Övergripande riskbedömning med avseende på farligt gods

Transkript

1 Övergripande riskbedömning med avseende på farligt gods Årstastråket Slutgiltig handling Upprättad av: Joakim Almén, André Boman Granskad av: Daniel Sirensjö Godkänd av: Martin Uulas

2 Övergripande riskbedömning med hänsyn till farligt gods Årstastråket Slutgiltig handling Dokumentinformation Process: Skede: Uppdragsgivare: Fysisk planering Detaljplan JM AB genom Björn Holmgren Uppdragsnummer: Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Joakim Almén (JA), André Boman (AB) Daniel Sirensjö (DS) Martin Uulas (MU, uppdragsansvarig) Konsult Datum Rev Status Upprättad av Kontrollerad av Slutgiltig handling JA, AB DS WSP Brand & Risk Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB-org nr: Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsnummer: (22)

3 Sammanfattning WSP har av JM AB fått i uppdrag att genomföra en övergripande riskbedömning för att belysa riskbilden med hänsyn till farligt gods och därigenom undersöka lämpligheten att genomföra planerad byggnation vid korsningen Årstavägen/Johanneshovsvägen. Då denna rapport är en översiktlig analys kommer inte utförliga beräkningar att genomföras. Ett kvalitativt resonemang kring varje risk kommer att föras i samband med uppskattning och värdering. Korsningen Årstavägen/Johanneshovsvägen ligger söder om Stockholms centrum och en dryg kilometer väster om Globen. Under aktuellt område passerar tunnelsystem för södra länken och i framtiden tunnel för Tvärbanan. I övrigt ligger till största delen bostadsområden med inslag av handel runt området. Det är tänkt att flerbostadshus ska byggas i det aktuella området. Flerbostadshusen kommer att ha sin bas ungefär i samma höjd som omkringliggande vägar, dock går tvärbana under aktuellt område. Avstånd från lägenheter till Årstavägen/Johanneshovsvägen kommer att ligga mellan 4-10 meter. Fem olycksscenarier har studerats och utvärderats med hänsyn till det tänkta området. Risker som i huvudsak berör området relaterade till transport av farligt gods, har jämförts med avstånd för gällande riktlinjer. För att verifiera om det är lämpligt att genomföra planen har en grov uppskattning och värdering av scenarierna genomförts. WSP bedömer att den tänkta exploateringen är lämplig ur riskhänseende med avseende på transporter av farligt gods. Det förutsätts dock att väg mellan Hus 12 och cirkulationsplats är utformad enligt VGU 19 för att risken för avkörning ska vara acceptabel. Det krävs också att framtida detaljplaneförändringar inte ändrar förutsättningarna för transporter i området markant. Uppdragsnummer: (22)

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT UNDERLAGSMATERIAL KVALITETSSÄKRING BEGREPP OCH DEFINITIONER INNEHÅLL OCH STRUKTUR I RAPPORTEN METOD METOD FÖR RISKIDENTIFIERING METOD FÖR ANALYS OCH RISKVÄRDERING OMRÅDES-/OBJEKTSBESKRIVNING RISKIDENTIFIERING IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER JÄMFÖRELSE MED RIKTLINJER RISKUPPSKATTNING OCH VÄRDERING SCENARIER SCENARIO 1 - AVÅKNING MED STORT FORDON INBLANDAT SCENARIO 2 - EXPLOSION TILL FÖLJD AV EXPLOSIVT ÄMNE (KLASS 1) SCENARIO 3 - UTSLÄPP AV GAS (KLASS 2) SCENARIO 4 - UTSLÄPP AV BRANDFARLIG VÄTSKA (KLASS 3) SOM ANTÄNDS SCENARIO 5 - UTSLÄPP AV OXIDERANDE ÄMNEN (KLASS 5) SOM REAGERAR MED BRÄNNBART ORGANISKT MATERIAL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SCENARIO 1 AVÅKNING MED STORT FORDON INBLANDAT OSÄKERHETER SLUTSATS...21 REFERENSER...22 Uppdragsnummer: (22)

5 1 Inledning WSP har av JM AB fått i uppdrag att genomföra en riskbedömning för att belysa riskbilden med hänsyn till farligt gods och därigenom undersöka lämpligheten att upprätta lägenheter vid korsningen Årstavägen/Johanneshovsvägen söder om Stockholm centrum. Denna inledning kommer att ge en beskrivning av projektets bakgrund och omfattning. 1.1 Bakgrund Plan- och bygglagen (1987:10) 1 ställer krav på att ny bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad till ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och till skydd mot olyckor. Väg 75 och 73, väster respektive öster om aktuellt område är primär farligt gods led. Väg 226 söder om aktuellt område är sekundär farligt gods led. Dessa omkringliggande farligt gods-leder går i tunnlar under aktuellt område och närmast intilliggande vägar, Årstavägen/Johanneshovsvägen nyttjas ej för farligt gods enligt Räddningsverkets atlas Väginformation om farligt gods Dock kan transporter av farligt gods ej uteslutas med hänsyn till omkringliggande målpunkter och tillfälliga transporter. Enligt de rekommendationer som ges i Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods 2, som tagits fram av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands skall riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled. 1.2 Syfte Syftet med riskbedömningen är att utifrån risksynpunkt med hänsyn till transport av farligt gods undersöka markens lämplighet att genomföra planerad byggnation. 1.3 Mål Målet med riskbedömningen är att identifiera risker, relaterade till omkringliggande målpunkter och transportvägar för farligt gods som kan komma att påverka planområdet. I samband med identifiering av eventuell risk görs en grov uppskattning och värdering av riskerna. Även risker i samband med avåkning av stort fordon skall värderas. 1.4 Avgränsningar De risker som har beaktats är uteslutande förknippade med farligt gods transporter och framförande av stort fordon, med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten, på och utanför planområdet. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. Inte heller sociala risker kommer att beaktas i denna analys. Utgångspunkt har tagits i de styrande dokument som har identifierats inom området. 1.5 Styrande dokument Det finns styrande dokument i form av lagar och förordningar (PBL, MB m.fl.) som anger att riskanalys (eller motsvarande) ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut riktlinjer vid fysisk planering som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang, och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. I samband med upprättande av detaljplaner ställer bl.a. Plan- och Bygglagen 3 krav på att olycksrisker ska belysas, för att avgöra om tilltänkt bebyggelse är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Uppdragsnummer: (22)

6 Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med länsstyrelsernas i Skåne och Västra Götalands län publicerat Riskhantering i detaljplaneprocessen 2, vilken förespråkar att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. I denna beskrivs tre olika zoner upp till 150 meters avstånd där olika verksamheter är lämpliga (Figur 1). Då olika områden har olika förutsättningar uppnåddes ingen exakt samsyn mellan de olika Länsstyrelserna gällande exakta avstånd. Figur 1: Bebyggelse efter zonindelning enligt Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 2. Uppdragsnummer: (22)

7 Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse kan planeras 4. Rekommendationerna innebär kortfattat 25 m kring vägar med farligt gods skall lämnas bebyggelsefritt. Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 m medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 m. För bensinstationer anges ett rekommenderat skyddsavstånd på 100 meter. Dessa riktlinjer är under revidering för att anpassas till en gemensam policy tillsammans med andra län. Samtliga ovan nämnda dokument kommer att beaktas i denna analys. 1.6 Underlagsmaterial Underlagsmaterial för denna grovanalys utgörs av: Kartunderlag ( SGU) Ritningsunderlag från beställare 5 Väginformation om farligt gods 2008, Vägverket 6. 2:4 anläggningar i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Joakim Almén (Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering) och André Boman (Brandingenjör) med Martin Uulas (Ingenjör) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Daniel Sirensjö (Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering). 1.8 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. De begrepp som används i denna rapport utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen 8,9 (Figur 2) vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser 10. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Uppdragsnummer: (22) Figur 2. Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten.

8 I denna övergripande riskbedömning kommer en riskidentifiering att genomföras. Risker kommer sedan att jämföras med styrande dokument. Om det behövs kommer sedan en riskuppskattning och värdering att genomföras. Förslag på riskreducerande åtgärder kommer att ges. Slutsatsen kommer, förutom resultaten, att visa om ytterligare analys är nödvändig. 1.9 Innehåll och struktur i rapporten Fortsättningen av denna rapport kommer att vara upplagd enligt: Metod för riskidentifiering och värdering Områdes- och verksamhetsbeskrivning Riskidentifiering Jämförelse med styrande dokument Riskuppskattning Riskvärdering Förslag på riskreducerande åtgärder Slutsats Uppdragsnummer: (22)

9 2 Metod Metoden för denna analys innebär att risker identifieras, analyseras och värderas. 2.1 Metod för riskidentifiering Vid riskidentifieringen studeras tänkta målpunkter avsedda för farligt gods och omkringliggande vägar där farligt gods kan förväntas transporteras. Inventeringen innefattar studier av kartunderlag och behandlar nedanstående typer av risker: Transportolyckor Transport av farligt gods 2.2 Metod för analys och riskvärdering Sannolikheter kommer att bedömas kvalitativt utifrån vilka typer av farligt godsleder som finns i området. Konsekvens kommer att analyseras utifrån schablonkonsekvenser från MSB:s (tidigare Räddningsverkets) konsekvensbeskrivning i tabell 5. Med hänsyn till vilken typ av farligt godsled och schablonkonsekvensavstånd görs en värdering av möjlig påverkan på tänkt bebyggelse. Då denna rapport är en översiktlig riskbedömning kommer ej utförliga beräkningar att genomföras. Efter att scenarier har identifierats kommer riskreducerande åtgärder att diskuteras i anslutning till varje scenario och de åtgärder som bedöms ge en acceptabel risknivå kommer att föreslås. Uppdragsnummer: (22)

10 3 Områdes-/objektsbeskrivning Årstastråket och aktuellt område ligger söder om Stockholms centrum och en dryg kilometer väster om Globen, (Figur 3). Aktuellt område Årstavägen/Johanneshovsvägen Figur 3: Karta över var södra Årstastråket är beläget. Det är tänkt att flerbostadshus ska byggas i den västra delen av planområdet, där avstånd till intilliggande vägar kommer att bli mellan 4-10 meter. Flerbostadshusen kommer att ha sin bas ungefär i samma höjd som omkringliggande vägar. Totalt planeras 4 stycken flerbostadshus, Hus 11-14, med sammanlagt 195 stycken lägenheter. Korsning mellan Årstavägen och Johanneshovsvägen kommer att ligga i direkt anslutning till planerade flerbostadshus. Omkringliggande bebyggelse utgörs främst av lägenheter i flerbostadshus samt villakvarter, även mindre affärsverksamhet bedrivs i området. Under det tänkta området sammanbinds bland annat väg 226 genom tunnelsystem för Södra Länken. Även tunnel för tvärbanan passerar under aktuellt område för exploatering. Mindre skogsparti samt strövområde finns i anslutning till området som varierar en aning höjdmässigt, detta på grund av befintligt bergparti. Den framtida exploateringen av området kan närmare ses i Figur 4. Uppdragsnummer: (22)

11 Figur 4: Plan för framtida markanvändning vid korsningen Årstavägen/Johanneshovsvägen. Uppdragsnummer: (22)

12 4 Riskidentifiering I detta kapitel följer en sammanställning av risker som finns i området, där en bedömning av omkringliggande leder, tillsammans med målpunkter för farligt godstransporter som kan påverka området har genomförts. 4.1 Identifiering och beskrivning av riskkällor Intilliggande vägar enligt figur 4, Årstavägen/Johanneshovsvägen, utgör ej farligt gods-led 11. Dock transporteras det, enligt Länsstyrelsen i Stockholm 12, farligt gods klass 3 efter Johanneshovsvägen dagligen, vilket innebär en risk. Länsstyrelsen hänvisade till att Bergs oljehamn skulle transportera varor den vägen. Efter samtal med Bergs oljehamn 13 visade det sig dock att de inte har några transporter som passerar den vägen oavsett vilka vägar som är avstängda. Bergs oljehamn 13 menade dock att det är möjligt att enskilda hyreshus i området kan använda eldningsolja. Det kan heller inte uteslutas att transporter med farligt gods ökar i framtiden på dessa leder, med hänsyn till att detaljplaner kan ändras med nya industrier, bensinstationer etc. som följd. Då avståndet till omkringliggande vägar är 4-10 meter från flerbostadshus, kan avåkning med ett stort fordon påverka ny bebyggelse. Väg 226 ligger i tunnel under aktuellt område ca 260 meter söderut och är en sekundär farligt gods-led 14. Med hänsyn till detta finns risk för olyckor med farligt gods inblandat. På väg 226 uppskattas att de flesta klasser av farligt gods (Tabell 1) kan transporteras. Väg 75 och 73, i norr respektive öster, utgör primära transportvägar för farligt gods, men bedöms inte påverka aktuellt område. Målpunkter för eventuell transport med farligt gods som kan påverka aktuellt område har identifierats nordväst om området i form av värmeverk, tillsammans med bensinstation i söder samt enskilda hyreshus som använder eldningsolja för uppvärmning 13. Årsta Värmeverk ca 1,5 kilometer nordväst fungerar som spets- och reservanläggning till intilliggande fjärrvärmenät, förbränning sker med bioolja och tjockolja. Enligt uppgift från Dag Sörman på Fortum Power And Heat AB 15, sker transporter av ämnena via Årstabergsvägen och påverkar således ej aktuellt område vid Årstastråket. En obemannad Shell Expresstation är lokaliserad ca 1 kilometer söderut vid sidan av väg 226. Stationen ligger i anslutning till väg 226 som utgör sekundär transportväg för farligt gods, varmed Årstvägen/Johanneshovsvägen ej anses belastas med transporter avseende Shell. Däremot kan transporter förväntas gå via väg 226. De hyreshus i området som använder eldningsolja som uppvärmning antas vara sprida över området. Då eldningsolja inte går att jämföra med bensin när det gäller antändningsbenägenhet är det en mindre risk än om bensin och diesel skulle transporteras på vägarna. Dessutom är vätskornas viskositet olika vilket leder till att utsläpp blir mindre utbredda när eldningsolja är inblandat vilket skulle minska konsekvenserna om det mot all förmodan sker utsläpp. Dessa transporter kommer inte nämnvärt att bidra till en ökning av riskerna för omgivningen. I Uppdragsnummer: (22)

13 Tabell 1 beskrivs de olika klassernas egenskaper, exempelkemikalier och konsekvenser vid utsläpp. Av detta dras slutsatsen att olyckor med ämnen från klass 1, 2, 3 och 5 kan innebära påverkan på planområdet medan övriga klasser endast bedöms medföra konsekvenser i närområdet (vägen). Uppdragsnummer: (22)

14 Tabell 1: Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning 16,17. Klass Ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen Bensin och diesel transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie 19. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 4.2 Sammanställning av olycksscenarier Uppdragsnummer: (22) Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet 20 (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Olycksscenarier som kommer att utvärderas vidare i denna grovanalys följer nedan. Scenario 1 - Avåkning med stort fordon inblandat Scenario 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) Scenario 3 - Utsläpp av gas (klass 2) Scenario 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds Scenario 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar med brännbart organiskt material

15 5 Jämförelse med riktlinjer Då denna analys utreder risker kring farligt gods påverkan på området jämförs avstånden till aktuella vägar med riktlinjer. Eftersom aktuellt område ligger närmare Johanneshovsvägen än 150 meter där farligt gods av klass 3 transporteras, uppfylls inte gällande riktlinjer. Väg 226, vilken är en sekundär transportled, ligger ej närmare aktuellt område i horisontalled än vad styrande dokument i avsnitt 1.5 medger. Dock passerar vägen i tunnel under området vilket är närmare än vad styrande dokument medger. Då planerad bebyggelse inte överensstämmer med riktlinjer till tunnel för väg 226 och Johanneshovsvägen krävs en grov uppskattning och värdering av scenarierna för att verifiera om det är lämpligt att uppföra flerbostadshus inom aktuellt område. Uppdragsnummer: (22)

16 6 Riskuppskattning och värdering I detta kapitel görs en uppskattning och värdering av riskerna i respektive scenario, där konsekvenser beskrivna i Uppdragsnummer: (22)

17 Tabell 1 beaktas, samtidigt som det utgås ifrån att gällande ADR-regelverk efterlevs. Riskerna värderas kvalitativt med hänsyn till respektive scenario och vägsträcka. 6.1 Scenarier Nedan beskrivs vilka tänkbara scenarier som kan inträffa inom Årstavägen/Johanneshovsvägen, samt på väg 226 utanför och inne i tunnel under området, vilka kan påverka området vid en eventuell olycka. Övriga omkringliggande vägar, väg 75 respektive 73, anses inte påverka aktuellt område varför de ej ingår i tänkta scenarier. 6.2 Scenario 1 - Avåkning med stort fordon inblandat För att påverkan på byggnad och indirekt människor skall kunna ske av ett fordon som kör av Årstavägen/Johanneshovsvägen vid tänkt cirkulationsplats, enligt figur 5, måste avkörningen i princip vara vinkelrät mot vägen. Sannolikheten och konsekvens för denna typ av avåkning bedöms som låg, med hänsyn till utformning av området med cirkulationsplats och maximal tillåten hastighet 50 km/h. 6.3 Scenario 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) Denna typ av farligt gods är ej avsett att transporteras efter Årstavägen/Johanneshovsvägen 6 varför sannolikheten för en olycka bedöms vara extremt låg. Dock skulle konsekvenserna av en sådan olycka kunna bli katastrofala där ett stort antal människor kan tänkas omkomma då explosionen kan bygga upp tryck som kan rasera en fasad på upp till 200 meter 21. Detta är en fråga att bevaka under den vidare utvecklingen av området. Detsamma gäller byggarbetsplatser i områdets närhet där explosiva ämnen skall hanteras. Sannolikheten för en olycka på väg 226 bedöms som extremt låg. Detta med hänsyn till att 226:an utgör sekundär transportväg för farligt gods, vilka endast är avsedda för lokala transporter till och från de primära transportvägarna och bör inte användas för genomfartstrafik. Små konsekvenser kan vara aktuella vid en olycka med hänsyn till att splitter kan förekomma i upp till 700 meter i radie. Däremot bedöms ej tryckvåg kunna påverka tänkt bebyggelse då explosionen söker sig längs tunneln öppningar i huvudsak till det fria och den tunnel som ligger under tänkt bebyggelse är i en bergtunnel. 6.4 Scenario 3 - Utsläpp av gas (klass 2) Denna typ av farligt gods är ej avsett att transporteras efter Årstavägen/Johanneshovsvägen 6 varför sannolikheten för en olycka bedöms vara extremt låg. Dock skulle konsekvenserna av en sådan olycka kunna bli mycket stora med dödsfall som resultat. Detta då ett utsläpp av gas kan leda dels till direkta problem om utsläppet består av en giftig gas, dels indirekta om ett utsläpp av brandfarlig vätska antänds efter utsläppet. Detta är en fråga att bevaka under den vidare utvecklingen av området. Sannolikheten för en olycka på väg 226 bedöms som extremt låg. Detta med hänsyn till att 226:an utgör sekundär transportväg för farligt gods, vilka endast är avsedda för lokala transporter till och från de primära transportvägarna och bör inte användas för genomfartstrafik. Även väder och vind har en avgörande betydelse för att en eventuell olycka skall göra inverkan på aktuellt område. Med hänsyn till konsekvensbeskrivning i tabell 1 anses konsekvenser på sin höjd bli små, då området ligger över 260 meter från där vägen ligger på ytan. 6.5 Scenario 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds Sannolikheten för ett utsläpp som antänds bedöms som mycket låg då farligt gods (i form av eldningsolja) transporteras regelbundet efter Johanneshovsvägen 21 även om ett utsläpp av brandfarlig vätska kan vara vanligare. Konsekvenserna kan bli stora inom 40 meter från Johanneshovsvägen stora då både byggnad och Uppdragsnummer: (22)

18 människor som vistas runt omkring kan förväntas bli utsatta för höga strålningsnivåer. Då sannolikheten är så låg bedömer inte WSP att vidare åtgärder är nödvändiga. Olyckor på väg 226 med brandfarlig vätska som antänds bedöms ej påverka område kring Årstavägen/Johanneshovsvägen. 6.6 Scenario 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar med brännbart organiskt material Sannolikheten för ett utsläpp med oxiderande ämnen som reagerar med brännbart organiskt material bedöms som extremt låg då farligt gods ej är avsett att transporteras efter Årstavägen/Johanneshovsvägen 6. Konsekvenserna kan dock bli mycket stora då detta scenario blir mycket likt en explosion. Skillnaden mot en explosion, i samband med ämnen av klass 1, är att tryckuppbyggnaden inte blir lika stor (fasader kan raseras inom 70 meter 21 ) men konsekvenserna bedöms fortfarande som stora. Olyckor på väg 226 med utsläpp av oxiderande ämnen som reagerar med brännbart organiskt material bedöms ej påverka område kring Årstavägen/Johanneshovsvägen. Uppdragsnummer: (22)

19 7 Riskreducerande åtgärder 7.1 Scenario 1 Avåkning med stort fordon inblandat Avkörningsskydd mellan cirkulationsplats och Hus 12 bedöms som nödvändigt för att minska risk och konsekvens vid avkörning med ett tungt fordon. Då vägen antas utformas enligt VGU 22 anses denna risk redan vara åtgärdad i rimlig omfattning. Om detta bedöms som en rimlig nivå för olyckor i resten av Sverige bedöms den också vara rimlig här. Uppdragsnummer: (22)

20 8 Osäkerheter Det kan påpekas att inga förhöjda risker för området kan framhävas i samband med denna rapports framtagande. Dock utgör mängd och utsträckning på transport av farligt gods via vägnätet kring Årstastråket en osäkerhetsfaktor för framtiden som ej går att svara på. Det förutsätts att risker kring transport av farligt gods utreds vid en eventuell ändring av detaljplan och nyetablering av industrier. Detsamma gäller eventuella byggnationer i omgivningen där transporter med farligt gods krävs. Uppdragsnummer: (22)

21 9 Slutsats WSP bedömer att den tänkta exploateringen är lämplig ur riskhänseende med avseende på transporter av farligt gods. Det förutsätts dock att väg mellan Hus 12 och cirkulationsplats är utformad enligt VGU 19 för att risken för avkörning ska vara acceptabel. Det krävs också att framtida detaljplaneförändringar inte ändrar förutsättningarna för transporter i området markant. Uppdragsnummer: (22)

22 Referenser 1 Plan- och bygglag SFS1987:10, utfärdad , med ändringar till och med SFS 1995: Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. 3 Plan- och Bygglagen (1987:10). Utfärdad , med ändringar till och med SFS 2005: Länsstyrelsen i Stockholms län (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01. 5 Danderyds kommun (2008), Förfrågningsunderlag för: Riskanalys för tekniska nämndhuset, Dalen 16 m fl, i Danderyd, Danderyds kommun. 6 Räddningsverket (2008), Väginformation om farligt gods 2008, Publikationsnummer B Information i från Peter.svensson@ab.lst.se International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard , Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, Kaplan, S. & Garrick, J. (1981), On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, No. 1, pp , Räddningsverket (2008), Väginformation om farligt gods 2008, Publikationsnummer: B Länsstyrelsen i Stockholm (2010), Telefonsamtal med Hanna Cederberg Danielsson, Bergs oljehamn (2010), Telefonsamtal med Erik Kjell/Mikael Sandström / Räddningsverket (2008), Väginformation om farligt gods 2008, Publikationsnummer: B Telefonsamtal med Dag Sörman, Fortum Power And Heat AB, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (1997), Översiktplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, bilagor Statens Räddningsverk (2003), Handbok för riskanalys,. 18 Statens Räddningsverk (2006), ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:7) om transport av farligt gods på väg och i terräng,. 19 Statens Räddningsverk (2006), Förvaring av explosiva varor. 20 Väg- och transportforskningsinstitutet (1994), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4. 21 WSP (2008), Detaljerad riskanalys, uppdaterad handling december 2008, Mörby centrum, Danderyds kommun. 22 Vägverket (2004), Vägar och gators utformning. Uppdragsnummer: (22)