Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Transkript

1 1

2 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva dragkampen...8 Konstruktioner...9 Valv...9 Korrugering...9 Rör...10 Trekant...10 Balk...10 Magnetism...11 Kompass...11 Magnetfält...12 Elektricitet...12 Statisk elektricitet...12 Elektrisk ström...13 Seriekoppling...13 Parallellkoppling...13 Vatten...14 Vatten fryser...14 Is smälter...14 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...14 Saltvatten...15 Vattentryck...15 Varmt och kallt vatten...15 Luft...16 Lufttryck...16 Lufttryck och väder...16 Minska lufttrycket...16 Luftmotstånd...17 Varm luft...17 Snurrande spiral...17 Varm luft och kall luft...17 Värme...17 Värmekällor...18 Isolering...18 Vilket material isolerar bäst?...19 Förbränning...19 Tänd ett ljus och släck...20 Elektricitet kan tända

3 Ljud Ljud kommer av att luften rör sig. Man kallar rörelsen ljudvågor. Gör ljudvågor Snurra ett hopprep i luften så att det viner. Lägg linjalen på bordet och låt den sticka ut en bit utanför bordskanten. Håll fast den med ena handen och spela på den med andra handen som på en sträng. Hur får man högre och lägre toner? När ljudvågorna kommer in i örat slår de mot trumhinnan, så att den börjar darra. Olika toner Häll olika mycket vatten i några glas och spela på dem med en sked. Stränginstrument med gummiband Skydda hörseln Ljudets styrka mäts i decibel. Den svagaste viskning du han höra är ca 20 db. När man talar vanligt är det ca 60 db. Starkt ljud skadar hörseln. Därför använder man hörselskydd t ex om man arbetar med bullrande maskiner. 3

4 Toner med kroppen 1. Håll händerna så här. 2. Se till att det är en stor tät grotta inne i händerna. Enda öppningen ska vara mellan tummarna. Blås över öppningen som när man blåser över en flaska. Du kan ändra tonhöjden genom att göra grottan större eller mindre. 3. Forma munnen som ett litet o. Inne i munnen ska det vara ska det vara så stort rum som möjligt. Knacka uppe på huvudet. Du kan ändra tonhöjden genom att göra rummet i munnen större eller mindre. 4. Gör likadant med munnen som i förra övningen. Bilda toner genom att knäppa med fingret mot kinden. 5. Gör likadant med munnen och dra/knäpp i mungipan som man knäpper på en gitarrsträng. 6. Gör likadant med munnen. Forma händerna till skålar och klappa ihop dem så att det blåser in i munnen och en ton bildas. 7. Gör likadant med munnen, men låt övre tänderna synas och knäpp på dem med fingrarna. 8. Bit fast en tråd eller ett grässtrå (inte ett blad utan själva skaftet) mellan tänderna. Knäpp på tråden / strået som på en gitarrsträng. Dra i strängen för att få högre ton. 4

5 Ljus Ljuset kan gå fram genom tomma rymden. Solstrålarna kommer hela vägen till jorden på 8 minuter. Ljuset går alltid rakt fram, om det inte bryts. Bryt ljus Ställ en penna i ett glas vatten. Titta på den från olika håll. Hur ser den ut? Ljuset bryts också en lins. Titta genom förstoringsglas på olika små saker. Håll förstoringsglaset på rak arm. Hur ser bilden ut? Fånga ljuset från lampan i ett förstoringsglas. Försök få en skarp bild av lampan på bordet eller golvet. Reflektera ljus Lys på reflex, fånga solljuset i en liten spegel och gör solkatter. Allt som vi ser syns därför att det reflekterar ljus från solen eller någon annan ljuskälla. Vilka ljuskällor kommer du på? 5

6 Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner som gjorde arbetet lite lättare. Hävstången Med en hävstång kunde man flytta tunga stenar. Gör en hävstång av en bräda som ligger över en plankbit eller en sten. Lyft tunga saker med den, t ex en kompis. Byt till en kortare hävstång. Hur känns det att lyfta med den? Använd den långa hävstången, men flytta den så att stödet är under mitten. Blir det någon skillnad? Dra ut spikar med en liten hammare. Lägg en träbit under hammaren om spikarna är långa. Dra ut spikar med en stor hammare eller lång kofot. Vilken är skillnaden? Vad man förlorar i väg vinner man i kraft. Armarna och benen på en sprattelgubbe är hävstänger. 6

7 Kilen Lyft med kil. Fjädern Man kan dra ut eller trycka ihop en fjäder. När man släpper den blir den sådan den var från början. Var finns det fjädrar i klassrummet? Hjulet Det är tungt att dra upp en båt på stranden. Om man lägger rullande stänger under kölen går det mycket lättare. Kanske gick det till så när mänskorna för länge sedan kom på hur man kan göra hjul. Pröva att dra en låda med last över golvet. Mät med en kraftmätare hur mycket kraft du använder. Lägg glaskulor eller bitar av rundstav under lådan och dra igen. Jämför kraften som behövs. Block I toppen på flaggstången finns en särskild sorts hjul; ett block. Hur fungerar det? Flera block kallas talja. När repet går flera varv fram och till baka mellan blocken vinner man i kraft precis som med hävstången. Pröva dragkampen. Två personer håller i stavarna och drar dem isär. En håller i repet och drar stavarna ihop. Hur går det? 7

8 Konstruktioner Samer som byggde en kåta och indianer som byggde en tipi började bygget med samma konstruktion: trefoten. Dessutom använde de en liten trefot att hänga grytan i över elden. Varför tror du de använde just tre ben? Man kan också hänga ett block i trefoten att lyfta tunga saker med. Valv Sätt en bit enkel kartong över öppningen på en låda. Kartongbiten ska vara smalare och längre än lådan. Lasta den med en bok eller något lika tungt. Håller kartongen? Böj kartongbiten till ett valv. Håller den tyngden nu? Var har du sett valv-konstruktioner? Korrugering Många små valv efter varandra kallas korrugering. Var har du sett korrugering? Ta en bit wellpapp (brun låda), som är lika stor och väger lika mycket som kartongbiten. 8

9 Lasta kartongbiten och wellpapp-biten lika tungt? Hur klarar de lasten? Varför tror du att man bygger med valv eller korrugering? Rör Två valv mot varandra blir ett rör. Lasta en liggande tom hushållsrulle och en lika tjock kartongbit som inte är böjd. De kan ligga som bro mellan två böcker. Rullen behöver hållas fast och också det som man lastar på den. Hur klarar de lasten? Trekant Lägg tre tomma mjölkpaket utan botten bredvid varandra. Lägg böcker ovanpå dem. Hur håller burkarna? Klipp bort en sida av varje burk och tejpa ihop dem till trekantiga rör. Lasta med böckerna igen. Jämför. Balk Lägg flera kartongremsor över en låda. Lasta bron med t ex två saxar. Håller remsorna? Klipp hack i kortsidorna på lådan. Ställ remsorna i hacken, så att det står på kant. Du har gjort remsorna till balkar. 9

10 Håller de för lasten? Var har du sett konstruktioner med balkar? Magnetism Pröva vilka saker i rummet som fäster på magnet. Vilket material är det? En magnet har sydpol och nordpol. Håll två magneter mot varandra. Hur påverkar de varandra? Kompass Gnid en synål med en magnet. Håll sedan nålen mot ett gem. Vad har hänt med nålen? Stick nålen genom en liten styroxbit och lägg den att flyta mitt i ett fat med vatten. 10

11 Vänta och se om nålen vrider sig. Vänd nålen lite. Vad händer? Magnetfält En magnet påverkar området runt sig. Man säger att den har ett magnetfält omkring sig. Man kan se det om man breder ut järnfilspån på en kartongbit och håller en magnet under. Hela jorden har ett sådant magnetfält omkring sig. Därför fungerar kompasser. Elektricitet Det finns två sorters elektricitet statisk elektricitet och elektrisk ström. Statisk elektricitet Saker av plast eller konstfiber blir elektriska när man gnider dem. Bäst fungerar statisk elektricitet när luften är torr, en kall vinterdag. Gnid en ballong mot håret eller mot ett fleecetyg. Pröva hur den påverkar: ditt hår. små bitar av silkespapper. en smal vattenstråle som rinner ur kranen. Sätt små bitar av aluminiumfolie i en torr plastflaska. Gnid flaskan med tyget. Peta på foliebitarna med fingrarna utanpå flaskan. Gnid två plastflaskor. Jaga den ena med den andra. 11

12 På vilket sätt liknar statisk elektricitet magnetism? Som magneten har syd- och nordpol har elektriciteten + och - laddning. Elektrisk ström Elektricitet som strömmar i en ledare kallas elektrisk ström. För att elektriciteten ska kunna strömma måste det finnas ledare hela vägen. Det kallas sluten strömkrets. Så här går strömmen: - ut från batteriets botten - genom ledningen - in genom lampans botten - genom glödtråden - ut genom lampans metallskal - genom ledningen - in genom batteriets topp. Koppla en sluten strömkrets (så att lampan lyser) med två ledningar. Koppla en sluten strömkrets med en ledning. Pröva att leda strömmen genom andra saker av metall. (gem, knappnål, dörrhandtag) Seriekoppling Koppla två batterier i serie. Hur lyser lampan nu? Så här är batterierna i en ficklampa kopplade. 12

13 Parallellkoppling Koppla batterierna så här. Hur lyser lampan? Vilken nytta kan man ha av parallellkoppling? Vatten Vatten fryser Fyll en filmburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Spola burken med vatten så att isen lossnar. Lägg isbiten i ett glas vatten. Vad händer? Varför? Is smälter Mät temperaturen på isen när den smälter. Fyll glaset till brädden. Isen sticker upp över vattnet. Så här ligger isberg och flyter. Större delen är under vattnet. Vad kommer att hända när all is har smält? 13

14 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras Trä en plastpåse på handen. Sätt ett gummiband om handleden, inte för hårt. Vad händer? Koka vatten i en vattenvärmare. Hur varmt blir det? Håll ett kallt plåtlock ovanför den kokande vattenvärmaren. Vad finns på undersidan efter en stund? Saltvatten Lägg en potatis i ett glas vatten. Vad händer? Sätt en matsked salt i vattnet. Rör om. Blir det någon skillnad? Lägg saltvatten i frysen en halv timme. Vad har hänt? Mät temperaturen. Förklara. Vattentryck Borra tre hål i en plastflaska eller stick med pryl. Hålen ska vara på olika höjd. 14

15 Sätt tejp för hålen. Fyll flaskan med vatten. Håll flaskan över tvättstället. Ta bort alla tejp samtidigt. Vad hände? Varför? Varmt och kallt vatten Sätt vatten i två vattenballonger. Fyll en skål med hett vatten och en med kallt. Värm den ena ballongen och kyl den andra. Sätt den kalla ballongen i skålen med hett vatten. Vad händer? Sätt den varma ballongen i skålen med kallt vatten. Vad händer? Varför? Luft Lufttryck Lägg en linjal på bordet så att den sticker ut över kanten några centimeter. Täck över den med ett stort papper (en sida ur en dagstidning). Släta ut papperet. Slå ner den ändan av linjalen som sticker utanför bordskanten. Vad händer? Varför? 15

16 Lufttryck och väder Man mäter lufttrycket med en barometer. När det är lågtryck regnar det ofta. Högtryck ger vackert väder. Vinden blåser mot ett lågtryck. Minska lufttrycket Håll för spetsen på en plastspruta. Dra ut kolven. Nu blir det nästan inget lufttryck inne i sprutan. Men utanför att lufttrycket lika högt som vanligt. Varför åker kolven in i sprutan igen? Sätt fast en sugkoppspil på en blank yta. Vad är det som håller fast den? Luftmotstånd Försök kasta en bit tyg genom luften. Hur går det? Varför? Håll ett papper på bröstet. Spring så att det hålls på plats av luftmotståndet och inte behöver hållas med handen. Varm luft Snurrande spiral Klipp ut en spiral eller en katt med spiralsvans av tunn kartong. Häng spiralen över ett värmeelement. Vad händer när den varma luften strömmar upp? 16

17 Varm luft och kall luft Kyl en plastflaska med kallt vatten. Trä en ballong över flaskans öppning. Spola varmt vatten på flaskan. Hur går det med ballongen? Varför? Värme Titta på en vanlig termometer. Vad finns det i den? Värm den med händerna. Vad händer med vätskan? Värmekällor Varifrån kommer värmen? Håll handen på värmeelementet. Hur kommer värmen till din hand? Vänd dig mot solen. Hur kommer värmen från solen till dig? Tänd ett ljus. Håll handen vid sidan av ljuslågan. 17

18 Pröva hur nära ljuset man ska hålla handen för att känna värmen. Hur högt ovanför ljuset känns värmen? Hur sprider sig värmen uppåt? Du kan också få värmen att strömma genom att blåsa iväg den. Hur kommer värmen till ett värmeelement från en värmepanna eller ett fjärrvärmeverk? Isolering Det som är varmt svalnar efter en stund om man inte värmer det igen. För att hålla kvar värmen brukar man isolera. Ta reda på vad man isolerar väggar, tak och vattenledningar med. Med vad isolerar man kroppen? Vilket material isolerar bäst? Pröva hur bra olika material isolerar. Klä på plastflaskor t ex strumpor, sockor, skrynklat tidningspapper i en låda. Lämna en flaska oisolerad att jämföra med. Häll handvarmt vatten i flaskorna. Mät temperaturen. Ställ ut flaskorna på vintern (eller i kylen / frysen). Mät temperaturen med någon minuts mellanrum. Gör hypotes: Vilket material tror du isolerar bäst, näst bäst osv. 18

19 Det som ändras: isoleringsmaterial Det som är lika Vattnet är 40 grader varmt. Alla flaskor är av samma sort. Flaskorna står lika långt ifrån varandra. Alla flaskor står i skuggan. 20 gram isoleringsmaterial används. Man mäter temperaturen i mitten av flaskan. Om det är varmt ute kan man isolera en isbit mot värmen utanför och mäta hur lång tid det tar innan den smälter. Förbränning Tänd en tändsticka. Vad behövs för att något ska börja brinna? Materialet och luften finns. Hur gör man värmen? Gnid händerna mot varandra. Vad händer? Det går att göra upp eld genom att gnida trä tills det blir tillräckligt varmt. Så gjorde mänskorna för länge sedan. Tänd ett ljus och släck Eftersom det behövs tre saker för att det ska brinna kan man släcka elden genom att ta bort en av sakerna. Hur släcker man ljuset genom att ta bort luften / syret? 19

20 Vilka släckningsredskap kväver större eldar? Hur släcker man ljuset genom att ta bort värmen? Hur släcker man ljuset genom att ta bort bränslet / materialet? Elektricitet kan tända Lägg ett strå av stålull över polerna på ett platt (4,5 v) batteri. Vad händer? Vad visar det? 20