Välfärdens långsiktiga finansiering

Transkript

1 Välfärdens långsiktiga finansiering Välfärd i Norden Hanaholmen Eva Nypelius, Gotland Per Sedigh, SKL

2 När satsades det mest resurser? När tror du att det satsades mest offentliga resurser på välfärdstjänster? 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2

3 Många tror att kommuner och landsting satsade mer resurser förr Vilket av följande år tror du svenska kommuner och landsting totalt sett satsade mest resurser på? Källa: Synovate augusti 2008 Grundskola 7% 22% 26% 10% 20% 15% Barnomsorg 3% 20% 27% 10% 23% 16% Äldreomsorg 6% 15% 27% 10% 24% 18% Sjukvård 6% 14% 24% 9% 25% 21% Gymnasieskola 2% 10% 28% 11% 28% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vet ej/ej svar

4 Välfärdstjänsternas kostnader åren Procentuell förändring i fasta priser Källa: Välfärdsmysteriet?, SKL 2008 Barnomsorg + förskoleklass 56 Grundskola 8 Gymnasieskola 39 Handikappomsorg 232 Äldreomsorg 62 Individ- och familjeomsorg 186 Hälso- och sjukvård 42 Totalt 50 4

5 Huvuddragen En samhällsekonomisk kalkyl med två alternativ för välfärdstjänsternas volymutveckling fram till år 2035 Demografi (oförändrad ambition per åldersgrupp) Demografi plus 1 procent (ungefär som tidigare utveckling) Finansieringen i fokus. Ingen beskrivning av verksamheterna. Programberedningen är överens om att vi på lång sikt står inför utmaningar vad gäller finansieringen av det offentliga åtagandet. 5

6 En bil på 70-talet

7 En bil på 80-talet

8 En bil på 90-talet

9 En bil på 00-talet

10 Standardutrustning 145, år 1974 Skivbromsar på samtliga fyra hjul, delad rattstång, dörrlås av säkerhetstyp, triangeldelat tvåkretssystem för bromsarna, bältespåminnare, textilklädsel, nackskydd på framstolarna, avbländningsbar backspegel, varningsblinkers, bakruta med eluppvärmning och spolare/torkare, strålkastartorkare, glödtrådsvakt 10

11 Standardutrustning V70, år 2005 ABS-bromsar, Baksäte med 40/20/40-delning, Barnsäkerhetslås via vred i dörrpanel, Belyst make-upspegel i passagerarsolskyddet, Bältesförsträckare på samtliga 5 platser, DSTC - Antisladdsystem, Elektriska fönsterhissar fram och bak med autodownfunktion, (auto-up, fram), Elektronisk startspärr, Elmanövrerad parkeringsbroms, Elmanövrerade/eluppvärmda yttre backspeglar med tiltfunktion vid backning, Eluttag i fram- och baksäte, Fjärrstyrt centrallås med blockerat låsläge (BLL), Framstolar med WHIPS - system för att förhindra whiplashskador, Färddator, Förberedelse för ISO FIX fästen i baksätets ytterplatser, Första förbandskudde, "Global closing/opening" samtidig öppning/stängning av samtliga sidorutor via fjärrkontroll, IDIS (Intelligent Driver Information System) Senarelägger mindre viktig information i stressande situationer, Invändigt nedställbara strålkastare (Ljushöjdsreglering). Justerbar ratt i höjd- och längdled, Klimatanläggning ECC- Elektronisk, Textilklädsel, Krockgardin IC (Inflatable Curtain) i takpanelen ovanför sidodörrar, Krockkudde - förar- och passagerarsida, Kupéfilter, Led-belysning "Follow me home" funktion, Ljudanläggning Performance m 1cd-spelare, 6 högtalare, bredbandshögtalare i fram- och bakdörrar samt diskanter i framdörrarna. Diversity antenner. AUX-ingång i mittkonsol, Mugghållare (2 st) i mittkonsol, Rails, Recirkulationsfunktion i värme/ventilationsanläggning. Sidokrockkuddar SIPS i framstolar. Skyddsnät i nylon mellan kupé och lastutrymme (kan förvaras under lastgolvet), Strålkastarspolare av högtryckstyp, Tonade rutor, 25% toning på samtliga rutor, Trygghetsbelysning, Yttertemperaturmätare 11

12 Tusental invånare år samt försörjarkvoten (%) dvs år/totalbefolkningen 12

13 Andelen 80+ Källa: EUROSTAT 13

14 Kostnadsutvecklingen i fasta priser Index 2010= Plus1alternativet Demografialternativet

15 Från verksamhet till finansiering Så gott som samma antagandebild för de två volymalternativen Verksamheternas avgifter ökar i takt med bruttokostnaderna Pensionskostnaderna är beräknade enligt blandmodellen (två alt) Statsbidragen skrivs fram med skatteunderlagsutvecklingen Långsiktiga antaganden fr o m år 2015, ingen konjunktur Oförändrat arbetskraftsdeltagande per åldersgrupp: +0,1 % Medelarbetstid -0,2 %. Dvs antalet arbetade timmar -0,1 % per år Samma löneutveckling på hela arbetsmarknaden Oförändrad politik 15

16 Kommunal- och landstingsskatten Plus1alternativet Demografialternativet

17 Skattekvoten, plus1alternativet Uppdelad på kommuner/landsting och stat, andel av BNP Skatter offentlig sektor Statliga Kommunala

18 Fångad av Baumols dilemma och Wagners lag Baumols dilemma Relativt svagare produktivitetstillväxt i tjänstesektorn Wagners lag Andelen tjänster i ekonomin växer i takt med ökat välstånd och stigande ambitioner 18

19 William J Baumol Född 1922 Nationalekonom, verksam vid New York University Känd för: Cost disease Contestable markets Innovationers roll för ekonomisk tillväxt 19

20 Adolph Wagner Tysk, Nationalekonom, statistiker och politiker Känd för: Wagners lag Penning- och bankfrågor Många vetenskapliga verk och uppsatser Skicklig talare och debattör 20

21 Annorlunda uttryckt Den ekonomiska tillväxten ökar utrymmet för privat finansierad konsumtion inte minst för tjänster Utrymmet för skattefinansierade tjänster ökar inte, trots ekonomisk tillväxt Skälet är att de offentliganställdas löner ökar i samma takt som tillväxten i ekonomin och att produktiviteten i den kommunala verksamheten (tjänstesektorn) inte kan växa i samma takt som i näringslivet (varusektorn) 21

22 FILM (denna oh ska tas bort) 22

23 Diskussionsfrågor Håller du med? Ny kunskap, ny teknik och innovationer. Ökad trygghet med IT, mer avancerad vård i hemmet, ökade kompetenskrav. Klarar vi av att fånga upp och tillämpa nyheterna? Kräver det mer eller mindre resurser? Hur sprider vi den bästa metoden (kostnadseffektivitetsprincipen)? Mer individanpassad omsorg, större förväntan på livskvalitet, nya diagnoser, högre medvetenhet om rättigheter. Förväntningar viktiga. Hur håller vi förväntningarna på en rimlig nivå? Ska vi det? Vem avgör vad som är rimligt? 23

24 Möjliga och omöjliga lösningar Fler arbetade timmar Ökad produktivitet Ökad privat finansiering Ökad invandring Skattefinansiering Avgränsning av det offentliga uppdraget Andra förändringar 24

25 Effekter av olika åtgärder Mdkr Skattesats % En höjning av slutenvårdsavgiften till 120 kr/dag 0 0,02 Avgift för mat inom gymnasieskolan 1 0,07 En kraftig höjning av äldreomsorgstaxan 3 0,19 En kraftig höjning av barnomsorgstaxan 4 0,24 1 års senare utträde från arbetsmarknaden 6 0,35 1 års tidigare inträde på arbetsmarknaden 8 0,47 Ökad sysselsättning bland dagens utrikes födda 8 0,50 Effektivisering med 3 % 21 1,25 Höjning av kommunalskatten med 1 krona 16 1,00 25

26 Den nettoinvandring som behövs för att behålla den demografiska försörjarkvoten på dagens nivå. Tusental 26

27 Vägval för framtidens välfärdsstat Familjen eller samhället Inkomster eller välfärdstjänster Endast de stora händelserna eller även de små Det vi drabbas av eller även det vi råder över Lika för alla eller mer till dem som inte har råd

28 Auktoritetstro Värderingskartan (källa: World Values Survey) Självförverkligande

29 Bästa alternativ för att ta hand om äldre Barnen tar hand om föräld rarna i d eras hem Föräld rarna b or hos b arnen Sv erige Da nm a rk N ede rlä nd ern a Finlan d Fra nkrike Be lgie n Slove nien Irla nd Storbritan nie n Ö ste rrike Lu xe m burg Ita lien M a lta EU Tys kla nd Sp an ie n P ortug al Estla nd Tje ckien C ype rn Lita ue n U ng ern Le ttla nd Slova kie n R um ä nie n Bu lga rie n P ole n G re klan d 29

30 Nära släktingar bör hjälpa äldre även om det innebär att de ger upp sin egen karriär Andel som instämmer Sverige Luxemburg Nederländerna Frankrike Danmark Finland Malta Belgien Österrike Cypern Storbritannien Irland Tyskland EU Spanien Grekland Portugal Slovenien Lettland Rumänien Litauen Italien Ungern Slovakien Estland Tjeckien Bulgarien Polen 30

31 Prioriteringar Hur? Stigande välstånd, men värna de ekonomiskt svaga med störst behov. Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, kostnadseffektivitetsprincipen. Vem? Parlamentet eller lokalt Kommunikation med medborgarna? Öppna prioriteringar, delaktighet, konsultation. Eller räcker beslutet på valdagen? Prioriteringarna kommer ändå! Skillnad mellan medvetna politiska beslut i dag med bäring på framtiden kontra kortsiktiga beslut om åtgärder efter hand? 31

32 Vi har råd med framtiden Regeringsförklaringen (förhoppning) under hösten kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning om välfärdens framtida finansiering 32

33 Regeringsförklaringen (borgerlig) Sverige ska vara ett bra välfärdsland. En utvecklad välfärd är en fråga om rättvisa. Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av högsta kvalitet och rikta sig till enskilda människor efter behov, oavsett bakgrund, bostadsort, kön eller tjocklek på plånbok. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering. 33

34 Möjliga och omöjliga lösningar Fler arbetade timmar Ökad produktivitet Ökad privat finansiering Ökad invandring Skattefinansiering Avgränsning av det offentliga uppdraget Andra förändringar 34