat blir ledande byggnadsdelar och vattenpölar också en riskfaktor. Sen kan ju minus eller plus komma i kontakt med ledande byggnadsdelar på grund av branden eller insatsen. 10

11 Vi har pratat om solpanel och kablage, en tredje viktig komponent att identifiera är växelriktaren. Den sak som omformar likspänningen till växelspänning som går att använda i byggnaden eller sälja ut på elnätet. Det är komponenterna alltså växelriktaren, solpanelerna och kablaget där emellan som är viktigt att hitta och dess väg genom byggnaden. 11

12 Nu lägger vi till ett hus som solpanelerna finns på 12

13 Växelriktare kan placeras på många olika ställen i en byggnad. Generellt kan man säga att man ur energisynpunkt vill ha en kort väg mellan paneler och växelriktare men att det kan finnas anledningar att placera växelriktaren i närheten av inkommande el eller andra befintliga elcentraler. Det kan medföra kabeldragning både utanpå och inne i byggnader. 13

14 I normalfallet: Ström i byggnad Ström in till byggnaden Ström från solpaneler till växelriktare. Om förbrukningen i huset låg och solen skiner levereras ström ut på elnätet. 14

15 Om vi bryter inkommande el fortsätter solpanelerna att skicka spänning fram till växelriktaren trots att ingen annan elutrustning i byggnaden fungerar. 15

16 Om vi tänder igen också tittar vi på en typ av system med nödstopp / brandmansbrytare i nästa bild 16

17 då bryts strömmen någonstans längs kabeln mellan solpanel och växelriktare. Det finns dock spänning i övre delen och det gäller att veta vart brytaren för nödstoppet sitter. Det är alltså inte knappens placering som nödvändigtvis styr detta. Likaså finns det kvardröjande energi i växelriktaren som tar ett tag innan den försvinner. 17

18 Det finns flera olika typer av intelligenta paneler som känner av när växelriktaren är igång och enbart levererar ström när den är igång. Bryter man inkommande el slutar också solpanelerna att leverera ström. Ur ett räddningstjänstperspektiv är detta optimalt. Viktigt att veta: Det finns fördröjningar i systemen. Både där växelriktaren kan leverera ström bakvägen och att det tar tid innan solpanelerna slutar leverera. Det finns inga regler för tidsaspekten i Sverige. Det finns också paneler med inbyggda växelriktare och andra tekniska lösningar som ger ungefär samma funktion. 18

19 Även i de intelligenta systemen finns det inga garantier för att ett nödstopp bryter allt. Det är viktigt att veta att det kan finnas ström kvar ändå. Vill man ha strömlöst 19

20 måste man även bryta den inkommande matningen. 20

21 En annan typ av byggnad som det gärna monteras solpaneler på är stora platta tak. Till exempel industrier och varuhus. 21

22 Inte heller här finns regler för placering av växelriktare. På större anläggningar (även stora villa anläggningar) delar man upp anläggningen i strängar. Varje sträng har egna likströmskablar och egna växelriktare. Det kan alltså finnas många växelriktare och likspänningskablar på en anläggning. En ur räddningstjänstsynpunkt bra placering av en växelriktare, om det inte är ett intelligent system, är på taket. Då finns det inga dolda likspänningskablar att ta hänsyn till inne i byggnaden. 22

23 Fortsättning på MSBs råd. Byggnadsdelar kan bli strömförande. Det finns många faktorer som påverkar om detta är möjligt och det är inte möjligt att mäta med en vanlig spänningsprovare eftersom de reagerar på växelspänning. Solpaneler trillar ner när de påverkas av brand. Det innebär att riskområde som spärras av är viktigt. Även vid bränder som kan nå solpanelerna kan det vara klokt att tänka på avspärrning och fordonsplacering tidigt. Riskområdet man ska tänka runt de identifierade komponenterna är för spridd stråle 1 meter, sluten stråle 5 meter samt att man inte ska röra vid komponenterna. En elektriker med kunskap om solcellsystem är en viktig resurs som bör kallas ut när anläggningen blir påverkad av insats eller brand. Att stänga växelriktaren bryter systemet och gör det lite mindre farligt även om det fortfarande finns spänning kvar. 23

24 Köpa tid kan vara viktigt. Fundera på fördröjande insatser. Denna bilden är inte helt färdigbearbetad utan kommer att utvecklas vidare. 24

25 25

26 Rök från takfot runt hela byggnaden. Osäkert var växelriktare finns. Låg vind, möjligen betongbjälklag Gå upp med höjdfordon Var brinner det? Värmekamera! Borra hål nära brand Fördröj med pulver Leta insatsplan/växelriktare/dokumentation Förbered dimspik eller skärsläckare. Samtidigt Ring elektriker Samtidigt leta rätt på växelriktare och stäng av den. Samtidigt Spärra av för nedfallande delar. Försök se var kablage går in i byggnaden från solpanelerna. I relation till det borde det gå att tänka ut var man säkert kan föra på vatten. Tänk riskavstånd, 1 meter 5 meter. I detta fallet går det ej att nå panelerna pga rasrisk. 26

27 Bilder som hör till förra praktikfallet. Visar kabeldragning utvändigt mellan solceller och växelriktare. 27

28 Brand i solpaneler nära trävägg. Byggnaden har plåttak. Inledande insats: Fördröja med vatten från mark. Se om det går att sätta stege mot det högre taket utan att det förbinds med rännor och stuprör. Eller invändigt och få åtkomst via ett av de små fönsterna mot taket. Kalla ut elektriker och spärra av där paneldelar kan falla ner. Växelriktarens placering och kablage från panelerna? Stäng växelriktare Kontrollera brandspridning inifrån byggnaden. Fortsätt kyla taket. Vad brinner? Löv under panelerna eller enbart panel? Hitta ett bra ställe att inspektera taket utan att gå på det eller röra ledande byggnadsdelar. Fönster ovanför? Fundera på att bevaka taket inifrån om det inte går att dämpa branden på ett bra sätt utvändigt. Låt elektriker se till att det blir spänningslöst, frilägg taket och försäkra om att ingen brandspridning gått in i byggnaden, 28

29 Livräddning och solpanel på fasad. Vi låtsar att här inte finns spårvagn och de el risker det medför. Inledande åtgärd, rökdykning livräddning med räddningsmask. För stor risk att livrädda via stege på grund av nedfallande paneldelar och elrisker om man krossar solcellerna. Bedömning beroende på brandpåverkan ovanför. Avspärrning för nedfallande delar. Går det att spruta vatten på fasaden från avstånd? Kanske fördröjande. Ring elektriker Hitta växelriktare, stäng av. Undersök fasad konstruktion, ej vistas nedanför branden i riskområdet med tanke på nedfallande delar. Om risk för brandspridning in i konstruktion, förbered för friläggning av paneler efter elektriker gjort sitt. Kontrollera var det finns risk för ledande byggnadsdelar. Spärra av områden. Tex Balkong? Släck som vanligt på insidan. Rör ej solpanelerna i fönsteröppningen och stick absolut inte ut några kroppsdelar genom fönstret. 29

30 Jag är som sagt tveksam till att solpaneler på fasader är tillåtet. Det handlar väl definitionsmässigt om solpanelerna är en del av ytterväggen eller ej. 30

31 Inledande åtgärd: Fördröj brandspridning genom att spruta vatten från avstånd. Gör en fysisk avspärrning på så stort avstånd att en hel panel som släpper från översta våningen inte kan träffa någon även om den får luft under sig. Ring en elektriker. Kontrollera brandspridning in i byggnaden samt hur väggarna är uppbyggda. Kontroll av väggar ska ske där det ej är avspärrat alternativt ovanför branden från höjdfordon så man inte kan träffas av nedfallande delar. Identifiera var växelriktaren är placerad och stäng av den/dem. Låt elektriker göra strömlöst så det går att ta bort paneler som riskerar att falla ned, arbeta sig ner till där det brunnit och frilägg och försäkra sig om att inte branden gått in i väggen. Beroende på konstruktionstyp såklart. Arbeta aldrig under paneler som riskerar att falla ner. Därav ska vi börja uppifrån. För övrigt är jag tveksam till att detta är i enlighet med byggreglerna. 31

32 32

33 Denna bild är bara tänkt att väcla uppmärksamhet om att denna typ av system är på väg in i våra byggnader på bred front. De exakta problemen känner vi inte till än men skulle kunna vara något som ställer till det ur ett utrymning och/eller räddningstjänstperspektiv. 33

34 Batteribrand som visar ett 0,2kWh LiPo batteri. LiPo batterier brinner väldigt kraftigt, ofta i batterilager i byggnader är det idag Li jon batterier vilka har en lite annan brandutveckling. Det finns dock både brandrisker och elrisker med batterilager som vi idag saknar kunskap om. Till exempel exakt brandförlopp i ett batterilager samt vilka åtgärder som ska vidtas. 34