Lagstiftning och samverkan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lagstiftning och samverkan"

Camilla Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M

2 Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter).

3 Lagstiftning Hälsosjukvårdslagen Socialtjänstlagen Offentlighet och sekretesslagen Förvaltningslagen

4 Lagstiftning Hälsosjukvårdslagen är en skyldighetslagstiftning. Den ger besked om vad myndigheten har för skyldigheter till medborgaren.

5 Lagstiftning Socialtjänstlagen är en rättighetslagstiftning, den ger besked om vilka rättigheter en medborgare har gentemot myndigheten.

6 Myndighetsutövning Ett förvaltningsrättsligt begrepp och omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna.

7 Förvaltningsgränser En socialnämnd är en politisk styrd nämnd som fattar beslut. De kan även delegera beslut till tjänstemännen inom förvaltningen, dvs Socialförvaltningen.

8 Förvaltningsgränser Landstinget i Kalmar är en politisk styrd organisation och är således en egen förvaltning.

9 1 Med Hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till Hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.

10 2 Målet för Hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av Hälso- och sjukvården skall ges företräde till vården.

11 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. Vara av god kvalitet med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. 2.Vara lättillgänglig.

12 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 4. Främja goda kontakter mellan patienten och Hälso- och sjukvårdspersonalen. 5.Tillgodose patientens behov och av kontinuitet och säkerhet i vården.

13 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

14 2 f Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vanliga sekretessregler gäller dock.

15 SoL Kap Bestämmelser om skyldigheter att anmäla till Socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd. Anmälningsplikten går före sekretessen.

16 Socialtjänstlagen har gjort en resa från att varit en funktionsindelad lag till en målinriktad ramlag. Socialtjänstlagen sätter upp mål som den ansvariga myndigheten ska sträva mot.

17 Socialtjänstlagen bygger på att kommunen ansvarar för de som vistas i kommunen. De som finns där har alltså rätt till de kommunala insatser som personen kan tänkas behöva. Detta kallas för vistelsebegreppet.

18 Socialtjänstlagen Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag Vistelseprincip Grundläggande värderingar -demokrati -jämlikhet -solidaritet -trygghet -barnperspektiv (varje människa under 18 år)

19 Socialtjänstlagen - Frivillighet och självbestämmande -Kontinuitetsprincipen -Normaliseringsprincipen -Flexibilitet -Valfrihet -Det förebyggande perspektivet -Individens eget ansvar

20 Socialtjänstlagen utgår ifrån att ingen grupps behov ska vara starkare skyddat än andras. Men SoL lyfter fram vissa grupper: -Barn och unga -Äldre människor -Människor med funktionsnedsättningar -Personer som vårdar eller stödjer närstående -Brottsoffer -Missbrukare

21 Socialtjänstlagen Rätten till bistånd -Skälig levnadsnivå - Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. 1. För sin försörjning (försörjningsstöd) 2.För sin livsföring i övrigt

22 Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. -Uppmaning till alla. - Skyldighet för vissa. Anmälningsskyldighet om missförhållanden i omsorgerna om äldre personer och personer med funktionsnedsättningar (Lex Sarah).

23 Lagen om särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) När stöd och hjälp inte kan nås på frivillig väg. Barn upp till 18 år samt unga upp till 20/21 år. Miljöfall -T.ex. brister i omsorgen pga. föräldrars missbruk. Beteendefall - T.ex. eget missbruk

24 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg. Syftar till att motivera till vård i frivilliga former. Tvångsvård kan beslutas om: 1. Missbruket är fortgående och kan endast brytas genom vård. 2. Vårdbehovet kan inte tillgodoses genom SoL eller på annat sätt. 3. Missbrukaren - Utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara. - Löper en uppenbar risk att förstöra livet. - Kan befaras komma skada sig själv eller någon närstående.

25 Allmän handling Definition Tryckfrihetsförordningen 2 kapitlet 3. Det kan vara skrift, bild eller upptagning som kan läsas eller avlyssnas. Den ska förvaras på myndigheten. Den ska vara inkommen eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar eller arbetsmaterial är inte allmänna handlingar. Patienters/klienters journaler är allmänna handlingar.

26 Enligt Tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag, har vi som svenska medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar.

27 Hur ska vi gå till väga när vi ska lämna ut en allmän handling? 1. Ställ frågan om det är en allmän handlig. Om ja 2. Gör en sekretessprövning. Om det inte råder sekretess är handlingen att betrakta som offentlig. Den ska då lämnas ut utan dröjsmål.

28 Men, en subjektiv bedömning där patienten/klienten har tolkningsföreträde av att känna sig kränkt. Skada, härrör till ekonomisk skada eller förlust.

29 Egna erfarenheter: Vi spelar Svarte Petter med klienten/patienten som kortlek. Vem ska betala för t.ex. en behandlingshemsvistelse?

30 Om landstinget inte kan bedriva psykiatrisk behandling inom sin egen organisation är min mening att de kan välja att patienten kan behandlas av annan huvudman. Detta räknas då som en slutenvårdsinsats och brukar beslutas av slutenvården. I vissa fall kan det vara en gemensam angelägenhet för kommun och landsting. I kommunen fattas då beslutet av socialnämnden (av våra folkvalda politiker). Vem ska Verksamhetschefen inom slutenvården förhandla med? Socialnämnden? Förslag: Se till att Socialnämnden delegerar ner beslutet om två månaders placering till enhetschef eller liknande.

31 Vem ska betala för placeringen? Att förhandla om vad som är psykiatri eller t.ex. missbruk hos en klient/patient där ingen part har ett givet tolkningsföreträde är antingen meningslöst eller tar för lång tid. Förslag: Se till att Socialnämnden och landstinget skriver avtal om denna typ av ärende.

32 Vad är problemet? Patienten har ett missbruk som måste lösas innan vi kan börja arbeta med den psykiska problematiken. Klienten har psykisk problematik som måste lösas innan vi kan börja arbeta med missbruket. Denna typ av resonemang behöver vi inte längre oroa oss för eftersom det står tydligt i de riktlinjer som idag finns att både psykisk ohälsa och missbruk ska arbetas med samtidigt av båda huvudmän. Förslag: Följ riktlinjerna.

33 Svårighet att få ut allmänna handlingar. Socialtjänsten har rätt att få ut journalanteckningar som är allmänna handlingar då de utreder en klient enligt LVM. Min erfarenhet är att det tar alldeles för lång tid att få ut dessa. Förslag: Landstingspersonalen går tillbaka till sin jurist och ber om riktlinjer, alternativt att Socialnämnder i olika kommuner som upplever detta som ett problem går samman med en skrivning till landstingets jurist.

34 LVM eller LPT? Frågan är i ett teoretiskt perspektiv glasklar. LVM gäller för missbrukare med fortgående missbruk etc. LPT gäller då en person har en allvarlig psykisk störning. Förslag: Om det råder oklarhet bland medarbetarna hos de båda huvudmännen så samlas för en gemensam internutbildning som hålls och planeras av chefsläkare inom psykiatrin samt enhetschef eller motsvarande som har hand om frågan i kommunen.

Relevanta dokument

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om