Det finanspolitiska ramverket

Transkript

1 Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1

2 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet

3 Bakgrund 3

4 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Litet underskott i de offentliga finanserna, ca 1,0% av BNP; BNP tillbaka på förkrisnivån redan Förloppet mycket olikt krisen : 4

5 Tillväxt och arbetslöshet Per cent Per cent Tillväxt (Sverige) -4 Tillväxt (OECD) Arbetslöshet (Sverige) -6 Arbetslöshet (OECD)

6 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; BNP tillbaka på förkrisnivån redan Förloppet mycket olikt krisen Några förklaringar till att Sverige klarade den senaste krisen så bra: Viktiga strukturreformer har genomförts; 6

7 Relativ BNP per capita 130% 120% SE/OECD (Tidigare) 110% SE/EU15 100% 90%

8 Struktureformer har genomförts Skattereformen 1990/91; Mandatperioderna förlängdes från 3 till 4 år; Delegering av penningpolitiken till en självständig Riksbank med inflationsmål. Kraftig depreciering då kronan släpptes fri 1992; Medlemsskap i EU 1995; Hårdhänt budgetkonsolidering ( , ~ 11% av BNP); Ett nytt avgiftsbestämt pensionssystemet infördes ( ); Reformerat löneförhandlingssystem; Skärpt konkurrenslagstiftning, avreglering och privatisering av järnvägar, telekom, taxi, skola, post, el; Ett nytt finanspolitiskt ramverk. 8

9 Relativ BNP per capita 130% 120% SE/OECD (Tidigare) 110% SE/EU15 100% 90%

10 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; BNP tillbaka på förkrisnivån redan Förloppet mycket olikt krisen Några förklaringar till att Sverige klarade den senaste krisen så bra: Viktiga strukturreformer har genomförts; Inga strukturella obalanser - inga inhemska förstärkningsmekanismer; Regeringen stimulerade efterfrågan genom sänkta skatter, vilket var möjligt pga att Ett väl fungerande finanspolitiskt ramverk har gett regeringar stöd för en statsfinansiellt hållbar politik. Det gjorde budgeten stark före krisen. 10

11 Högre BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring Medel, : 1,8 Medel, : 2, Källa: OECD 11

12 Finansiellt sparande, offentlig sektor Procent av BNP Finansiellt sparande Genomsnitt Procent av BNP

13 Brutto- och nettoskuld i offentlig sektor Procent av BNP Bruttoskuld Nettoskuld

14 Det finanspolitiska ramverket 14

15 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); 15

16 Strukturellt index över budgetsprocessens styrka Frankrike Storbritannien Tyskland Nederländerna Danmark Luxemburg Portugal Spanien Belgien Irland Grekland Sverige Italien 16

17 17 Index över finanspolitiska regelverk ,5-0,5 0,5 1,5 2,5 3,5 4,5-1,5-0,5 0,5 1,5 2,5 3,5 4,5 FR DE ES IE SK LV SE BG PT LU PL DK UK HR EE NL AT HU EL LT CY FI BE CZ IT RO SI MT

18 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); Ett statligt utgiftstak som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; 18

19 Utgiftstaket Procent av potentiell BNP 33 Procent av potentiell BNP

20 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); Ett statligt utgiftstak som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; Ett balanskrav på kommunernas budgetar; EU:s finanspolitiska regler; Ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande på 1% av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln, det s k överskottsmålet; Sedan 2007 finns ett finanspolitiskt råd. OBS! Styrkan i detta ramverk beror på den politiska viljan att respektera det... 20

21 Varför behövs ett ramverk? För att bygga in erfarenheterna av 90-talskrisen i det politiska beslutsfattandet; Sparandet tenderar att bli systematiskt lägre än vad som är önskvärt ( deficit bias ): - Satsar för mycket i högkonjunktur och sparar för lite i konjunkturuppgångar; - Informationsproblem (t.ex. ogrundad optimism om framtida tillväxt); - Vältrar över kostnader på framtida generationer; - Allmänningens tragedi (läs K-O Feldt!); - Otåliga väljare och politiker tenderar att bortse från långsiktiga statsfinansiella konsekvenser av beslut. Behöver påminnas! Ramverket utgör ett stöd för regering och riksdag att fatta beslut som även är offentlig-finansiellt hållbara på sikt. 21

22 Finanspolitiska rådet 22

23 Rådets bakgrund Teoretiska överväganden snarare än akuta problem; Utredning 2002 av vilka krav på finanspolitiken som ett införande av euron skulle innebära; Positiva reaktioner från de borgerliga partierna (Anders Borg); Negativa reaktioner 2007 från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet Men i maj 2011 nådde Alliansregeringen en överenskommelse med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet om rådet. Efter krisen 2008/2009 har det vuxit fram en konsensus om att finanspolitiska råd behövs som komplement till regler. 23

24 Organisation Bildades 2007; En myndighet under regeringen; Sex ledamöter: 4 akademiker; 2 med erfarenhet av praktisk ekonomisk politik; Kompletterande verksamhet till vanliga jobb (främst akademiska positioner); Litet kansli: 5 personer; Årlig budget på ca 9 mkr; Rutiner för att skydda rådets självständighet, såsom att rådet självt föreslår sina medlemmar till regeringen. 24

25 Riksdagen 349 ledamöter Regeringen 24 ministrar Finansutskottet 17 ledamöter Riksrevisionen 300 medarbetare Riksbanken 400 medarbetare Finans-dep 470 medarbetare Finanspolitiska rådet KI 60 medarbetare ESV 160 medarbetare Rådet 6 medlemmar Ordf: John Hassler Myndigheten/ kansliet 5 medarbetare

26 Finanspolitiska rådets arbetsuppgifter 1. Fokus på ex post utvärdering av regeringens politik, men vi gör även bedömningar av vad olika slags politik kan få för konsekvenser; 2. Utvärdera om finanspolitiken uppfyller sina mål: Långsiktiga hållbarhet; Överskottsmålet; Utgiftstaken; Stabiliseringspolitiska aspekter. 3. Utvärdera om utvecklingen ligger i linje med sund hållbar tillväxt och en hållbar hög sysselsättning; 4. Granska tydligheten i statsbudgeten och de motiveringar för olika politiska åtgärder som regeringen presenterar; 5. Analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning; 6. Bidra till en bättre ekonomisk-politiska diskussionen i allmänhet. 26

27 Tack för ordet!