Barn och personal i förskola 2006

Transkript

1 PM Enheten för utbildningsstatistik Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta värde som uppmätts på över tio år. Samtidigt som personaltätheten ökat i förskolan har grupperna blivit mindre. Hösten 26 är det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskolan 16,7 en minskning från 17, hösten 25. Fler barn i förskola Hösten 26 är barn inskrivna i förskolan, en ökning med 17 3 barn eller fem procent sedan året innan. Även andelen inskrivna barn av alla 1 5-åringar har ökat. År 26 går 79 procent av alla 1 5 åringar i förskola, året innan 77 procent. Andel inskrivna barn har ökat något i samtliga åldersgrupper. År 26 går 43 procent av ettåringarna i förskola, 83 respektive 87 procent av två- och treåringarna och 91 respektive 92 procent av alla fyra- och femåringar. Fördelningen mellan förskola och familjedaghem ser olika ut i olika delar av landet. Större städer och storstäder har högst andel barn i förskola och lägst andel i familjedaghem, medan det omvända gäller för kommuner med färre än 12 5 invånare och glesbygdskommuner. Diagram 1: Antal inskrivna barn i daghem/förskola och familjedaghem Daghem/Förskola Familjedaghem

2 2 (5) Diagram 2: Andel (%) barn i olika åldrar inskrivna i förskola eller familjedaghem år 2 år 3 år 4 år 5 år Förskola Familjedaghem Högre personaltäthet Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Årets värde är det lägsta värde som uppmätts sedan Minskningen är sannolikt en följd av det statsbidrag som utgick till kommunerna under 25 för att öka personaltätheten i förskolan. Statsbidraget inrättades som en följd av den sjunkande personaltätheten i förskolan. Under 199-talet ökade antalet barn per årsarbetare i daghem/förskola, från 4,4 barn år 199 till 5,4 barn år 1999, dvs. med 23 procent. Under de första åren av 2-talet låg personaltätheten tämligen konstant kring 5,4 barn per årsarbetare. Mindre grupper Samtidigt som personaltätheten ökat i förskolan har grupperna blivit mindre. Hösten 26 är det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskolan 16,7 en minskning från 17, hösten 25. Årets värde är det lägsta som uppmätts under 2-talet. Minskningen ska ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av gruppstorlekarna som ägde rum under 199- talet. Mellan 199 och 2 ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17.

3 3 (5) Tabell 1: Genomsnittliga gruppstorlekar i förskolan År Barn/grupp , , , , , , , , 26 16,7 Hösten 26 har nästan hälften av grupperna (48 %) mellan 16 och 2 barn. I 14 procent av grupperna finns det 21 eller fler barn. Nästan var tredje grupp (3 %) är en småbarnsgrupp, dvs. tar endast emot barn i åldern 3 år. Nästan hälften (46 %) av småbarnsgrupperna har mellan 14 och 16 barn. Det är relativt ovanligt med fler än 16 barn i småbarnsgrupperna. 11 procent av grupperna är så stora. Variationerna mellan kommungrupper är förhållandevis små. Den genomsnittliga gruppstorleken är minst i glesbygdskommunerna med 15,5 barn och störst i gruppen övriga kommuner med fler än 25 invånare med 17,1 barn. I övriga kommungrupper ligger gruppstorleken kring 16,7 barn per grupp. Personalens utbildning Ca hälften (51 %) av årsarbetarna i förskolan har pedagogisk högskoleutbildning hösten 26, samma andel som året innan. Ytterligare 44 procent har annan utbildning för arbete med barn. Andelen högskoleutbildade skiljer sig något åt mellan olika kommungrupper. Högst andel har större städer, 57 procent, medan förortskommunerna har lägst andel, 43 procent. Det finns även här större skillnader mellan kommunerna, där andelen varierar mellan 25 och 83 procent. Något vanligare med modersmålsstöd Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) ska förskolan bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Hösten 26 har 15 procent av de inskrivna barnen i förskolan ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen är andelen 5 procent för 1 5 åringarna. Det motsvarar sammantaget 62 7 barn. Andelen barn i förskolan eller familjedaghemmet som har ett annat modersmål än svenska och som får modersmålsstöd ökade med några tiondels procentenheter

4 4 (5) varje år under 2-talet. År 26 är andelen 15 procent, jämfört med 14 procent 25 och 12 procent 2. Andelen är dock fortfarande mycket låg jämfört med under 198-talet då omkring ca 6 procent av de berättigade barnen i förskolan fick modersmålsstöd. Det är alltså en betydligt lägre andel av de berättigade barnen som får modersmålsstöd i förskola eller familjedaghem än i förskoleklass och grundskola, där 49 respektive 56 procent av de berättigade barnen får modersmålsundervisning. I stort sett alla kommuner har barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Ändå anordnar knappt ett åttiotal kommuner modersmålsstöd, vilket dock är en ökning jämfört med 25 då ett sjuttiotal kommuner erbjöd stöd. Enskilda förskolor vanligast i storstadsområden Hösten 26 går 17 procent av alla barn i förskolan i en enskild förskola. Det är samma andel som 25. Enskilda förskolor är betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper. Minst vanlig är den i kommuner med färre än 12 5 invånare. I förortskommunerna går mer än var fjärde barn (28 %) i förskolan i en enskild förskola hösten 26. Motsvarande andel för storstäderna är 24 procent och för kommuner med färre än 12 5 invånare 6 procent. Diagram 3: Andelen (%) barn inskrivna i förskola i enskild regi av alla inskrivna barn per kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 inv Övriga inv Övriga<12 5 inv

5 5 (5) Det är ett antal kommuner i storstadsområdena som står för en stor del av den enskilda verksamheten. Ett sextiotal kommuner i landet saknar helt förskolor i enskild regi. Tabeller på Skolverkets webbplats Tabellerna som uppgifterna är hämtade från hittar du på Skolverkets webbplats under länken Statistik. Här finns Sveriges officiella statistik om grundskolan för läsåret 26/7 (och tidigare läsår) på riksnivå samt statistik på kommun-, läns- och skolnivå.