Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
|
|
- Klara Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1
2 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande värdeuppfattning Etik/moralfilosofi (för att rättfärdiga) 2. Relevanta faktuella uppfattningar Relevanta vetenskaper, andra faktaunderlag (för att rättfärdiga) Både 1 & 2 kan diskuteras, problematiseras, bekräftas och underkännas Idag pratar vi etik, och fokuserar alltså på 1 2
3 Typiska exempel på etiska problem/konflikter relaterade till energiområdet involverar ofta Problem för miljö (och i förlängningen människor) mot vinst för sitt företag/för sig själv Problem för miljö (människor) lokalt mot problem för miljö (människor) globalt Personliga övertygelser (integritet) mot bättre konsekvenser (i något avseende)/lojalitet mot företaget (Risker för) dåliga framtida konsekvenser t.ex. missbrukande av teknik Annat exempel: kärnavfall 3
4 Etiska frågor är praktiska frågor Frågor på vilka svaret är en handling (i vid mening) (Torbjörn Tännsjö) Vad är etik? Handlar om att kunna rättfärdiga sina beslut (för andra och sig själv) Andra förväntar sig att vi ska kunna rättfärdiga beslut som påverkar dem (förklara och försvara oss): varför handlade vi som vi gjorde? Handlar om vilket slags person jag ska (vill) vara Hur ska jag leva mitt liv? Hur ska jag vara mot andra? (Hur vill jag att andra ska se på mig?) 4
5 Studieområdet Etik kan delas in i: Metaetik Teorier om etik (om fenomenet etik, om moralens natur) Normativ etik (det som är mest centralt för oss) Teorier i etik. Teorier om hur vi bör handla och hur vi kan resonera etiskt. Vad är rätt/fel? Vad har värde? Vad bör jag göra? Hur bör jag vara? Normativa frågor (Tillämpad etik) Hör till den normativa etiken: när vi tillämpar den på en viss fråga eller ett visst område (t.ex. vårdetik, djuretik, miljöetik, abortfrågan, energiområdets etik, o.s.v.) Deskriptiv etik När vi beskriver etiska teorier, synsätt, etc. Vad säger en viss teori? Vilka etiska uppfattningar var rådande vid en viss tid/i en viss kultur? O.s.v. Inte i sig så filosofiskt intressant; men intressant som bakgrund 5
6 Mina utgångspunkter Etik är viktigt! handlar om hur vi ska leva våra liv och hur vi ska vara mot varandra. Vissa av våra etiska val kan komma att vara livsviktiga för andra (och oss själva). Vi kan inte fly från etiken! Vi kan blunda för de etiska problemen, men de försvinner inte för det. Att välja att inte handla är också ett (etiskt) val/beslut. Vi förväntas kunna rättfärdiga våra beslut för andra. Även i yrkeslivet. Vi kan bedriva normativ etik utan att ställning i metaetiska frågor Det finns metoder för etiskt resonerande som verkar giltiga (nästan) oavsett vilka metaetiska positioner som är korrekta. Etiska beslut kan vara sämre eller bättre, det är inte bara tycke och smak Det finns sämre/bättre sätt att hantera etiska frågor/problem 6
7 Kan vi resonera rationellt i moraliska frågor? Filosofen Jonathan Glovers uppfattning: Det är en alltför pessimistisk uppfattning att om man inte kan bevisa grundläggande moraliska ståndpunkter så finns det inget utrymme för rationell granskning, kritik och argumentation i moraliska frågor. 7
8 KOLIK -villkoren (Bertil Strömberg motsvarar ganska väl Jonathan Glovers metoder, och kan nog ses som tämligen okontroversiella liknande villkor/metoder uttrycks av många olika filosofer.) (I) = Information (L) = Livaktighet (O) = Opartiskhet (KK) = Konsistens och Koherens Flyttar vi om bokstäverna får vi, som stöd för minnet: K O L I K 8
9 Opartiskhet verkar vara för starkt som formellt villkor på en etisk ståndpunkt. Universaliserbarhet är lämpligare. Universaliserbarhet innebär att (det moraliska) påståendet kan universaliseras: dvs. det ska inte gälla bara för mig, utan för vem som helst i en liknande situation, t.ex: om jag tillåter mig ett visst mått av partiskhet i en viss situation, måste jag acceptera att också andra tillåter sig lika mycket partiskhet i liknande situationer. 9
10 Utgår vi från KOLIK kan vi karaktärisera frågan om att ta ställning till värderingars giltighet genom att säga: Det är en fråga om att: (i) tänka, känna och resonera på ett Konsistent och Koherent sätt, (ii) där man eftersträvar så fullständig faktuell Information som möjligt, (iii) representerar informationen med full inlevelse och på ett så Livaktigt sätt som möjligt, och samtidigt (iv) försöker att vara Opartisk [eller försöker Universalisera], sätta sig över sin partiskhet, sina personliga intressen, känslor attityder etc. 10
11 Fyra metodologiska regler blir: 1. Skaffa så mycket faktuell information som möjligt! 2. Representera informationen på ett så livaktigt sätt som möjligt! 3. Sätt din partiskhet inom parentes! 4. Tänk, känn och resonera på ett konsistent och koherent sätt! 11
12 Teorier i Normativ etik - tre huvudriktningar (ej de enda) Konsekventialism/konsekvensetik Konsekvenserna av en handling avgör om den är rätt eller fel (ex. utilitarism). Vi börjar i bra/dåliga konsekvenser (utfall/tillstånd), och sluter oss därifrån till riktigheten hos handlingar. Möjliga problem: Finns många, men flera har sin upprinnelse i att konsekventialismen inte medger två typer av gränser för moralen: 1. Inga gränser för vad moralen kan kräva av oss 2. Inga gränser för vilka handlingstyper vi får utföra 12
13 Deontologisk etik ger sig mer direkt i kast med riktigheten hos handlingar, utan att ta vägen via konsekvenser (även om konsekvenser kan ha relevans). (a) Vi identifierar en uppsättning plikter: Du ska inte döda Du ska inte ljuga Du ska inte stjäla o.s.v. Möjliga problem: Finns flera, här är ett par: 1. Hur motivera dessa plikter (om ej via konsekvenser)? 2. Hur rangordna plikter vid konflikter? 13
14 deotologisk, forts. (b) Vi härleder plikter utifrån någon mer generell princip, t.ex. Kants kategoriska imperativ: "Handla endast efter den maxim [ett slags princip] genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag Kontraktualism Möjliga problem: Finns flera, här är ett: 1. Vilka plikter kan egentligen härledas från principen? (Är denna teori handlingsvägledande?) Hur preciserade /villkorade får dessa plikter vara? 14
15 Dygdetik Handla så som en fullt dygdig person skulle ha handlat Tar sin utgångspunkt i den dygdiga personen (i vissa karaktärsdrag/dygder). Vi börjar i bra/dåliga karaktärsdrag, och sluter oss därifrån till riktigheten hos handlingar. Möjliga problem: Finns flera, här är ett par: 1. Kan vi veta vilka dygderna är om vi inte redan vet vad som är bra och dåliga handlingar? (Varför utför den fullt dygdige den ena snarare än den andra handlingen?) 2. Verkar inte vara särskilt handlingsvägledande. Vad skulle den dygdige personen ha gjort? 15
16 Vilken roll har dessa teorier i den etiska beslutssituationen De kan ge viss vägledning, men den är begränsad: 1. Som vi har sett så är flera av dessa teorier inte särskilt handlingsvägledande. 2. De teorier som tycks vara mer handlingsvägledande tenderar att vara alltför fyrkantiga (ex: är det verkligen alltid fel att döda?), eller alltför oprecisa när det kommer till kritan (ex: vilka konsekvenser kommer olika handlingsalternativ att ha, och vilka av dessa konsekvenser är egentligen bäst?). Ofta måste man ta till ett etiskt resonerande inom teorin Alltså: inte heller dessa teorier kan ersätta den etiska reflektionen (typ Glovers metoder/kolik-villkoren) 16
17 Miljöetik Vi kan betrakta miljöetik som en samlingsterm för den moralfilosofi (de moralfilosofiska positioner/studier/verksamheter) som rör naturen och människans relation till densamma. Miljöetiken växte fram som egen disciplin/eget forskningsområde på 70-talet delvis som reaktion på: De omfattande miljöproblemen Människans distansering från naturen naturlighet / allt är ett allt hänger ihop; vi är en del av en större helhet (holism) 17
18 Miljöetiska frågor (exempel) Den mest centrala har varit: Vilka objekt har egenvärde/är direkt moraliskt betydelsefulla? (Har naturen egenvärde?) Individ/kollektiv-problem (klimathotet, t.ex.) Vad spelar mitt lilla bidrag för roll i det stora hela? Framtida generationer hur ger vi dem etisk betydelse (och i vilken utsträckning ska vi ge dem etisk betydelse)? Beslut under osäkerhet och risk 18
19 The last man thought experiment Vi tänker oss att den sista människan som finns kvar på jorden förstör (den ickekännande) naturen omkring sig. Handlar hen fel? Varför?/Varför inte?
20 Miljöetiska teorier Antropocentrism är uppfattningen att endast människor (men inte nödvändigtvis alla människor) har egenvärde (är direkt moraliskt betydelsefulla). Biocentrism är uppfattningen att alla (och i den vanligaste tolkningen också endast) levande varelser (dvs. även encelliga organismer och växter) har egenvärde (är direkt moraliskt betydelsefulla). Ekocentrism är uppfattningen att (vissa) naturliga helheter (t.ex. ekosystem, biosfären, naturen som helhet, arter, landskap/naturområden) har egenvärde (är direkt moraliskt betydelsefulla). The last man (Endast ekocentrism & biocentrism kan säga att LM handlar direkt fel) Sentientism är uppfattningen att alla (men endast) kännande varelser är direkt moraliskt betydelsefulla. [Obs: ersätter inte de olika teorierna i normativ etik, utan kan på olika sätt kombineras med dessa; man kan t.ex. vara sentientist och utilitarist] 20
21 Vilken roll spelar etiskt resonerande i stort för det etiska beslutsfattandet? Vanligtvis ägnar man sig inte särskilt mycket åt sådant resonerande i själva beslutssituationen (där man kanske måste fatta ett beslut snabbt). Snarare utgör det en del av bakgrunden mot vilken man fattar sådana beslut: Att fundera på och resonera kring etiska frågor, problem och teorier kan hjälpa oss på vägen mot att bli sådana personer som i beslutssituationer fattar bättre (mer genomtänkta och reflekterade) beslut (beslut som är lättare att rättfärdiga) Dvs. det är ett led i att skaffa sig ett mer etiskt förhållningssätt att låta etiska överväganden bli en naturlig komponent i beslutssituationer. Att studera olika etiska teorier, samt argument för/mot dessa teorier, kan hjälpa oss i det etiska resonerandet: Vad tycker jag är viktigt? Vad håller jag med om? Vilka implikationer tycker jag är orimliga? O.s.v. Dessutom är hänvisandet till mer generella principer en viktig komponent i etiskt resonerande. 21
22 Uppgift (1) Tänk ut och skriv ned ett exempel på ett etiskt problem (en etisk beslutssituation) som du kan komma att stå inför i ditt framtida yrkesliv. (Ett etiskt problem är ett problem av typen: Vad bör jag göra (i den här situationen)? De olika möjliga lösningarna på ett sådant problem består alltså i olika möjliga handlingsalternativ, i en vid mening av handling ; att inte göra någonting räknas här också som en handling, liksom t.ex. att välja en viss karriär eller ett visst förhållningssätt till något.) (2) Resonera kortfattat (ca en sida), med utgångspunkt i Powerpointpresentationen, och/eller texterna av Glover (1990) och Ahlenius (2004), om vad problemet består i. Vilka värden/värderingar/etiska principer står mot varandra? Vad är det som gör det till ett etiskt problem/dilemma? Relatera diskussionen till åtminstone något av KOLIK -villkoren (se Powerpointpresentationen). 22
Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
Läs merIntroduktion till etik (2)
Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:
Läs merSINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 10 MILJÖETIK Miljöetik-debatten Exempel Klimatförändringarna Diskussion DEBATTEN En debatt om värde/moralisk ställning: Antropocentrism: endast människor har moralisk ställning Sentientism:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merHar vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merIntroduktion till etik (2)
Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merKan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merEtiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se
Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad
Läs merKristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg
Kristen miljöetik Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg Vad är miljöetik? Del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för handlingar i relation
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merKapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merSenioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.
Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merEtik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010 M A T S J O H A N S S O N A V D. F Ö R M E D I C I N S K E T I K M A T S. J O H A N S S O N @ F I L. L U. S E Etikmomentets mål Förmåga att kunna redogöra för
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien.
"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien. En tysk soldat i exekutionsplutonen vid namn Joseph Schultz tog stillsamt av sig sin
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs mer9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta
Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att
Läs merUpplägg och examination
Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning
Läs merVad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle
Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs mer6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Läs merDen ekande värdegrunden
Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Den ekande värdegrunden En uppsats om den filosofiska förankringen hos värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan
Läs merKapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.
Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga
Läs merSenioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.
Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merSingers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen
Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen
Läs merInformationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merMoraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merKapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.
Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet. Ett annat syfte: vederlägga den teleologiska teorin om värde och byta ut den mot en mer
Läs merFormell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532
Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merUpplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik
Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik Elin Palm, Universitetslektor, Centrum för Tillämpad etik (CTE) Linköpings Universitet (LiU) Upplägg 2 föreläsningar Inledning till tillämpad etik
Läs merKommentarer till läraren
Kommentarer till läraren Djurförsök.info Kommentarer till läraren 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Om materialet 3 Vad kan du om djurförsök? 4 Vad tycker du och vad säger lagen? 6 Värderingsövning
Läs merKapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Läs merMats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund
Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,
Läs merAtt visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merArtpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!
På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som
Läs merGrundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Läs merETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019
ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)
Läs merFORSKNINGSETIK - introduktion
FORSKNINGSETIK - introduktion VMFR06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskning och etik Oetiskt att inte forska. Med mer kunskap kan vi bättre hjälpa dem som behöver det Forskarens frihet bör vara
Läs merFORSKNINGSETIK - introduktion
FORSKNINGSETIK - introduktion VMFP06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskningens frihet Forskare har alltid velat sköta sig själva Forskningens frihet värnas även av samhället (jfr ex Högskolelagen)
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs mervilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merSYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Läs merKapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Läs merUtilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2200 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?
ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2201 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi
Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets
Läs merKapitel 5. Kontraktualismen säger följande:
Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga
Läs merPrincipen hos en god vilja som handlar av plikt
Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser
Läs merFrån till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merFPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs mer