Befolkningsprognos för Trollhättans kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Trollhättans kommun Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med personer från årsskiftet 2015/2016 fram till och med år Den genomsnittliga årliga ökningen blir 1026 personer, varav 493 kvinnor och 533 män. Ökningstakten blir ganska låg de första åren för att därefter stegras betydligt. Efter periodens mitt når ökningen sin topp år 2019 med 1217 personer. Vid årsskiftet 2016/2017 beräknas invånare ha passerats och under år 2019 har folkmängden överskridit enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2015 med 163 personer och uppgick vid förra årsskiftet till invånare, varav kvinnor och män. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten högre under hela perioden förutom under 2016 och Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter att födelsenettot blir fortsatt positivt och att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs. Dessutom antas antalet kommunmottagna nyanlända proportionellt följer Migrationsverkets prognos från april Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under de första åren på kända planerade utbyggnadsprojekt i huvudsak enligt bostadsförsörjningsprogrammet som revideras årligen. För periodens senare delar har gjorts antaganden om hur bostadsområden enligt översiktsplaneringen blir förverkligade. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om invånare år Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt ca 865 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Stadens översiktsplan som antogs Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 667 barn födda i Trollhättan, varav 329 flickor och 338 pojkar. Trenden sedan millennieskiftet har varit ett ökande antal födda, det högsta har hittills varit 690 födda och uppnåddes år På riksnivå har fruktsamheten ökat sedan millennieskiftet, och år 2015 låg den på 1,85 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamhetstalet kommer att öka till år då det ligger på 1,95 barn per kvinna för att därefter något avta. Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Ökningstakten av antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av kvinnornas åldersstruktur i kommunen. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2016 beräknas 699 barn födas medan motsvarande antal år 2022 beräknas bli 855. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. 1

2 Antalet avlidna har varierat ganska mycket mellan enskilda år och det finns ingen tydlig trend sedan millennieskiftet. Förra året avled 557, varav 296 kvinnor och 261 män. Det var fler än året innan. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 528 personer per år och antalet minskar något fram till 2019 för att därefter öka. Prognosen förutsätter att den genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste tre åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade förra året på 110. Trenden är klart positiv sedan år 2000, om än med stora variationer mellan åren. År 2013 hade det största nettot sedan 1994, vilket berodde på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 169 år 2016 och i genomsnitt 251 per år under hela perioden t o m In- och utflyttning År 2015 flyttade 2873 personer till Trollhättan, varav kvinnor och män. Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på personer per år för prognosperioden. Trots en ganska blygsam bostadsproduktion de första åren, särskilt 2016, förväntas inflyttningen ligga på relativt hög nivå främst beroende på förväntad flykting- och anhöriginvandring. Från 2018 beror inflyttningen i första hand av bostadsbyggnationen. År 2015 flyttade personer från kommunen, varav kvinnor och män. Utflyttningen beräknas till personer i snitt per år under prognosperioden. Till följd av ökande totalbefolkning antas den också öka successivt. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. Trenden är dock ökande och 2013 uppnåddes plus 617 personer, det största flyttnettot sedan År 2015 var flyttnettot plus 49 personer. I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 775 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdena åren 2019 och Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år delvis med omfattningen på bostadsbyggandet. I genomsnitt för perioden antas att 418 bostäder tillkommer per år. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen i stort, av högskolans förutsättningar och kommunikationerna. Dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg påverkar möjligheten för pendling och för våra företags utveckling, viktiga faktorer för framtida befolkningsförändring. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter, särskilt i Trollhättans tätort. I prognosen har antagit att minst hälften av det årliga tillskottet av bostäder kommer att bebos av kommunens egen befolkning under prognosperioden. Även den internationella utvecklingen påverkar också eftersom flyttnettot gent emot utlandet ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Detta är svårt att prognostisera. En omfattande inflyttning av nyanlända har ägt rum de senaste åren och förväntas fortsätta kommande år, vilket påverkat Trollhättans befolkningsprognos för proportionellt med takten i Migrationsverkets prognos. 2

3 Utfallet 2015 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2015 blev av ungefär samma omfattning som under året dessförinnan, 87 bostäder tillkom totalt varav 45 i flerbostadshus. Dock revs 107 bostäder (kvarteret Gulsparven) under 2015 varför det totala antalet bostäder minskade, vilket är mycket ovanligt. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2015 med 163 personer, varav 74 kvinnor och 89 män. Det var 276 personer färre än vad prognosen angav för det året. Prognosen överskattade framförallt det inrikes flyttnettot. Utfallet kan förklaras främst av färre antal inflyttade än vad prognosen bedömde. Under förra året flyttade personer in och flyttade ut, vilket ger ett flyttnetto på 49 personer. I förra årets prognos beräknades nettot till plus 290. Det föddes 667 personer, vilket var 27 färre än prognostiserat. År 2013 avled 557 personer, 11 fler än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldergrupper finner man att folkmängden i allmänhet blev lägre än prognosens beräkningar. Det gäller i synnerhet grundskoleåldrarna och i åldrarna år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar enligt kommunprognosen. Här visas också den faktiska siffran för år År Folkmängd Födda Döda In-flyttande Födelsenetto Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2015 faktisk Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden (streckad linje). 3

4 Totalbefolkning samt prognos till 2030 Antal invånare Folkmängd 2016 års prognos Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2022 jämförs med år Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med Målgrupper - förändring i förhållande till 2015 enligt prognos w Av diagrammet kan man bland annat se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2015, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas öka successivt under perioden och är 1167 fler år Den del av dessa som är 80 år och däröver beräknas dock inte öka förrän 4

5 2018. Gruppen år, med gymnasie- och högskoleelever, nådde sin topp 2013 varefter en minskning skett. Först 2019 är antalet invånare i dessa åldersklasser sammanlagt större år En orsak är de minskade födelsekullarna på 1990-talet. Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt inflyttning/utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De första ca fyra årens förväntade byggprojekt är ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek och grundar sig i huvudsak på det senaste bostadsförsörjningsprogrammet. För de tre återstående åren till och med 2022 har också försök gjorts att bedöma byggnationens omfattning och läge, delvis utifrån den översiktsplan som antogs Utöver bostadsbyggandet påverkas befolkningsutvecklingen också av hur inflyttningen av nyanlända fördelas mellan stadsdelarna. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, perioden De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Hjortmossen, Torsred (Hälltorps Gård), Källstorp, Gärdhem (Alingsåker), Tingvalla och Skoftebyn (Innovatum, Ö Älvstranden). Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården, Lextorp och Sylte. En bidragande orsak är att de flesta av de nyanlända har antagits bosätta sig där. Omständigheter kan naturligtvis uppkomma som påverkar befolkningsutvecklingen i kommunens delområden utöver beräkningarna i denna prognos. Till exempel kommer en tåghållplats i Upphärad att öka förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Delområdesprognosens resultat tas fram också på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Trollhättans Stad, Kontoret Tillväxt och utveckling Tel: E-post: [email protected] 5

6 Befolkningsprognos på delområden inom Trollhättans kommun Område 2015 faktisk Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla, Håjum Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn, Innovatum Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Lärketorpet framtida Skogshöjden Överby Norra Björke glesbygd Väne-Åsaka glesbygd Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad glesbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered rest Summa