Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Transkript

1 Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingmedel. Bakgrund Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. För att förebygga missbruk och tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Personer med missbruk och beroende ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON 52, HSN 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Denna överenskommelse ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamheter med fokus på samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar med avseende på denna verksamhet. Utgångspunkten för överenskommelsen är Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Samverkan ska även ske med andra myndigheter och med offentliga, privata och ideella aktörer. Dokumentnamn: Överenskommelse Missbruks- och beroendevård Godkänd av: HSN SON Upprättat: Framtagen av: Leif Ohlsson & Lisa Etzner Webbplats

2 2 (8) Målgrupp för överenskommelsens omfattning Överenskommelsen gäller för alla barn, unga och vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik. Syfte Överenskommelsen utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd och grundar sig på Övergripande överenskommelse avseende samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med överenskommelsen är att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra. Övergripande gemensam målsättning Den missbruks- och beroendevård som regionen erbjuder är utformad i enlighet med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Den enskilde ska garanteras en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Samverkan skall grundas på att respektive verksamhets kompetensområde tas till vara för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde. Överenskommelsen ska stimulera till samverkan kring gemensamma utvecklingsområden gällande målgruppen och enskilda personer. Verksamheterna inom respektive nämnds område har ett ansvar för framtagande av processer och rutiner för hur samverkan ska bedrivas. Verksamheterna har även ett gemensamt ansvar för att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Samverkan Samarbete kring enskilda personer Skyldigheten att tillsammans upprätta en form av individuell plan, framgår bl.a. av de lagar och de överenskommelser som berörs nedan. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas.

3 3 (8) Samordnad Individuell plan (SIP) I 2 kap 7 SoL och 3f HSL infördes 1 januari 2010 bestämmelser om individuell plan som innebär att när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verksamheterna tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om socialtjänsten eller hälsooch sjukvården bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. En SIP kan endast upprättas med den enskildes eller dennes företrädares samtycke. Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan gäller alla människor som socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med och där en samordnad individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälsooch sjukvård ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. (Se bilaga Överenskommelse samordnad individuell plan ). Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Socialtjänsten ansvarar för att insatserna i planen samordnas. Hälsooch sjukvård och socialtjänst ska underrätta varandra om upprättade planer. Ansvar för boende Bostad enligt Boende först - lätt, instegs eller utslussningslägenhet samt HVB-placering som beviljas av socialtjänsten och kan verkställas i egen eller i enskild regi. När det behövs ska huvudmännen stödja, motivera och hjälpa den enskilde att göra en sådan biståndsansökan. ansvarar enligt HSL för en god hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå förutom läkarinsatser åt dem som bor i bostad med särskild service (SoL/LSS). Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för läkarinsatser genom den läkare som den enskilde är listad hos eller vid behov genom läkare inom den specialiserade vården. Den enskildes behov av landstingets hälso- och sjukvård vid HVB-placering utgår från en medicinsk bedömning. Vården ges av Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland eller köps, inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård, från vårdgivare som bedriver specialiserad vård.

4 4 (8) Uppsökande verksamhet Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i regionen för personer med missbruks- och beroendeproblematik. ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden och om de hjälpmöjligheter som finns. Sjukdomsförebyggande verksamhet Enligt hälso- och sjukvårdslagen har sjukvården en skyldighet att vidta åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. Inom primärvården ställer rekommendationen om rådgivande samtal främst krav på kunskap och medvetenhet om riskbruk. Hälso- och sjukvården har ansvar för att säkerställa att rätt kompetens finns på respektive nivå och att resurser säkras. LVU/LVM Gotlands geografiska läge innebär att transport av omhändertagna personer måste anpassas till de allmänna kommunikationsmedel som finns tillgängliga. Transporttjänsten (kriminalvårdens transporttjänst) kan användas för transport av omhändertagna personer men erfarenheten visar att det ibland tar lång tid för Transporttjänsten att verkställa en begäran av transport av omhändertagna personer. Vid verkställande av ett omhändertagande enligt LVM eller LVU är flera aktörer inblandade. På Gotland är det Polis, Socialtjänst och Hälso- och sjukvård (se bilaga) Barnperspektiv Enligt 2 g HSL och Kap 6 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särkilt beakta barns behov av information, råd och stöd bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har t.ex. en psykisk sjukdom, är missbrukare eller har en allvarlig fysisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL.

5 5 (8) Samverkan med brukarorganisationer och representanter för anhöriga eller närstående Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar. Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet att utifrån ett helhetsperspektiv ge förutsättningar till delaktighet och självbestämmande. Det är angeläget att brukarorganisationers erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten. Övergripande ansvarsfördelning Den övergripande ansvarsfördelningen mellan huvudmännen framgår nedan: Socialförvaltningen Upptäckt och tidig intervention Psykosocial behandling Socialt stöd: Boende, sysselsättning, försörjning Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, ibland samordnad) Mini-Maria Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Upptäckt och tidig intervention Medicinsk avgiftning /abstinensbehandling Abstinensvård Medicinsk diagnostik och behandling Psykosocial behandling Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, vid behov samordnad) Mini-Maria Upptäckt och tidig intervention Upptäckt och tidig intervention ska ske hos båda huvudmännen genom att bland annat använda de evidensbaserade screening och bedömningsinstrument som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna. (se bilaga) Medicinsk avgiftning/abstinsensbehandling Polisen har ett särskilt ansvar enligt Lagen om omhändertagande av berusad person, LOB. Hälso- och sjukvården genomför medicinska bedömningar och behandling när så krävs. I de fall personen fått insatser från hälso- och sjukvården sker handläggning enlig rutin.

6 6 (8) Abstinensvård Med abstinensbehandling eller abstinensvård avses en lindring av de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppträder i anslutning till att intaget av alkohol eller andra droger upphör. Behandling och stöd Huvudregeln är att socialförvaltningen ansvarar för merparten av den psykosociala behandlingen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för medicinsk behandling. Detta delade ansvar är ett exempel på vikten av tydliggörande av ansvarsfrågorna i en Samordnad individuell plan. Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från missbruk eller beroende. Psykosocial behandling innebär utöver detta att interventionen ska rikta sig till den enskildes psykologiska och sociala livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende, samt främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar. Samtidiga vårdinsatser från landsting och kommun som ger stöd till individen inom olika behovsområden har visat sig vara effektiva (se bilaga) Utredning, bedömning, planering och uppföljning Ansvaret för utredning, bedömning, planering och uppföljning ligger hos såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård. Med utredning avses kartläggning av behov och önskemål hos en individ med identifierade problem. För detta finns standardiserade instrument som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Med bedömning avses att beskriva problemen i termer av diagnos och vårdbehov, väga samman bästa åtgärder och individens egna önskemål, samt att formulera förslag till åtgärder. Mini-Maria, sammanhållen beroendevård för unga Mini-Maria utgör en integrerad och samlokaliserad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till och med 24 år. Genom samordnat stöd, vård och behandling ges förutsättningar för ett liv utan missbruk med ökat välbefinnande och livskvalitet för ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Syfet är att öka insatserna kring missbruksrelaterad problematik i samarbete med vårdgrannar, intressenter och anhöriga (se bilaga).

7 7 (8) Ansvarsfördelning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende är att den ska ske på bästa effektiva omhändertagandenivå. Primärvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Behandling av alkoholabstinens som kan behandlas i öppen vård och som inte kräver psykiatrins insatser - Medicinsk behandling av alkoholmissbruk - Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård (Se bilaga Överenskommelse primärvård och psykiatrisk specialistvård ) Den somatiska specialistvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Behandling av missbruk/beroende vid samsjuklighet. - Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som kräver somatisk specialistvård - Medicinsk avgiftning, då det ställs krav på inneliggande vård Den psykiatriska specialistsjukvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Medicinsk behandling av beroendesjukdomar annat än efter alkoholmissbruk. - Medicinsk behandling av alkoholmissbruk vid samsjuklighet med psykisk sjukdom. - Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. - Mini-Maria

8 8 (8) Ansvarsfördelning för Socialförvaltningens verksamhet Myndighetsutövning - Tidig upptäckt och tidiga insatser - Utredning och bedömning av behov av missbruksvård - Försörjning och livsföring i övrigt - Körkortyttranden - Yttranden i andra ärenden rörande enskilda personers lämplighet - Medverkan vid verkställighet inom kriminalvård, övertagande av vård Insatser - Tidig upptäckt och tidiga insatser - Alkohol- och drogförebyggande arbete - Ansvar för boende - Psykosocial behandling i öppenvård eller vid institution - Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt föreskrifter i SOSFS 2009:27 - Mini-Maria Uppföljning Uppföljning ska ske löpande på verksamhetsnivå och följas upp i samråd med brukar- och närståendeorganisationer. Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Bilagda dokument - LVU och LVM - Bedömning/diagnos/behandling, vuxna - Bedömning/diagnos/behandling, Mini-Maria - Samordnad individuell plan (SIP) - Överenskommelse primärvård och psykiatrisk specialistvård