Skatteregler för stiftelser

Transkript

1 Beskattningsår 2015 Skatteregler för stiftelser Med information om Inkomstdeklaration 3 Stiftelser Den här broschyren vänder sig till er som ska fylla i Inkomstdeklaration 3 för en stiftelse. Broschyren gäller när beskattningsåret gått ut under Vad ska du lämna in och var läser du Du deklarerar för en Du ska lämna Läs mer på Allmännyttig stiftelse som inte ska beskattas Huvudblanketten och bilaga INK3SU Sidorna 4 6 och sidorna Allmännyttig stiftelse som beskattas för särskild löneskatt, avkastningsskatt, Huvudblanketten och bilagan INK3SU Sidorna 4 6 och sidorna moms eller fastighetsskatt/avgift Allmännyttig stiftelse som har skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster Huvudblanketten och bilagorna INK3R, INK3S Sidorna 4 6 och sidorna 8 12 och INK3SU Stiftelse som har skattepliktiga Huvudblanketten och Sidorna 4 10 kapital inkomster bilagorna INK3R och INK3S eller bilaga INK3K Stiftelse som har skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster Huvudblanketten och bilagorna INK3R och INK3S Sidorna 4 6 och sidorna 8 10 Läs också om F-skatt, arbetsgivaravgifter och moms på sidan 13 organisationsnummer på sidan 15 vissa ords betydelse i ordlistan på sidan 14.

2 Vad är en stiftelse? En stiftelse bildas av en eller flera personer, s.k stiftare, för att verka för ett bestämt ändamål. En stiftelse har inga ägare eller medlemmar. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stiftelser och ska registrera alla stiftelser i sitt stiftelseregister. På länsstyrelsens webbplats kan ni läsa mer om hur det går till att registrera en stiftelse. Alla stiftelser ska ha ett organisationsnummer, vilket de tilldelas av Skatteverket. Stiftelser, vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas till förmån för bestämda fysiska personer, registreras inte i länsstyrelsens stiftelseregister. Bestämmelser om hur en stiftelse bildas, förvaltning, bokföring, upplösning m.m. finns i stiftelselagen (1994:1220). En stiftelse som verkar för ett allmännyttigt ändamål och uppfyller ett antal andra krav kan få en förmånligare behandling i skattehänseende. De beskattas bara för fastighets- och rörelseinkomster. Läs mer under rubriken Allmännyttiga stiftelser. För övriga stiftelser som familjestiftelser, rörelsedrivande stiftelser, de flesta företagsanknutna stiftelser och stiftelser med okvalificerade ändamål gäller allmänna beskattningsregler. De beskattas för samtliga inkomster. Allmännyttiga stiftelser Reglerna om inkomstskatt för stiftelser har genomgått relativt stora förändringar. De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2013 och innebär att stiftelser nu har samma allmännyttiga ändamål som ideella föreningar och registrerade trossamfund. Ändamålskravet samt verksamhets- och fullföljdskraven har också moderniserats och förtydligats. En stiftelse som verkar för ett allmännyttigt ändamål, och som uppfyller ett antal övriga krav, är inte skyldig att betala skatt för vissa näringsinkomster, den är s.k. inskränkt skattskyldig. I denna broschyr kallas den för allmännyttig. För att en stiftelse ska vara allmännyttig krävs att den uppfyller följande tre krav: ändamål verksamhet fullföljd. Samtliga krav måste vara uppfyllda för att stiftelsen ska vara allmännyttig. Ändamålskravet Stiftelsen ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål menas ett ändamål som främjar idrott kultur miljövård omsorg om barn och ungdom politisk verksamhet religiös verksamhet sjukvård social hjälpverksamhet Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet utbildning vetenskaplig forskning, eller en annan likvärdig verksamhet. Ändamålet får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Detta innebär att stiftelsen, även om den har som ändamål att främja t.ex. utbildning, inte är allmännyttig om den bara riktar sig till vissa familjer eller bestämda personer. Verksamhetskravet Det räcker inte att det ändamål som anges i stadgarna är allmännyttigt utan stiftelsen måste också i sin verksamhet, uteslutande eller så gott som uteslutande, främja ett allmännyttigt ändamål. Med uteslutande eller så gott som uteslutande avses procent. Det är de resurser som stiftelsen lägger ner i sin verksamhet som ska mätas i verksamhetskravet. Dessa måste till procent användas i en verksamhet som främjar ett allmännyttigt ändamål. De resurser som använts i en verksamhet vars enda syfte är att finansiera den allmännyttiga verksamheten ska dock inte ingå i bedömningen. Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, under beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Om verksamhetskravet sammantaget är uppfyllt under denna treårsperiod är det också uppfyllt för beskattningsåret. Fullföljdskravet Fullföljdskravet är ett aktivitetskrav som innebär att stiftelsen under beskattningsåret i skälig omfattning måste använda sina intäkter för ett allmännyttigt ändamål. Med skälig omfattning avses ca 80 procent. 2

3 Vilka intäkter ska ingå i bedömningen om fullföljdskravet är uppfyllt? Vid bedömningen om fullföljdskravet är uppfyllt ska stiftelsens samtliga intäkter tas med, dock med följande undantag: Intäkter i en verksamhet som är skattepliktig även om kraven för allmännyttighet är uppfyllda Gåvor och bidrag med avsikten att de inte ska användas direkt för verksamheten Kapitalvinster samt schablonintäkter på investeringsfonder. Vilka kostnader ska räknas av från intäkterna? Intäkterna ska minskas med kostnaderna för att erhålla intäkterna, som t.ex. insamlingskostnader och kapitalförvaltningskostnader, men även med räntekostnader och fastighetskostnader, förutsatt att dessa inte ingår i en verksamhet som är skattepliktig även om kraven för allmännyttighet är uppfyllda. Hur beräknas fullföljd? Fullföljden beräknas som Tidsperiod? Om 80 procent av intäkterna har använts i den allmännyttiga verksamheten under det aktuella beskattningsåret är fullföljdskravet uppfyllt. Om fullföljdskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts under en period av flera år, i normalfallet beskattningsåret och de fyra föregående beskattningsåren. Det kan i vissa fall också vara möjligt att utsträcka tidsperioden till att omfatta år efter beskattningsåret. Om fullföljdskravet sammantaget är uppfyllt under denna längre tidsperiod är det också uppfyllt för beskattningsåret. Om fullföljdskravet inte uppfyllts under beskattningsåret men detta förhållande kan antas vara tillfälligt och bero på omständigheter utanför stiftelsens kontroll gäller följande: Om kravet har uppfyllts de fyra föregående beskattningsåren och det närmast följande beskattningsåret är fullföljdskravet uppfyllt för beskattningsåret. Vid en tillfällig brist undantas beskattningsåret vid flerårsbedömningen. Kostnader i en allmännyttig ideell verksamhet Nettointäkt (intäkter kostnader) enligt ovan = Fullföljd (fullföljdsgrad) Beskattning av allmännyttiga stiftelser För att fullföljdskravet ska vara uppfyllt krävs att fullföljdsgraden åtminstone uppgår till cirka 80 procent. Skattefria kapitalinkomster En allmännyttig stiftelse är inte skyldig att betala skatt för avkastning på finansiella tillgångar, t.ex. i form av räntor och aktieutdelning. Räntekostnader, kapitalförvaltningskostnader, etc. är inte avdragsgilla. Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte om de finansiella tillgångarna och skulderna ingår i en skattepliktig näringsverksamhet. En allmännyttig stiftelse är inte skyldig att betala skatt för kapitalvinster och kapitalförluster är inte avdragsgilla. Stiftelsen är med andra ord inte skyldig att betala skatt för t.ex. försäljning av aktier och fastigheter. Under vissa förutsättningar är en allmännyttig stiftelse inte heller skyldig att betala skatt för fastighetsinkomster. Läs mer på 3

4 Inkomstdeklaration 3 Vilka stiftelser är deklarationsskyldiga? Familjestiftelser, personalstiftelser och liknande stiftelser ska alltid lämna inkomstdeklaration. Övriga stiftelser ska lämna inkomstdeklaration om underlag ska fastställas för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionsmedel de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt 200 kr eller mer. Vilka blanketter ska lämnas? Huvudregeln är att huvudblanketten till Inkomstdeklaration 3 (INK3) alltid lämnas. Detta gäller inte om stiftelsen är befriad från att lämna särskild uppgift och inte ska redovisa underlag för skatter eller avgifter. Inkomstdeklaration 3 består av en huvudblankett och fyra huvudbilagor. På huvudblanketten, som ska skrivas under av behörig firmatecknare, redovisar stiftelsen underlag för de skatter och avgifter den ska betala. Stiftelsen är skyldig att redovisa underlag för inkomstskatt fastighetsavgift och fastighetsskatt särskild löneskatt avkastningsskatt. Huvudbilagor Tillsammans med huvudblanketten lämnas en eller flera huvudbilagor. Vilken eller vilka huvudbilagor som ska lämnas in beror bl.a. på om stiftelsen har ett allmännyttigt ändamål och om verksamheten är skattepliktig. Se tabellen nedan eller på broschyrens framsida om vilka huvudbilagor stiftelsen ska lämna. De fyra huvudbilagorna är Skattepliktiga kapitalinkomster m.m. (INK3K) Räkenskapsschema (INK3R) Skattemässiga justeringar (INK3S) Särskild uppgift (INK3SU) Underbilagor Stiftelsen kan också behöva lämna någon eller några av följande underbilagor: N3B, N4, N7 eller N8. Ladda ner dem från Skatteverkets webbplats eller hämta dem på ett av Skatteverkets servicekontor. Läs mer om hur ni fyller i dessa underbilagor i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). Särskild uppgift Är stiftelsen helt eller delvis undantagen från skattskyldighet för inkomst ska den lämna särskild uppgift (INK3SU) tillsammans med huvudblanketten. Om stiftelsen inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration gäller underskriften på huvudblanketten istället avlämnandet av särskild uppgift. Befrielse från att lämna särskild uppgift Skatteverket kan befria en allmännyttig stiftelse från skyldigheten att lämna särskild uppgift för en viss tid (vanligen fem år). En stiftelse som ska betala särskild löneskatt för pensionskostnader eller som är skattskyldig till inkomstskatt eller fastighetsskatt/-avgift blir normalt inte befriad från att lämna särskild uppgift. Ansökan om befrielse kan göras på blanketten Ansökan om befrielse avseende särskild uppgift (SKV 2501). Den finns att ladda ner på Vill ni ha en månads uppskov med att lämna deklarationen? Från och med beskattningsåret 2013 är det räkenskapsåret som styr när deklarationen ska lämnas. Om bilagorna lämnas elektroniskt, via e-tjänsten filöverföring, kan inkomstdeklarationen lämnas en månad senare än det datum som finns förtryckt på inkomstdeklarationens baksida. Obs! Huvudblanketten måste alltid lämnas på papper. Det beror på att den ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Det krävs inget särskilt tillstånd för att kunna använda filöverföringstjänsten utan det räcker med e-legitimation. Däremot behöver man tillgång till ett bokförings- eller skatteprogram som kan skapa deklarationsfiler. I broschyren Elektronisk redovisning av bilagor till inkomstdeklaration 1,2,3 och 4 (SKV 269) finns en teknisk beskrivning för elektronisk redovisning. Tabell över huvudbilagor för Inkomstdeklaration 3 Huvudblanketten ska alltid lämnas in. Till blanketten ska följande huvudbilagor bifogas. Kategori Inkomster INK3K INK3R och INK3S INK3SU Allmännyttiga stiftelser Skattepliktig rörelse/fastighet Nej Ja Ja Ej skattepliktig rörelse/fastighet Nej Nej Ja Övriga stiftelser Skattepliktig rörelse/fastighet Nej Ja Nej Ej skattepliktig rörelse/fastighet Ja Nej Nej 4

5 Huvudblanketten (INK3) På huvudblanketten (INK3) ska ni redovisa stiftelsens underlag för inkomstskatt samt övriga skatter och avgifter. Även om stiftelsen inte ska betala någon skatt ska ni lämna huvudblanketten om stiftelsen är allmännyttig och inte befriad från att lämna särskild uppgift (INK3SU). Huvudblanketten ska alltid undertecknas. Underlag för inkomstskatt 1 Ruta 1.1. Om ni har kommit fram till ett överskott i ruta 2.16 eller i ruta 7.9, fyller ni i överskottsbeloppet här. 2 Ruta 1.2. Om ni har kommit fram till ett underskott i ruta 2.17 eller i ruta 7.10, fyller ni i underskottsbeloppet här. Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader 3 Ruta 1.3. Har stiftelsen tryggat pensioner ska underlaget (inte skatten) för särskild löneskatt på pensionskostnader redovisas här. Även skattebefriade stiftelser ska betala Stiftelsen ska redovisa eventuellt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader, även om den uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet. Skattesatsen Den särskilda löneskatten är 24,26 procent av det underlag ni angett i ruta Ruta 1.4. Om beskattningsunderlaget för särskild löneskatt är negativt fyller ni i det i ruta 1.4. Läs mer om olika tryggandeformer och hur beskattningsunderlaget beräknas i broschyren Skatteregler för aktieoch handelsbolag (SKV 294). Underlag för avkastningsskatt 5 Ruta 1.5. Dessa ska deklarera underlag för avkastningsskatt i ruta 1.5: Pensionsstiftelser Arbetsgivare som p.g.a. sin avdragsrätt gjort avsättning till kontot Avsatt till pensioner. Med det som är avsatt till pensioner menas pensionsskulden vid beskattningsårets ingång. 6 Ruta 1.6. Här deklarerar ni stiftelsens skatteunderlag för avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar. Läs mer om avkastningsskatt i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). Moms Moms ska redovisas i en separat mervärdesskattedeklaration. Det är inte möjligt att redovisa den i inkomstdeklarationen. Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer Skatteverket Räkenskapsår Namn (firma) adress Fr.o.m. T.o.m Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för ideella föreningar, SKV 324 och Skatteregler för stiftelser, SKV 329. Ange belopp i hela krontal. Datum då blanketten fylls i Underlag för inkomstskatt 1.1 Överskott enligt p eller Underskott enligt p eller Underlag för fastighetsavgift Underlag för särskild löneskatt 1.3 Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader 1.4 Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underlag för avkastningsskatt 1.5 Underlag för avkastningsskatt 15 %. Försäkringsföretag m.fl. Avsatt till pensioner 1.6 Underlag för avkastningsskatt 30 %. Försäkringsföretag m.fl. Utländska kapitalförsäkringar Underlag för fastighetsskatt 1.7 Småhus 1.8 Hyreshus, bostäder hel avgift halv avgift hel avgift halv avgift 1.9 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1.10 Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande 1.11 Hyreshus: lokaler 5

6 Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt En stiftelse som äger en skattepliktig fastighet vid ingången av kalenderåret ska betala statlig fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift. Om stiftelsen ägde fastigheten den 1 januari det aktuella året ska stiftelsen betala avgiften eller skatten för hela kalenderåret även om fastigheten har sålts under räkenskapsåret. På den förifyllda inkomstdeklaration som Skatteverket skickar ut är underlaget för fastighetsskatt eller fastighetsavgift redan ifyllt för de fastigheter stiftelsen ägde den 1 januari. Endast i undantagsfall kan det bli aktuellt att ändra beloppen. Vill ni ändra ett redan ifyllt belopp ska ni ange belopp och skäl i en särskild bilaga. I broschyren Fastighetsskatt och fastighetsavgift (SKV 296) finns en utförlig beskrivning av vad som gäller för fastighetsskatt och fastighetsavgift. Huvudbilaga INK3K Kapitalinkomster m.m. INK3K fyller ni i när stiftelsen ska redovisa skattepliktiga inkomster men saknar inkomst av rörelse och fastighet. Ta i första hand upp löpande kapitalintäkter och kapitalvinster samt motsvarande kostnader. Även om stiftelsen saknar skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet, kan ni välja att i stället använda er av huvudbilagorna INK3R och INK3S. Då ska ni inte fylla i INK3K. 7 Ruta 2.1. Här fyller ni i resultatet för en andel i ett handelsbolag. Fyll i över- eller underskott i respektive ruta. Använd blankett N3B för att räkna fram resultatet. I broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299) finns mer information om hur man fyller i blankett N3B. 8 Ruta 2.2. Här tar ni upp intäktsränta, utdelning på aktier och andra värdepapper samt liknande löpande kapitalintäkter. Utdelning på näringsbetingade andelar ska man i regel inte ta upp till beskattning. Läs mer om näringsbetingade andelar i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). 9 Ruta 2.3. Här redovisar ni kapitalvinster vid försäljning av värdepapper, t.ex. aktier eller obligationer. En vinst vid försäljning av aktier och andelar beräknas på något av följande sätt: Genomsnittsmetoden som innebär att vinsten räknas som skillnaden mellan försäljningspriset och det genomsnittliga omkostnadsbeloppet eller Schablonmetoden som innebär att omkostnadsbeloppet beräknas till 20 procent av försäljningspriset. Kapitalvinster på näringsbetingade andelar tas normalt inte upp till beskattning, se ovan. P Ruta 2.4. Här gör ni avdrag för skuldräntor. { Ruta 2.5. Här gör ni eventuella avdrag för kostnader för kapitalförvaltning. Exempel på sådana kostnader är depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och kostnader för placeringsrådgivning. } Ruta 2.6. Här tar ni upp kapitalförluster i den mån de kan dras av. Aktier och andelar kan delas in i näringsbetingade andelar kapitalplaceringsandelar. En förlust vid en försäljning av näringsbetingade andelar kan man som regel inte dra av. Andelar som inte är näringsbetingade, utan som är s.k. kapitalplaceringsandelar, får man dra av, men bara från kapitalvinster på delägarrätter. Den del av förlusten som inte kan utnyttjas får rullas vidare till efterföljande år och utnyttjas på motsvarande sätt. Detta brukas kallas att förlusten hamnar i aktiefållan. q Ruta 2.7 och 2.8. I dessa rutor anger ni dels lämnade och mottagna koncernbidrag, dels avdrag för, och återföring av, uppskov med kapitalvinster enligt blankett N4. w Ruta 2.9. I denna ruta drar ni av underskott från närmast föregående taxeringsår. e Ruta I denna ruta ska ni som har andelar i en investeringsfond fylla i en schablonintäkt. Den är 0,4 procent av värdet på investeringsfonden vid ingången av kalenderåret. r Ruta Här tar ni upp den del av negativt justerad anskaffningsutgift som ska tas upp till beskattning. t Ruta Här återför ni tidigare års avsättningar till periodiseringsfond. En återföring till beskattning ska göras senast det sjätte året efter avsättningsåret. Om ni önskar kan ni återföra hela eller delar av avsättningen tidigare. I vissa situationer måste periodiseringsfonden återföras till beskattning tidigare, t.ex. vid beslut om likvidation eller konkurs. y Ruta Här ska stiftelser, som vid beskattningsårets ingång har periodiseringsfonder, ta upp en schablonintäkt till beskattning. Beräkna schablonintäkten genom att multiplicera summan av de avdrag till periodiseringsfonder som fanns vid beskattningsårets ingång med 72 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november månad året före beskattningsåret. För beskattningsår 2015 utgår man från statslåneräntan den 30 november 2014 som var 0,90 procent, vilket ger 0,65 procent (72 procent av 0,90 procent) vid beräkning av schablonintäkten. u Ruta Här anger ni ett eventuellt avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder. Avdraget får vara högst 25 procent av det skattemässiga överskottet av verksamheten. Det är årets totala överskott som avses, d.v.s. överskottet efter avdrag för tidigare års underskott och återföring av tidigare periodiseringsfonder, men före årets avdrag för periodiseringsfond och allmänna avdrag. Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut måste göra avsättningen i räkenskaperna för att få göra avdraget. i Ruta Rutan fylls normalt endast i av familjestiftelser. Avdraget får inte medföra att underskott uppkommer i ruta o Ruta Här anger ni ett eventuellt överskott, som ni för över till ruta 1.1 på huvudblanketten. p Ruta Här anger ni ett eventuellt underskott, som ni för över till ruta 1.2 på huvudblanketten. 6

7 INK3K Kapitalinkomster m.m. Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i Räkenskapsår Intäkts- och kostnadsposter 2.1 Resultat från handelsbolagsandel enligt blankett N3B 2.2 Intäktsränta, utdelning eller andra kapitalintäkter 2.3 Kapitalvinst m.m. 2.4 Skuldränta m.m. 2.5 Kostnad för kapitalförvaltning 2.6 Kapitalförlust m.m. U 2.7 Lämnade koncernbidrag och uppskov med kapitalvinst enligt N4 2.8 Erhållna koncernbidrag och återfört uppskov av kapitalvinst enligt N4 2.9 Outnyttjat underskott från föregående år Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret 2.11 Intäkt negativ justerad anskaffningsutgift 2.12 Återföring av periodiseringsfond 2.13 Beräknad schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång 2.14 Avsättning till periodiseringsfond 2.15 Periodiskt understöd i familjestiftelse Överskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.1) 2.17 Underskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.2) Överskott + Underskott (+) 1 Avser inte tidigare ej utnyttjade kapitalförluster s.k. "fållanförluster" vilka ska redovisas i punkt Avdraget får ej medföra underskott (-) = = I O P { } q q w e r t y u i o p Föreningar/stiftelser som har skattepliktiga inkomster ska antingen - fylla i denna bilaga Kapitalintäkter m.m. (INK3K) eller - bilagorna Räkenskapsschema (INK3R) och Skattemässiga justeringar (INK3S). Ni som bara har skattepliktiga kapitalinkomster eller näringsinkomster från någon annan (t.ex. från en handelsbolagsandel) ska fylla i den här bilagan (INK3K). Ni som har inkomst av egen bedriven yrkesmässig och självständig förvärvsverksamhet (rörelse eller fastighetsförvaltning) ska redovisa samtliga inkomster på bilagorna Räkenskapsschema (INK3R) och Skattemässiga justeringar (INK3S). SKV 2003K 25 sv

8 Huvudbilaga INK3R Räkenskapsschema Vem ska fylla i räkenskapsschemat? Räkenskapsschema ska lämnas av stiftelser som bedriver skattepliktig rörelse eller har fastighet som ska tas upp till beskattning. Har en stiftelse endast kapitalinkomster (ränta, utdelning, kapitalvinst o.s.v.) kan man välja att redovisa hela verksamheten i räkenskapsschemat. Observera att stiftelsen då inte ska lämna huvudbilaga INK3K. Allmännyttiga stiftelser ska bara fylla i räkenskapsschema om de bedriver skattepliktig näringsverksamhet. I räkenskapsschemat redovisas hela verksamheten inklusive kapitalinkomster och ändamålsenlig verksamhet. Efter justeringar i resultaträkningen och tillkommande skattemässiga justeringar återstår det skattepliktiga överskott eller underskott som ska tas upp på inkomstdeklarationens första sida. Koppling till BAS-kontoplanen På finns ett kopplingsschema mellan BASkontoplanen och räkenskapsschemat. Där finns information om till vilka rutor i räkenskapsschemat ni ska föra över saldon från konton i bokföringen. Balansräkning Balansräkningen följer den uppställningsform som anges i årsredovisningslagen och beloppen här hämtas direkt från årsredovisningen/årsbokslutet. I räkenskapsschemats balansräkning finns inga pluseller minustecken angivna. Om det finns tillgångskonton i bokföringen med negativt saldo eller skuldkonton med positivt saldo, ska ni ange beloppet vid rätt kod i räkenskapsschemats balansräkning med minustecken framför. Resultaträkning Resultaträkningen följer i princip den uppställningsform som anges i årsredovisningslagen, d.v.s. indelad i kostnadsslag. Serviceavgifter, gåvor och bidrag ska dock redovisas på egna rader och inte bland Övriga intäkter. I räkenskapsschemats resultaträkning finns plus- och minustecken angivna. Om det i bokföringen uppkommer ett minussaldo som ska tas upp vid en intäktspost eller ett plussaldo som ska tas upp vid en kostnadspost, måste ni ändra det redan ifyllda tecknet på blanketten. Deklarerar ni på papper ändrar ni genom att stryka över det redan ifyllda tecknet och ange rätt tecken. Resultaträkningen består av två spalter. I den vänstra spalten hämtas uppgifterna direkt från bokföringen och samtliga belopp från bokföringen redovisas. För varje post i resultaträkningens vänstra spalt ska ni sedan bedöma om hela eller delar av beloppet ingår i den skattepliktiga eller den skattefria delen av verksamheten. Ni ska bara ta upp respektive dra av belopp som ingår i en skattepliktig verksamhet i den högra spalten. Exempel I broschyren Skatteregler för ideella föreningar (SKV 324) hittar du ett exempel på hur räkenskapsschemat ska fyllas i. Exemplet gäller en förening men samma deklarationsprinciper gäller för stiftelser. Särskilt om de olika posterna: Medlemsavgifter och serviceavgifter En stiftelse har aldrig medlemsavgifter. Gåvor och bidrag 6.3 Gåvor och bidrag kan ingå i både den skattefria och den skattepliktiga verksamheten. Gåvor från privatpersoner är alltid skattefria. Anslag och bidrag undantas från beskattning utom när de avser att täcka kostnader i en skattepliktig verksamhet. I den högra spalten redovisar ni den del av ett bidrag som är skattepliktig och som inte minskar anskaffningsvärdet för en tillgång, t.ex. ett inventarium. Nettoomsättning 6.4 Med nettoomsättning avses intäkter som stiftelsen får för sålda varor och utförda tjänster, d.v.s. normalt skattepliktiga intäkter. En allmännyttig stiftelse kan ha både fastighetsoch rörelseinkomster som ska beskattas och sådana som är skattefria. I högerspalten tar ni bara upp de inkomster som stiftelsen är skattskyldig för. Övriga externa kostnader 6.7 I posten Övriga externa kostnader ingår bl.a. hyror, el, bilkostnader, frakter, telefon, revisions- och bokföringsarvoden, fastighetsskatt. Personalkostnader 6.8 Personalkostnaderna inkluderar löner, pensioner, sociala avgifter, särskild löneskatt och övriga personalkostnader. I redovisningen ska premie på pensionsförsäkring kostnadsföras det år som premien avser. Skattemässigt gäller dock att avdrag endast medges för under året betalda premier. Av- och nedskrivningar 6.9 Vad gäller av- och nedskrivningar är det de skattemässigt avdragsgilla avskrivningarna ni ska redovisa i högerspalten. Övriga rörelsekostnader 6.10 Övriga rörelsekostnader är kostnader som ligger utanför en eventuell rörelse-/fastighetsverksamhet. Det kan t.ex. vara fråga om kostnader i den ideella verksamheten. För samtliga intäkts- och kostnadsposter gäller att en bedömning ska göras om de ingår i en skattepliktig verksamhet eller inte och utifrån denna bedömning avgöra om, och med vilket belopp, de ska tas upp i högerspalten. 8

9 Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag samt resultat vid försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar I posten Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag ingår t.ex. utdelningar från koncern- och intresseföretag, resultat från avyttring av delägarrätter samt resultat från andel i handelsbolag. Om en utdelning ska tas upp till beskattning anger ni den i högerspalten. Kapitalvinster vid avyttring av näringsbetingade andelar ska enligt huvudregeln inte tas upp och kapitalförluster får inte dras av. Utdelning på näringsbetingade andelar är på samma sätt undantagna beskattning. Är andelarna inte näringsbetingade ska kapitalvinster tas upp. Kapitalförluster får dock bara dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Till den del förlusten inte kan utnyttjas sparas den till följande år, den s.k. aktiefållan. Avdraget kan också under vissa villkor överföras till annat företag inom samma koncern. Reglerna om näringsbetingade andelar gäller inte för allmännyttiga stiftelser. Under förutsättning att kraven för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda är stiftelser dock aldrig skattskyldiga för kapitalvinster och kapitalförluster. Läs mer om avyttring av aktier och andelar i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). Har stiftelsen avyttrat delägarrätter, och en skattepliktig kapitalvinst uppstått, ska ni ta upp den skattepliktiga vinsten i högra kolumnen antingen vid raden Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag eller vid raden Resultat vid avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar, beroende på vad för slags delägarrätter som avyttrats. Om stiftelse har andelar i handelsbolag ska ni bifoga blankett N3B till deklarationen. Räkna fram ett skattemässigt resultat på blankett N3B och ta sedan upp resultatet i räkenskapsschemats högerspalt i ruta Övriga bokslutsdispositioner 6.20 Här anger ni t.ex. lämnade eller mottagna koncernbidrag. Koncernbidrag innebär att inkomster förs över inom en koncern utan motprestation i form av varor eller tjänster. Detta ger företag som ingår i en koncern möjlighet att jämna ut sina resultat. En stiftelse som är moderföretag i en koncern har denna möjlighet, under förutsättning att den är oinskränkt skattskyldig. Allmännyttiga stiftelser omfattas inte av reglerna om koncernbidrag. Läs mer om koncernbidrag i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). Om stiftelsen har lämnat eller tagit emot koncernbidrag ska ni redovisa dem i högerspalten vid raden för Övriga bokslutsdispositioner, även om koncernbidragen i räkenskaperna bokförts direkt mot eget kapital. Skatter I posten Skatt på årets resultat redovisar ni inkomstskatt. Den är inte avdragsgill och ni kan därför inte ta upp den i högerspaltens ruta som är avsedd för belopp som ska dras av. Särskild löneskatt och fastighetsskatt/-avgift är avdragsgilla om de avser en skattepliktig verksamhet. Dessa skatter redovisar ni under Personalkostnader respektive Övriga rörelsekostnader. Har ni redovisat sådana avdragsgilla skatter i posten Skatt på årets resultat, ska ni dra av det avdragsgilla beloppet i ruta 6.8 (t.ex. särskild löneskatt på pensionskostnader) eller ruta 6.10 (t.ex. fastighetsskatt). Alternativt kan ni dra av beloppet under Tillkommande skattemässiga justeringar i ruta 7.4. Justerad vinst och förlust Det justerade resultatet i högerspaltens ruta 6.23 får ni fram genom att summera högerspalten. Därefter för ni över resultatet till Tillkommande skattemässiga justeringar på nästa sida i ruta 7.1 respektive 7.2. Övriga finansiella intäkter 6.13 Även posten Övriga finansiella intäkter innefattar ränteintäkter och utdelningar. Räntekostnader och liknande resultatposter 6.15 Posten Räntekostnader och liknande resultatposter innehåller alla resultatposter som hänger samman med de lång- och kortfristiga skulderna. Periodiseringsfond Juridiska personer får göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med högst 25 procent av överskottet av näringsverksamheten. Det är årets totala överskott som är underlag för avsättningen, d.v.s. efter avdrag för tidigare års underskott och återföring av tidigare periodiseringsfonder, men före avdrag för periodiseringsfond. Avsättningen måste göras i räkenskaperna för att avdraget ska medges. En periodiseringsfond ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret. Hela eller delar av avsättningen kan återföras tidigare om så önskas. Återföring av periodiseringsfonder ska ske i en bestämd ordning. Det är alltid den äldsta periodiseringsfonden som ska återföras först. 9

10 Huvudbilaga INK3S Skattemässiga justeringar Vissa intäkter och kostnader redovisas under Tillkommande skattemässiga justeringar. Det gäller främst poster som inte ingår i resultaträkningen. Outnyttjat underskott från tidigare år och schablonintäkt på periodiseringsfonder hör till det som ska redovisas i detta avsnitt. Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet 7.4 Utgifter som inte har redovisats som kostnader i den bokföringsmässiga redovisningen men som ska dras av vid beskattningen drar ni av här. Det kan t.ex. vara utgifter som bokförts mot eget kapital. Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet 7.5 Schablonintäkt på periodiseringsfonder Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknar ni genom att multiplicera summan av alla gjorda avdrag till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång med 72 procent av statslåneräntan som gällde vid utgången av november månad andra året före beskattningsåret. Beskattningsåret 2015 innebär det att schablonintäkten är 0,65 procent av periodiseringsfonderna. Schablonintäkten ska inte tas med i bokföringen eftersom intäkten inte är någon affärshändelse. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av fastighet och bostadsrätt 7.6 Även det bokförda resultatet vid avyttring av fastighet/ bostadsrätt korrigeras i skattemässiga justeringar. Anledningen är dels att det saknas en urskiljbar post i resultaträkningen för fastighetsavyttring, dels för att placera redovisningen av en avyttring i anslutning till återföring av värdeminskningsavdrag m.m. Skillnaden mellan det skattemässiga resultatet och det bokförda resultatet redovisar ni antingen som en positiv eller negativ korrigeringspost i ruta 7.6. Avyttrar stiftelsen en fastighet med kapitalförlust får den bara dras av mot kapitalvinst på fastighet. Förlusten kan, under vissa villkor, utnyttjas av ett annat företag inom samma koncern. Kapitalförlust som inte kan dras av sparas till efterföljande år. Denna begränsning av avdragsrätten gäller dock inte för fastigheter som under de tre senaste åren i betydande omfattning använts för produktionseller kontorsändamål hos det säljande företaget eller ett företag i intressegemenskap. Läs mer om avyttring av fastighet i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294). Övriga uppgifter Ruta 7.11 och Här anger ni de ackumulerade värdeminskningsavdragen för byggnader respektive markanläggningar vid årets utgång. Ruta Här anger ni det belopp som vid ruta 6.9 i räkenskapsschemat avser återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning eller utrangering om föreningen skattemässigt tillämpar restvärdeavskrivning. Ruta Här anger ni det sammanlagda avdrag för kapitalförvaltningskostnader som ni gjort i resultaträkningen. Schablonintäkt på investeringsfonder Den som vid årets ingång har andelar i en investeringsfond beskattas för en schablonintäkt. Denna uppgår till 0,4 procent av värdet av investeringsfonden vid ingången av kalenderåret. Intäkten tar ni upp i ruta 7.5b. Intäkt negativ justerad anskaffningsutgift Den del av en negativ anskaffningsutgift som tas upp till beskattning ska ni ta upp i ruta 7.5c. Övriga intäkter Om en skattepliktig fastighet helt eller delvis används i en ideell verksamhet kan det bli aktuellt att ta upp det marknadsmässiga värdet av nyttjandet som en intäkt (uttagsbeskattning). Denna intäkt tar ni upp i ruta 7.5d. 10

11 Huvudbilaga INK3SU Särskild uppgift En inskränkt skattskyldig stiftelse ska lämna särskild uppgift. Syftet med den särskilda uppgiften är att Skatteverket vid den årliga beskattningen ska pröva stiftelsens yrkande om inskränkt skattskyldighet. Om man inte lämnar den särskilda uppgiften, eller lämnar in en ofullständig uppgift, kan Skatteverket inte pröva stiftelsens yrkande. Läs mer under rubriken Allmännyttiga stiftelser om vilka krav som ska vara uppfyllda för att stiftelser ska få inskränkt skattskyldighet. Den särskilda uppgiften ska endast omfatta stiftelsens skattefria inkomster. Intäkter och kostnader samt utdelning Stiftelser ska redogöra för intäkter och kostnader under beskattningsåret samt om utdelning enligt ändamålet. Ni behöver bara redogöra för den skattefria delen av verksamheten. Avkastningsstiftelser fyller i rutorna En avkastningsstiftelse tillgodoser sitt syfte genom att använda avkastningen på förmögenheten till att ge ut kontanta bidrag till den som berörs. Verksamhetsstiftelser och insamlingsstiftelser fyller i rutorna En verksamhetsstiftelse tillgodoser sitt syfte genom att bedriva egen verksamhet. Intäkterna och kostnaderna fördelar ni i sammanställningen under följande rubriker. Stiftelsens ändamål Överst på den särskilda uppgiften kryssar ni för stiftelsens ändamål. Normalt bör det räcka med att ni kryssmarkerar ett angivet ändamål. Endast undantagsvis kan det bli aktuellt att själv ange ett övrigt ändamål. INK3SU Särskild uppgift - Stiftelse Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i Räkenskapsår Stiftelsens ändamål enligt stadgarna Idrott Kultur Miljövård Omsorg om barn och ungdom Politisk verksamhet Religiös verksamhet Sjukvård Social hjälpverksamhet Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet Utbildning Vetenskaplig forskning Annan likvärdig verksamhet Uppgifter för avkastningsstiftelser 3.1 Beslutad utdelning av bidrag/ stipendier enligt ändamål 3.2 Bidrag/gåvor 3.3 Kostnader för att erhålla bidrag och gåvor (insamlingskostnader) 3.4 Kapitalavkastning (räntor och utdelning, ej kapitalvinster) 3.5 Kapitalförvaltningskostnader 3.6 Kostnader för att fullfölja stiftelsens ändamål 3.7 Beslutad utdelning enligt p. 3.1 hör till föregående års kapitalavkastning Uppgifter för insamlings-/verksamhetsstiftelser 3.8 Intäkter 3.9 Kostnader [ ] A S D F G Ja H J 11

12 [ Ruta 3.1. Beslutad utdelning av bidrag/stipendier enligt ändamål Här redovisar ni under beskattningsåret beslutad utdelning av bidrag eller stipendier enligt stiftelsens ändamål. Om stiftelsen har beslutat om utdelning som ska betalas ut under flera år ska ni ange den beslutade utdelningen, inte hur stor utbetalning som stiftelsen faktiskt har gjort under året. Om t.ex. stiftelsen ska dela ut kr per år under tre år anges kr i ruta 3.1. De två följande åren redovisas inget belopp som avser detta beslut om utdelning. Om det finns uppgift om ett beslut om utdelning i ruta 3.1 och det hör till föregående års kapitalavkastning ska ni markera detta genom att sätta ett kryss i ruta 3.7. ] Ruta 3.2. Bidrag/gåvor Här redovisar ni det stiftelsen fått under året, i form av bidrag, gåvor eller genom testamente. Intäkterna ska bara redovisas här om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska förbrukas eller användas direkt för verksamheten. A Ruta 3.3. Kostnader för att erhålla bidrag och gåvor (insamlingskostnader) Här redovisar ni de kostnader stiftelsen haft för att erhålla de bidrag eller gåvor som ni redovisat i ruta 3.2, t.ex. insamlingskostnader. S Ruta 3.4. Kapitalavkastning (räntor och utdelning, ej kapitalvinster) Här redovisar ni beskattningsårets ränteintäkter, aktieutdelningar och andra utdelningar som hör ihop med stiftelsens kapitaltillgångar. Däremot ska ni inte redovisa stiftelsens kapitalvinster. Kapitalvinster som inte ska redovisas är bl.a. vinst vid försäljning av aktier och andra värdepapper eller fastigheter. Här kan ni också redovisa gåvor och bidrag, avsedda för den löpande verksamheten, som stiftelsen fått under året. D Ruta 3.5. Kapitalförvaltningskostnader Här redovisar ni stiftelsens kapitalkostnader för kapitalförvaltningen. Det är t.ex. räntekostnader samt direkta kostnader för kapitalförvaltning hos banker och kreditinstitut. Det är också indirekta kostnader för förvaltning och administration som hör ihop med stiftelsens kapitalavkastning, t.ex. telefonkostnader, styrelsearvoden samt bokförings- och revisionskostnader, till den del dessa hör ihop med kapitalförvaltningen. F Ruta 3.6. Kostnader för att fullfölja stiftelsens ändamål Här redovisar ni kostnader för att fullfölja stiftelsens ändamål, t.ex. annonskostnader för utgivande av stipendier, arvoden för beredning av ansökningar och utbetalningskostnader. Det kan även vara indirekta kostnader för t.ex. planering, information och uppföljning. G Ruta 3.7. Beslutad utdelning enligt p. 3.1 hör till föregående års kapitalavkastning Här sätter ni ett kryss vid Ja om den utdelning som stiftelsen har beslutat om under beskattningsåret hör till föregående ars kapitalavkastning. Observera att beloppen i rutorna ska avse årets kapitalavkastning samt årets kapitalförvaltningskostnader och kostnader för att fullfölja stiftelsens ändamål. H Ruta 3.8. Intäkter Här redovisar ni stiftelsens bokförda intäkter under beskattningsåret. Utöver vanliga intäkter, såsom hyresintäkter, är det t.ex. ränteintäkter, utdelningar, realisationsvinster och bokslutsdispositioner. J Ruta 3.9. Kostnader Här redovisar ni stiftelsens bokförda kostnader under beskattningsåret. Utöver vanliga kostnader är det t.ex. räntekostnader, realisationsförluster och bokslutsdispositioner. 12

13 F-skatt, arbetsgivaravgifter och moms F-skatt En stiftelse som bedriver näringsverksamhet kan efter ansökan bli godkänd för F-skatt. Det gäller även om stiftelsen inte är skattskyldig för verksamheten. Om stiftelsen är godkänd för F-skatt ska uppdragsgivaren inte dra av skatt från ersättning till stiftelsen. Om stiftelsen betalar ersättning för utfört arbete ska den kontrollera att mottagaren är godkänd för F-skatt. Är uppdragstagaren inte godkänd för F-skatt ska stiftelsen dra av skatt och, för fysisk person, också betala arbetsgivaravgifter. Läs mer i broschyren Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (SKV 401). Arbetsgivaravgifter Betalar stiftelsen ut lön, arvode, förmåner eller annan ersättning för utfört arbete ska den betala arbetsgivaravgifter och göra avdrag för preliminär skatt för de anställda. Läs mer i broschyren Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (SKV 401). Stiftelsen ska betala full arbetsgivaravgift för anställda födda mellan 1950 och Full arbetsgivaravgift är 31, 42 procent av den lön och förmåner som betalas ut. För anställda födda tidigare eller senare betalas en lägre arbetsgivaravgift. För aktuella procentsatser, se information på Observera att stiftelsen måste lämna kontrolluppgift om en person fått lön eller förmån på 100 kr eller mer. Moms För stiftelser gäller samma regler som för andra näringsidkare, d.v.s. i princip ska moms redovisas för all skattepliktig omsättning av varor och tjänster. Några undantagsregler som för allmännyttiga föreningar finns inte. Läs mer i Momsbroschyren (SKV 552) och i Moms vid utrikeshandel (SKV 560). Bokföringsskyldighet När är en stiftelse bokföringsskyldig Följande typer av stiftelser är alltid bokföringsskyldiga: Insamlingsstiftelser Kollektivavtalsstiftelser Stiftelser som bildats av stat, kommun eller landsting Personalstiftelser enligt tryggandelagen. Övriga stiftelser är bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet är moderföretag i en koncern eller har tillgångar som överstiger 1,5 miljoner kr. Vad innebär bokföringsskyldigheten Om en stiftelse är bokföringsskyldig ska den följa bokföringslagens bestämmelser. Det innebär bl.a. Att löpande bokföra alla affärshändelser så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbok) och i systematiskt ordning (huvudbok). Att se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter. Att arkivera räkenskapsinformationen i ordnat skick och på betryggande sätt inom landet under minst 7 år. Tänk på att även uppgifter på usb-minne, cd och hårddisk kan vara räkenskapsinformation. Att upprätta årsbokslut eller årsredovisning. Varje händelse av ekonomisk art, d.v.s. det som påverkar ekonomin i stiftelsen, ska bokföras. Det kan vara att en tillgång eller skuld förändras eller att en inkomst eller utgift uppstår. Bokföringen ska normalt alltid grunda sig på en skriftlig handling, ett underlag. Denna skriftliga handling kallas för verifikation. Räkenskapsår För en stiftelse som är bokföringsskyldig ska räkenskapsåret omfatta tolv månader. Räkenskapsåret ska vara antingen kalenderår eller s.k. brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår omfattar en annan period än kalenderår. Det ska dock alltid omfatta tolv månader, förutom när det påbörjas eller avslutas. Det ska också alltid påbörjas den första och avslutas den sista i en månad. Ett brutet räkenskapsår kan t.ex. omfatta perioden den 1 februari till den 31 januari. När bokföringsskyldigheten inträder, eller räkenskapsåret läggs om, får det omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Om bokföringsskyldigheten upphör får man korta av räkenskapsåret. 13

14 Ordlista för stiftelser Allmännyttig. Allmännyttig verksamhet avser vanligen en ideell verksamhet, som riktar sig till en icke avgränsad krets av personer. Den sker inom ramen för en viss verksamhetsidé för det allmännas bästa. Allmännyttig stiftelse. En allmännyttig stiftelse är en stiftelse som bedöms ha sådan verksamhet att den är inskränkt skattskyldig. Stiftelsen är då inte skattskyldig för kapitalintäkter eller kapitalvinster. Avkastningsstiftelse. En avkastningsstiftelse tillgodoser sitt syfte genom att använda förmögenhetens avkastning på till att ge ut kontanta bidrag till den som berörs. Se även Verksamhetsstiftelse. Befrielse. Skatteverket kan medge en allmännyttig stiftelse befrielse från skyldigheten att lämna särskild uppgift. Även om inte stiftelsen behöver lämna särskild uppgift är den dock skyldig att deklarera t.ex. skattepliktiga inkomster och fastighetsskatt. Lämna ansökan om befrielse från att lämna särskild uppgift till Skatteverket. Bokslutsdisposition. Bokslutsdisposition gör stiftelsen i samband med bokslutet för att skjuta upp beskattning av resultatet till ett senare tillfälle. Exempel är avsättning till periodiseringsfond eller överavskrivning. Delägarrätt. Med delägarrätter avses förutom aktier även interimsbevis, andelar i investeringsfonder, andelar i ekonomisk förening, teckningsrätt och fondaktierätt (delägarrätter), vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i svenska kronor, konvertibelt i svenska kronor samt optioner och terminer avseende aktie eller aktieindex. Även andra tillgångar som till sin konstruktion och verkningssätt liknar de nyss angivna, t.ex. aktieindexobligationer, utgör delägarrätter. Firmatecknare. En firmatecknare är stiftelsens juridiska representant. d.v.s. en person som har rätt att representera stiftelsen för att ingå avtal eller ta ut pengar från banken. Stiftelsens namn är inte juridiskt bindande om inte firmatecknaren har signerat avtalet. Firmatecknaren är dock inte mer ansvarig än någon annan i styrelsen. Insamlingsstiftelse. En insamlingsstiftelse bildas genom ett upprop om insamling av kontanta medel för ett visst ändamål. Inskränkt skattskyldig. En stiftelse som har ett allmännyttigt ändamål och dessutom uppfyller vissa andra krav behöver betala skatt för vissa inkomster. Det kallas inskränkt skattskyldighet. Dessa regler, som är undantagsregler, finns i 7 kap. inkomstskattelagen. Juridisk person. En juridisk person är en sammanslutning som har egen rättskapacitet, det vill säga kan ha såväl rättigheter som skyldigheter. Den kan därför ingå avtal, ha tillgångar och skulder, samt ställas till svars inför domstol. En stiftelse är en juridisk person. Kapitalintäkter (kapitalinkomster). Kapitalintäkter är t.ex. ränteinkomster, utdelningar, kapitalvinster på värdepapper och fastigheter samt inlösta och sålda bostadsrätter. Kapitalvinst/kapitalförlust. Kapitalvinstberäkning består av flera moment. Först beräknas försäljningsintäkten (ersättningen minus försäljningsomkostnader) och sedan omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgift plus förbättringsutgifter). Resultatet är en kapitalvinst eller kapitalförlust. Hur stor del av vinsten som man får dra av beror på vilken typ av tillgång (fastighet, bostadsrätt, värdepapper, lösöre, valuta o.s.v.) och vilket inkomstslag (kapital eller näringsverksamhet) det handlar om. Kollektivavtalsstiftelse. En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal kommer överens om att inrätta en stiftelse som ska tillgodose sitt syfte främst genom att utge kontanta bidrag ur de medel som arbetsgivare löpande betalar in till stiftelsen. Oinskränkt skattskyldig. Oinskränkt skattskyldighet innebär att man måste betala skatt för alla inkomster. Huvudprincipen för stiftelser är att de är oinskränkt skattskyldiga. Se även Inskränkt skattskyldig. Periodiseringsfond. En periodiseringsfond är en fond som man använder för att jämna ut ett företags resultat över flera år genom att minska det skattemässiga resultatet de år ett företag går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan ett sämre år lösas upp för att i stället öka årets skattemässiga resultat. Räkenskapsschema. Ett räkenskapsschema består av balansräkning och resultaträkning, huvudbilaga INK3R. Den som har inkomster av rörelse eller fastighet som ska tas upp till beskattning lämnar ett räkenskapsschema. Beloppen hämtas från årsredovisningen eller årsbokslutet. Räkenskapsår och beskattningsår. Räkenskapsår är den period för vilken en stiftelse ska göra sitt bokslut eller upprätta sin årsredovisning. Om räkenskapsåret inte följer ett kalenderår, (d.v.s. 1/1 31/12) kallas det brutet räkenskapsår. Beskattningsår är det år då den deklarerade inkomsten tjänas in. Skattemässiga justeringar. När ett justerat resultat har räknats fram gör man skattemässiga justeringar på huvudbilaga INK3S. Det gäller bl.a. outnyttjade underskott från tidigare år och schablonintäkt på periodiseringsfonder. Vid allmänna avdrag anges lämnade periodiska understöd, t.ex. utbetalningar eller förmåner från familjestiftelse. Därefter för man över det framräknade över- eller underskottet till huvudblanketten. 14

15 Statslåneränta. Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som Riksgälden bestämmer. I skattelagstiftningen används statslåneräntan som gällde den 30 november året före beskattningsåret/ inkomståret. Särskild uppgift. En inskränkt skattskyldig stiftelse ska lämna särskild uppgift (huvudbilaga INK3SU). Där redovisas den skattefria verksamheten. Verksamhetsstiftelse. En verksamhetsstiftelse tillgodoser sitt syfte genom att bedriva egen verksamhet. Se även Avkastningsstiftelse. Organisationsnummer När en stiftelse har registrerats hos länsstyrelsen måste den ansöka om att få ett organisationsnummer. Organisationsnummer tilldelas av Skatteverket. Använd blanketten Ansökan organisationsnummer för vissa stiftelser (SKV 8402). Här finns också ytterligare upplysningar om vad som gäller för att tilldelas organisationsnummer. Blanketten finns att hämta på Beslut om avslag på begäran om organisationsnummer kan överklagas till förvaltningsrätten. Adressändring Om stiftelsen har bytt adress kan ni adressändra hos Skatteverket genom att fylla i blanketten Adressändring Ideella föreningar och stiftelser, SKV Den finns att hämta på Använd Skatteverkets e-tjänster För att hantera föreningens ärenden på ett snabbare och enklare sätt kan nedanstående e-tjänster användas på Lämna kontrolluppgifter Moms-och arbetsgivardeklarationer Preliminär inkomstdeklaration Skattekonto Filöverföring (t.ex. deklarationsbilagor INK3SU, INK3R, INK3S och INK3K) För att lämna kontrolluppgifter och deklarationsbilagor räcker det med e-legitimation. För att använda övriga e-tjänster behöver föreningen registrera ett ombud eller en företrädare via någon av följande blanketter. Ansökan e-tjänster Deklarationsombud (SKV 4809) Anmälan e-tjänster Behörigheten firmatecknare eller ombud (SKV 4801) Anmälan E-tjänster Skattekonto (SKV 4808). Läs mer på vår hemsida om olika typer av behörigheter. 15