8. Grönområden och fritid

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "8. Grönområden och fritid"

Frida Abrahamsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant topografi, variationsrikedom, kulturvärden m.m. Bevara samspelet mellan den gröna strukturen och vattnen Bevara värdefull skogsmark för rekreation och friluftsliv Tillse att kommuninvånarna har tillgång till ett varierat, rikt, jämställt och väl avvägt fritidsutbud Tillse att det för kommunens ungdomar finns attraktiva mötesplatser 8.2 Förutsättningar och förslag Riksintressen Tärnanområdet utgör riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 kap 6. Området består av ett vidsträckt skogsområde med många sjöar samt mindre åkrar och betesmarker. Området sträcker sig även in i Österåker och Norrtälje kommuner. Området med dess djupa skogar, opåverkade sjöar med klart vatten och omväxlande terräng erbjuder rika möjligheter för det rörliga friluftslivet. Grönstruktur Grönområden har många funktioner i en storstadsbygd. Områdena har ekologisk betydelse genom att ge förutsättningar för biologisk mångfald, livsrum för flora och fauna samt bättre miljö i form av bättre klimat, luftkvalitet och möjligheter till rening av dagvatten. Områdena har kulturell betydelse genom att kulturlandskap och värdefulla natur- och kulturmiljöer bevaras. Områdena har social betydelse genom att ge naturupplevelser och tillfälle till rekreation och friluftsliv. Stockholmsregionens bebyggelsemönster kan beskrivas som fingrar utmed vägar och kollektivtrafik med grönkilar mellan bebyggelsestråken. I en växande region ökar trycket mot dessa kilar genom tätortsutveckling och utbyggnad av infrastruktur. För att de som bor i regionen, nu och i framtiden, ska få tillgång till grönområden, inom rimliga avstånd, krävs en samverkan i länet för att bevara denna kilstruktur. I Regionplane- och trafikkontorets rapport Grönstruktur i stockholmsregionen redovisas en struktur av grönområden som bör bevaras för framtiden. Denna struktur består av tio kilar som bildar sammanhållna grönstråk bestående av både mark som har ett vetenskapligt värde och mark som erbjuder en attraktiv naturmiljö för rekreation och friluftsliv. De gröna kilarna har en bredd på minst 500 m. I kilstrukturen ingår

2 8:2 Värdekärnor som består av stora sammanhängande naturområden med flera sammanfallande naturvärden och med stor biologisk mångfald. Områdena är minst 3 km2 stora. Områdena är särskilt känsliga för ingrepp och exploatering bör undvikas. Kilområden som utgör väsentliga områden för friluftsliv genom läge och tillgänglighet, men som ofta saknar höga vetenskapliga naturvärden. Gröna länkar som utgör tvärförbindelser mellan kilarna och utgör bristvara i regionen. Rapporten avses utgöra underlag för den kommunala planeringen. För Vallentunas del redovisas en nordsydgående kil, Angarnskilen, som bl.a. omfattar Långhundraledens dalgång, Römossen, Angarnssjöängen och Gävsjöbäckenet. Vadadalen och Angarnssjöängen utgör en värdekärna i denna kil. Kilen anknyter till Tärnanområdet som också utgör en värdekärna. Väster om Vallentunasjön berörs kommunen av ytterligare en nordsydgående kil, Rösjökilen, som i sin helhet överensstämmer med riksintresseområdet för kulturminnesvården, Västra Vallentuna. Gröna länkar redovisas mellan dessa båda kilområden via Markim-Orkesta samt via området kring Storsjön. I denna grönstruktur samverkar i hög grad kultur-, natur- och friluftsintressen, vilket innebär att områdena kan erbjuda rekreationsmöjligheter för alla intresseriktningar. En av kommunens kvaliteter är den rika tillgången på grönområden var man än bor i kommunen. Denna kvalitet bör vara en utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad. Det är särskilt viktigt att bostäder, skolor och förskolor ligger i nära anslutning till generösa grönområden. Planering och säkerställande av grönområden i tätorterna bör utgå från följande riktlinjer: Bostadsnära park för lek, spel, samvaro, odling samt orörd mark för naturskolning för barn (minst ca 50 m2 / inv. för flerbostadshus, gruppbyggda småhus, skolor och förskolor) Promenadområden för promenader, löpning, lek m.m. inom 300 m gångavstånd från bostäder, skolor och förskolor Strövområden som en direkt fortsättning på promenadområden Grönstråk som binder ihop promenad- och strövområden till en sammanhängande grönstruktur Se även kapitel 15, Vallentuna / Lindholmen. Golfbanor Vid Lindö ligger Lindö Golfklubb och Stockholm-Lindö Park. Vid Veda ligger Vallentuna Golfklubb. Vid Ramsta och Brollsta finns planlagda golfbanor under utbyggnad. Ridanläggningar

4 8:4 Utöver dessa idrottsplatser finns bollplanerna Björkvallen i Frösunda, Kämpavallen i Markim samt bollplaner vid samtliga skolor. Sporthallar finns i Vallentuna Gymnasium, Hammarbacks- och Hjälmstaskolorna samt vid Karbyskolan. Bällstabergsskolan, som byggs 2001, får sporthall och stor bollplan i anslutning till skolan. Den planerade Hagaskolan avses också förses med en sporthall, bollplan samt eventuellt även en simhall. Vid planering av bostadsområden för flerbostadshus och gruppbyggda småhus ska om möjligt inom närområdet finnas småbarnslekplatser samt en bollplan. Utöver ovan nämnda elljus- och motionsspår i anslutning till idrottsplatserna finns många motionsspår i kommunen. Roslagsleden går från Danderyd, genom Täby och Vallentuna och vidare till Österåker och Norrtälje. Roslagsleden går igenom flera av kommunens värdefulla grönområden t.ex. i området runt Angarnssjöängen och Tärnanområdet. 8.3 Miljöbedömning En grönstruktur föreslås bevaras som tillgodoser både regionala och lokala intressen. Härigenom säkerställs en god tillgång på grönområden för bostadsområden, skolor och barnstugor nu och i framtiden, vilket är en viktig faktor för goda levnadsvillkor och för miljön i många avseenden. Eftersom natur-, kultur- och friluftsintressen i hög grad samverkar inom dessa områden förstärks möjligheterna till bevarande. I kommunen finns god tillgång på idrotts- och fritidsanläggningar, vilket har stor social betydelse, framförallt för ungdomen. 8.4 Riktlinjer Den grönstruktur som redovisas på karta 7, och som motsvarar såväl regionala som lokala intressen, bevaras i huvudsak för framtiden. Det är särskilt betydelsefullt att Tärnanområdet, med dess stora naturkvaliteter och betydelse för friluftslivet, bevaras för framtiden. Vid planläggning i tätorterna tillämpas så långt möjligt angivna riktlinjer för bostadsnära park, promenad- och strövområden samt grönstråk. Vid planering av nya gång- och cykelvägar, framförallt stråk mellan tätorter, ska möjligheten att anlägga en sträng för ridning intill vägen undersökas. Vid planering av bostadsområden för flerbostadshus och gruppbyggda småhus ska det om möjligt finnas lekplatser samt en bollplan inom närområdet.

5 8:5

Relevanta dokument

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,