Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Transkript

1 Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

2 Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning & kunskapsstöd Skapa nätverk, dialog och samverkan Processledning

3 Regional tillväxt Bild?!? 3 Presentation 1

4 Det regionala utvecklingsansvaret Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. 4 Presentation 1

5 Utmaningar och prioriteringar vägledande för det regionala tillväxtarbetet Utmaningar Prioriteringar Klimat, miljö och energi Globalisering Social sammanhållning Demografisk utveckling Attraktiva miljöer och tillgänglighet Innovation och företagande Kompetensförsörjning 5 Presentation 1

6 Reflektioner kring regional tillväxt. i ljuset av nya storregionerna 6 Presentation 1

7 Sveriges Nya Geografi 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner 7 Presentation 1

8 Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, förutspås till 54 st år 2030

9 Norrbotten Kalix, Boden, Älvsbyn och Piteå tillhör Luleå LA, övriga kommuner utgör egna LA-regioner. Arjeplog utgör ett LA tillsammans med Sorsele.

10 Stor spännvidd mellan rikets LA regioner STOCKHOLM- SOLNA LA- REGION ÖREBRO LA- REGION ARJEPLOG- SORSELE LA- REGION MAJORITETEN AV KOMMUNERNA VÄXER, OAVSETT STORLEK TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD TILL EN ETT FÅTAL AV REGIONENS KOMMUNER TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS

11 Tio år av befolkningskoncentration Under perioden ökade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna. Förortskommunerna växer mest! En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, tex Örebro, Växjö, Umeå Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun, tex Lycksele-Malå och Vimmerby-Hultsfred.

12 12 Presentation 1 Källa: Kolada

13 13 Presentation 1

14 Bostadsbristen kräver mer byggande Åtta av tio kommuner uppger bostadsbrist 2011 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade underskott, 2016 uppgav 83 procent att de hade underskott Högst nyproduktion i tillväxtregionerna Bostadsbyggandet ökar men inte i takt med behoven Boverket ser ett behov av nya bostäder till 2025 Kommunernas bedömning av bostadsläget Färdigställda bostäder , per 1000 inv.

15 Tio år av jobbpolarisering God återhämtning efter finanskrisen Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med 11,6 procent Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess förorter God utveckling i flera regionala tillväxtcentra, särskilt större kommuner som Uppsala, Lund, Linköping, Helsingborg En ökad koncentration av sysselsättningstillfällen till kärnor inom flera av de lokala arbetsmarknadsregionerna Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs infrastrukturstråk Traditionella bruksorter haft en negativ utveckling under längre tid

16 Branschbredden en indikator på kommunernas utvecklingspotential MALMÖ 74 % av alla branscher UMEÅ 60 % av alla branscher BJURHOLM 8 % av alla branscher

17 Mer människor ger fler branscher Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för attraktiviteten, eftersom det underlättar matchningen mellan arbetskraft och arbetsgivare. Storstäderna och större städer har störst branschbredd eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor utsträckning. Det är gynnsamt för kommuner med låg egen branschbredd att ingå i en LA-region med hög branschbredd. Låg branschbredd och tillgänglighet till arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar utvecklingen i perifera och solitära LAregioner. Branschbredd Antal branscher / Totalt antal branscher

18 Pendlingens geografi Den ökade pendlingen har ökat utbytet och beroendet mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22 procent mellan Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut (tex Stockholm, Solna) Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många inpendlare Tydlig funktionell rollfördelning mellan arbetsmarknadsoch boendekommuner i landets större LA

19 Arbetslöshetens geografi Arbetslösheten en stor utmaning för vissa LA sedan finanskrisen ,1 procent arbetslöshet rikssnittet 2015 Många kommuner med låg arbetslöshet tillhör storstadsregionerna, även besöksnäringsinriktade kommuner Många kommuner med hög arbetslöshet präglas av traditionell industri, t ex Landskrona, Trollhättan, Gävleborg Funktionella samband mellan kommuner (pendling) kan bidra till minskad arbetslöshet

20 Var går flyttlassen? Lägst andel utflyttare till andra LA-regioner i storstadsregionerna förortskommuner attraktiva boendekommuner LA regioner med få eller en enda kommun per definition högst andel utflyttare Hög andel utflyttare i LA-regioner med universitet eller högskola pga genomströmning av studenter

21 Sammanfattning tre typer av LA-regioner Stora och täta LA-regioner Nästan samtliga uppvisar en befolknings- och sysselsättningstillväxt Tillgänglighet till storstaden i kombination med attraktiva boendemiljöer är två viktiga faktorer som ökar attraktiviteten även till många kranskommuner runt storstäderna. Tydlig funktionsuppdelning bidrar till att det är lätt att hitta sin roll i regionen Polariserade LA-regioner Framförallt kärnkommunen uppvisar en uthållig befolkningsoch sysselsättningstillväxt Kommuner i LA-regionernas periferi har generellt sett den mest negativa utvecklingen i dessa regioner De polariserade utvecklingen kan leda till känsla av att kärnan växer på bekostnad av omlandet. Samverkan är viktigt för att undvika suboptimering av resurser Solitära och perifera LAregioner Antalet invånare i dessa LAregioner tenderar att minska Glesa befolkningsstrukturer, långa avstånd och en svagt utvecklad transport-infrastruktur är svåra strukturella hinder för tillväxt. De mindre goda förutsättningarna för pendling innebär att arbetskraften ofta begränsas till en arbetsmarknad med låg branschbredd.

22 Diskussion i smågrupper (om tid finns) 22 Presentation 1

23 lunchpaus

24 24 Presentation 1 Den svenska urbaniseringen

25 Hur ser urbaniseringen ut? Varför ser vi en ökande urbanisering? Hur kan vi möta urbaniseringen?

26 Hur ser urbaniseringen ut?

27 Tydlig urbanisering, men. Befolkningsökningen var i Stockholms län, i Västra Götaland och i Skåne, totalt Det motsvarar 74 procent av totala ökningen. År var motsvarande värde 127 procent. De tre regionernas ökning berodde till 31% på födelsenetto, 57% på migrationsnetto och 12% på inrikes flyttnetto ökade befolkningen i 82 procent av landets 290 kommuner 2005 ökade befolkningen i knappt hälften av kommunerna. 27 Presentation 1

28 Varför ser vi en ökande urbanisering? Globaliseringseffekt Ökad nettoinvandring Utbyggnaden av universitet och högskolor Ökad strukturomvandling Offentliga sektorns inverkan Förändring i jobbstrukturen Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige, Arbetsförmedlingen, 2016/09

29 Hur kan vi möta urbaniseringen?

30 Attraktivitet Från nationella strategin: Attraktivitet är en central förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling och därmed en viktig utgångspunkt i det lokala och regionala tillväxtarbetet 30 Presentation 1

31 31 Presentation 1

32 32 Presentation 1 Regional utveckling - för vilka?

33 Invandringen - utmaning eller möjlighet?! Källa: Ny i Sverige, Arena för tillväxt, Presentation 1

34 34 Presentation 1 Diskussion i smågrupper

35 Tack! Linnéa Hassis Processledare