Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö - Enontekis 0 49 Espoo - Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki - Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto - Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina - Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko - Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki - Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää - Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö - Tavastkyro Hämeenlinna - Tavastehus Ii Iisalmi - Idensalmi Iitti Ikaalinen - Ikalis Ilmajoki Ilomantsi - Ilomants Imatra Inari - Enare Inkoo - Ingå Isojoki - Storå Isokyrö - Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen - Jockis Joroinen - Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää - Träskända Kaarina - S:t Karins Kaavi Kajaani - Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki - Bötom Karjalohja - Karislojo Karkkila - Högfors Karstula Karvia Kaskinen - Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen - Grankulla Kaustinen - Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari - Kimitoön Kempele Kerava - Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi - Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki - Kumo Kokkola - Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki - Kristinestad Kruunupyy - Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi - Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö - Kjulo Lahti - Lahtis Laihia - Laihela Laitila Lapinjärvi - Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta - Villmanstrand Lapua - Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto - Lundo Liminka - Limingo Liperi Lohja - Lojo Loimaa Loppi Loviisa - Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto - Larsmo Luumäki Luvia Maalahti - Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia - Sastmola Miehikkälä Mikkeli - S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari - Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä - Mörskom Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Naantali - Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen - Nousis Nummi-Pusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö - Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu - Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio - Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta - Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari - Jakobstad Pihtipudas Pirkkala - Birkala Polvijärvi Pomarkku - Påmark Pori - Björneborg Pornainen - Borgnäs Porvoo - Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää - Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe - Brahestad Raasepori - Raseborg Raisio - Reso Rantasalmi Ranua Rauma - Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo - Sagu Savitaipale Savonlinna - Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo - Sibbo Siuntio - Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo - Tövsala Tammela Tampere - Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva - Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio - Torneå Turku - Åbo Tuusniemi Tuusula - Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila - Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy - Nykarleby Uusikaupunki - Nystad Vaala Vaasa - Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa - Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli - Vetil Vieremä Vihanti Vihti - Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat - Virdois Vähäkyrö - Lillkyro Vöyri - Vörå Yli-Ii Ylitornio - Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri - Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa - Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne - Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Österbotten - Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel - Kommundirektör Namn - Gun Kapténs E-post - gun.kaptens@larsmo.fi Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel - Kommundirektör Namn - Gun Kapténs E.post - gun.kaptens@larsmo.fi Tfn Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun- och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? - Larsmo kommun anser att det allmänt sett finns ett behov av att åstadkomma strukturella förändringar för att i framtiden kunna erbjuda en kostnadseffektiv och välfungerande service till invånarna. Som framgår av rapporten är skillnaderna i den demografiska utvecklingen i kommunerna stor. En kommunreform i sig löser inte problem visavi framtida servicefunktioner. Det avgörande för serviceproduktionen är kommunernas förmåga att organisera servicefunktionerna effektivt, antingen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? - Enligt rapporten fortsätter Larsmo kommuns positiva befolkningsutveckling med en prognostiserad befolkningsökning på 26,2 % fram till år Medianåldern som är 32 är bland de lägsta i landet. - Befolkning har de senaste åren ökat med ca 100 personer/år. År 2011 ökade befolkningen med 106 personer, antalet födda var 122. Födelsetalet överskrider med god marginal de 50, som i rapporten lyfts fram som ett minimum för att kunna upprätthålla grundläggande utbildning. Enligt statisktiken finns Larsmo i den bästa kvintilen vad beträffar demografin även Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Larsmo kommuns ekonomi är idag i balans. Kommunen har ett ackumulerat överskott som år 2010 uppgick till euro/invånare. Skuldbördan euro/invånare är något lägre än genomsnittet i landet.

10 - - - Larsmo kommun kommer i framtiden att ha ett stort tryck på investeringar inom dagvårds- och undervisningssektorn p.g.a. antalet barn under 15 år ökar. I rapporten påpekas att Larsmo kommuns ekonomi är för beroende av statsandelar. Larsmo kommun är naturligtvis medveten om statsandelarnas betydelse för finansieringen av verksamheten. Det nuvarande statsandelssystemet generar överlag större statsandelar per capita för invånare som är under 15 år eller över 65 år och andelen statsandelar i driftsekonomin kan sålunda direkt relateras till demografin. Beträffande skatteutjämningen kan konstateras att inte är förvånande att skatteinkomsten per capita ligger under landets medeltal i Larsmo då 29 % av kommunens invånare är under 15 år. Kostnaderna för dagvård och skola belastar nu Larsmo kommuns ekonomi, men i framtiden utgör dessa ungdomar en tillgång för hela landets utveckling och ekonomi. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Larsmo kommun har i över 20 års tid systematiskt satsat på anskaffning av råmark och planläggning av nya bostadsområden. Konceptet har varit framgångsrikt och kommunen har nu ett gott utbud av bostadstomter i alla kommundelar. Kommunen har också ett bra utbud av industritomter. Kommunerna i Jakobstadsregionen har inlett ett omfattande MBT-projekt för att åstad-komma en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i regionen. Larsmo kommun anser att de utvecklingsstrukturer kommunerna förbinder sig till i MBT-processen ger hållbar grund för styrningen av samhällstrukturen både i regionen och i de enskilda kommunerna. I Larsmo är en stor del av fastigheterna redan nu anslutna till det kommunala avloppsnätet tack vare kommunens och invånarnas gemensamma satsningar. Idag är 62 % kommunens hushåll anslutna till det kommunala avloppsnätet, år 2020 beräknas att 85 % av hushållen vara anslutna Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Larsmo är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen och andelen som pendlar till en arbetsplats i någon av grannkommunerna är relativt stor. Den specialiserade servicen i Jakobstad, bl.a. sjukvården och andra stadiets utbildning, är servicefunktioner för regionens alla kommuner. Eftersom avstånden är korta upplever vi inte pendlingen som något problem. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med arbetsplatser i regionen som helhet. Sysselsättningsläget är bra. Andelen arbetslösa var i genomsnitt 3,7 % under fjolåret. I rapporten har inte beaktats fritidspendlingen som beror på pendling till fritidsaktiviteter och fritidsstugan. I Larsmo fördubblas befolkningen sommartid, vilket även hämtar köpkraft till kommunen. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Larsmo kommun har i dag en väl fungerande basservice och effektiv förvaltning. Dagvården och förskolan är sedan 2009 organiserat i samarbete med bildningsväsendet. Dagvård erbjuds heltäckande i alla kommundelar. En utmaning för kommunen är att svara på den allt större efterfrågan av dagvårdstjänster som det stora antalet födda och inflyttningen av barnfamiljer medför. Dagvården är den sektor där investeringsbehovet i framtiden är störst. Larsmo har ett mycket välfungerande skolväsende för åk 1-9. Undervisningen är organiserad i fyra skolor för åk 1-6 och en skola för åk 7-9. Antalet elever inom åk 1-9 kommer att öka med 150 fram till 2019 och uppgå till total 920 elever. Larsmo har en relativt tät struktur och de flesta elever i åk 1-6 kan gå eller cykla till skolan. Andra stadiets utbildning yrkesutbildning är ordnad inom samkommunerna Optima och SÖFUK. Gymnasieutbildning erbjuds i samtliga grannkommuner. Som resultat av KSSR-processen bildade fyra kommuner i Jakobstadsregionen ett samarbetsområde för social- och hälsovården med staden Jakobstad som värdkommun. Ansvarsområdet omfattar all social- och hälsovård, äldreomsorg samt specialsjukvård vid Malmska sjukhuset. Samarbetsområdet har invånare. En utvärdering av verksamheten inom de KSSR-områdena och effekterna av reformen bör göras innan nya strukturer införs inom social- och hälsovården. Det finns stora utmaningar i att samordna olika verksamhetskulturer och former till en effektiv helhet Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med invånare. Samarbetet mellan specialsjukvården och social- och hälsovården bör intensifieras i framtiden Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet?

11 - - I rapporten ges pendlingsområdet en allt för stor betydelse. I ett nationellt perspektiv är det avgörande att sysselsättningsgraden är hög. Huruvida arbetsplatsen ligger i boendekommunen eller grannkommunen anser vi saknar betydelse. I dagsläget är Jakobstadsregionen med sina fem kommuner ett av Finlands mest framgångsrika områden. Sysselsättningsgraden är hög och arbetslöshetsgraden hör till de lägsta i landet. I organiserandet av servicefunktionerna är pendlingens inverkan liten. Närings- och utvecklingsfrågor sköts sedan 1999 gemensamt i det regionala näringslivsbolaget Concordia som ägs gemensamt av regionens fem kommuner. Bl.a. har Concordia tillsammans med kommunerna utarbetat en regional strategi, som godkänts av alla kommun och stadsfullmäktigeförsamlingar Jakobstadsregionen är känd för sin företagsamhet och Larsmo utgör inget undantag. Antalet registrerade företag i kommunen är ca 200, varav många är s.k. mikroföretag med 1-2 anställda. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Larsmo kommun är en kommun i stadig utveckling med stor utvecklingspotential. Befolkningsstrukturen är optimal och sysselsättningsläget gott. Regionens kommuner har ett funktionellt samarbete där varje kommun tar ansvar för lösningar som stöder den regionala utvecklingen i positiv riktning Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä

12 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? - Den statistik som finns i rapporten placerar Larsmo i kvintilerna 1-5. Larsmo kommun placeras i kvintilerna 4-5 förutom vad gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och pendling. Pendlingen ges en allt för stor vikt i analysen Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? - Larsmo kommun anser att en gynnsam befolkningsstruktur och en välfungerande och effektiv service är de faktorer som är viktigast i bedömningen av en kommuns utvecklingspotential Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? - Övriga kommuner i Jakobstadsregionen Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

13 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva - Kommunfusioner skall ske på frivillig basis Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet - Statlig styrning där kommunernas möjligheter att påverka i dagsläget är oklart Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar - Saten beviljar ekonomisk kompensation för tilläggskostnader för ett visst antal år. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer - En jämlik behandling av alla kommuninvånare förutsätter att det också i framtiden finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Att bygga in parametrar med syfte att tvinga fram kommunfusioner kan inte godkännas. Oberoende av hur många kommuner det finns i landet kommer det också i fortsättningen att finnas skillnader mellan kommunerna i fråga om sysselsättning och skattekraft, dvs en jämlik behandling förutsätter utjämning. Parametern för sjukfrekvens är minst genomskinlig. Inom bildningssektorn beviljas en allt större andel av statsandelarna för olika projekt bättre om statsandelarna beviljas direkt som euro/elev. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service - Alla skall ha rätt till en god och jämlik basservice till rimligt pris Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning - Nej. Satsa istället på implementering av best-practice koncept. Annat, vad?

14 Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Er motivering för tidtabellen Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter - Den subjektiva rätten till dagvård bör begränsas. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Definieringen av kommunernas nya uppgifter

15 Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan.