Omnibusundersökning Återvinning 2009

Transkript

1 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006

2 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet med undersökningen är att få information om svenska hushålls kunskap om, och attityder till, avfallshantering. Ett ytterligare syfte med studien är att se om kunskapen och attityderna inom området förändras över tiden, dvs. från föregående mättillfälle i februari 00. Telefonomnibus (CATI) Riksrepresentativt urval av män och kvinnor i ålder 16-8 år personer Genomförande: 1-10 februari, 009

3 Bakgrundsdata Kön: Bakgrundsdata Total, Bas:1 000 Absoluta tal Man 96 Kvinna 0 Ålder: - 9 år år år 0-8 år 110 Hushållsstorlek: 1 person personer + personer

4 Bakgrundsdata Utbildning: Bakgrundsdata Total, Bas:1 000 Absoluta tal Låg 18 Medel 98 Hög 9 Årsinkomst: Låg 8 Medel 8 Hög Region: Götaland Svealand 0 Norrland 11 Stockholm 00 Göteborg 9 Malmö

5 Okunskapen är stor om hur stor del av hushållens sopor som återvinns 1.a Vet du hur mycket av hushållens sopor i Sverige som återvinns som material eller energi? Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) : Endast 1 % av män och kvinnor yngre än 0 år vet hur stor del av hushållens sopor i Sverige som återvinns som material eller energi denna siffra har inte ändrats alls på år : Kunskapen om hur stor andel av soporna som återvinns är signifikant högre bland män 9 1 : Respondenter med låg inkomst och/eller med låg utbildning har lägre kunskap om hur det förhåller sig med andelen återvunna sopor : Kunskapen om hur sopor i Sverige återvinns som material eller energi har ökat med procentenheter sedan 00

6 Gemene man tror att drygt hälften av hushållens sopor återvinns som material eller energi Nästan allt 1.b Hur mycket av hushållens sopor återvinns som material eller energi? Total, Bas:08 Relativa frekvenser (%) 8 : av 10 tror att ungefär hälften av soporna återvinns : Ju yngre respondenterna är ju mera tror man återvinns som material eller energi 6 % 8 Ungefär hälften 9 % 1 Nästan inget

7 Varannan svensk anser sig veta vilka som tar hand våra hushållssopor.a Vet du vilka som ansvarar för att ta hand om hushållssopor i Sverige? Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) : En signifikant högre andel män (60 %) än kvinnor ( %) anser sig veta vilka som tar ansvar för att ta hand om hushållssopor i Sverige 9 1

8 Kännedomen om vem som tar hand om hushållssoporna är sämst bland yngre personer.a Vet du vilka som ansvarar för att ta hand om hushållssopor i Sverige? Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) - 9 år (1) 0-69 år () : Kännedomen om vem som ansvarar för hushållssoporna i Sverige är störst bland respondenter i åldersintervallet 0-69 år : Kännedomen är också högre bland personer i -personers hushåll, bland personer med hög inkomst och bland personer i Göteborg år (6) 0-8 år (110)

9 Kommunen, tror man, tar det största ansvaret för hushållssopor.b Vem tar ansvar för följande hushållssopor i Sverige? Total, Bas:11 Relativa frekvenser (%) Tidningar och glasförpackningar Förpackningar av papp, plast, metall Grovavfall Matrester Batterier Elavfall : Kommunerna upplevs generellt som den som är ansvarig för de olika typerna av hushållsavfall : Mellan och 10 % av samtliga kan inte svara på vem som bär ansvaret för soporna okunnigheten har ökat sedan 00 : Grovavfall är den enda typen av hushållssopor som man inte tycker att tillverkare och säljare har ansvar för 9 Farligt avfall Annat hushållsavfall % 0% 0% 60% 80% 100% De som tillverkar och säljer produkterna Kommunerna Företaget som hämtar dina sopor t.ex. Ragnsells eller SITA 1 Fastighetsägare, hyresvärdar och liknande 9 Vet ej : Respondenter under 0 år tycker i högre grad än andra att det är företaget som hämtar soporna t.ex. Ragnsells eller SITA som bär ansvaret

10 Materialåtervinning och energiåtervinning är de sätt som får störst acceptans. Vad tycker du om följande sätt att behandla och återvinna avfallet? Minimera avfallet, dvs verka för att konsumtion och användning av produkter minskar Återanvändning Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) 1 = Mycket dåligt, = Mycket bra Medelvärde,9, : Yngre tycker över lag i lägre grad än andra att de olika sätten att behandla och återvinna avfallet är mycket bra. Undantaget är återanvändning där yngre respondenter i signifikant högre grad tycker att det är mycket bra 10 Deponering, dvs. det som inte kan återvinnas på något sätt förvaras på ett säkert sätt under kontrollerade 10 6 former Materialåtervinning som kan ge nya produkter samt spara energi och ny råvara Energiutvinning som ger el och fjärrvärme och därmed minska användningen av andra bränslen såsom kol och olja Biologisk behandling av avfall, som ger kompost och biogödsel till jordbruk och biogas till bilar och bussar 8 Dåligt (1-) Bra (-) 8 86,,,,0 : En något lägre andel respondenter tycker i år, i jämförelse med 00, att de olika sätten att behandla och återvinna avfall är bra eller mycket bra

11 av anser sig ha tillräcklig kunskap och information för att sopsortera på miljövänligt sätt. Det brister i kunskapen hos de yngre. Anser du att du har tillräcklig kunskap och information om hur du bör agera för att sortera dina sopor på bästa, mest miljöriktiga sätt? Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) : Respondenter över 0 år anser i signifikant högre grad att de har tillräcklig kunskap och information om hur man bör agera för att sortera sina sopor på bästa, mest miljöriktiga sätt : Sedan mätningen 00 har andelen som anser att de har tillräcklig kunskap och information ökat med procentenheter 11 6

12 Kunskapen om sopsortering kommer med åldern. Anser du att du har tillräcklig kunskap och information om hur du bör agera för att sortera dina sopor på bästa, mest miljöriktiga sätt? Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) - 9 år (1) 0-69 år () : Mer än av 10 i åldern upp till 0 år anser sig inte ha tillräckligt med kunskap och information om hur man bör agera med sina sopor på ett miljöriktigt sätt : Kunskapen om sopsortering har ökat marginellt i åldersgrupperna 0-9 år respektive 0-69 år sedan mätningen år (6) 0-8 år (110)

13 Varannan får information från Kommunen om hur sopor ska sorteras. Vilka får du information från om hur du ska sortera dina sopor? Kommunen Företag som hämtar dina sopor t.ex. Ragnsells el. SITA Fastighetsägare, hyresvärdar och liknande Massmedia/tidningar/ dagspress/tv Familj/sambo/föräldrar/ barn Skolan/lärare De som tillverkar och säljer produkterna Internet Soptippen/sopstationen/ återvinningscentral g får ingen information Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) : Bara var :e svensk under 0 år svarar att de får information från kommunen om hur de ska sortera sina sopor. 1 % av de tillfrågade i samma ålder säger sig inte få någon sådan information alls 1 : I det yngsta åldersintervallet spelar familj/sambo/föräldrar och barn samt skola/lärare en stor roll för spridningen av informationen : I det yngsta åldersintervallet har andelen som fått information från kommunen minskat rejält sedan mätningen 00

14 Insamling av soppåsen sköts bäst! 6. Nöjdhet med den service som erbjuds gällande insamling av...? Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%) Förpackningar av papp, plast, metall Grovavfall Matrester Batterier Elavfall Farligt avfall Soppåsen Annat hushållsavfall 1 = Inte alls nöjd, = Mycket nöjd Inte nöjd (1-) Nöjd (-) Tidningar och glasförpackningar Medelvärde,1,9,6,,,,,,9 1 : Störst utrymme för förbättring avseende nöjdhet med service som erbjuds finns inom områdena farligt avfall samt elavfall : Bortsett från hanteringen av soppåsen samt av annat hushållsavfall, är respondenter i åldern under 0 år avsevärt mindre nöjda med servicen som erbjuds jämfört med vad äldre respondenter är : Graden av nöjdhet med servicen är mycket lika den som uppmättes 00 varken bättre eller sämre

15 Tidningar och glas sorteras mest, matrester minst Tidningar och glasförpackningar Förpackningar av papp, plast, metall. Till hur stor del sorterar du och ditt hushåll ert avfall? Total+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) : Män och kvinnor agerar lika när det kommer till att sortera sitt avfall : Jämfört med 00 är det idag en signifikant högre andel av respondenterna som sorterade sina matrester, 0 % idag jämfört med 1 % år 00 1 Grovavfall år (1) år (6) år () år (110) 1 Matrester år (1) år (6) år () år (110) % 0% 0% 60% 80% 100% Allt Ganska mycket Ganska lite Inte alls Vet ej

16 Äldre har blivit ännu bättre på att sortera sitt eget avfall Batterier Elavfall Farligt avfall Annat hushållsavfall. Till hur stor del sorterar du och ditt hushåll ert avfall? Total+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () 0-8 år (110) % 0% 0% 60% 80% 100% Allt Ganska mycket Ganska lite Inte alls Vet ej : Jämfört med 00 är det idag en signifikant högre andel av respondenterna som sorterar sitt farliga avfall, 1 % idag jämfört med 6 % år 00 Inom alla områden, bortsett från elavfall och batterier, är det idag en högre andel respondenter som sorterar allt sitt avfall. Framför allt är det de äldre respondenterna som blivit ännu bättre på att sortera : Främsta anledningarna till att man inte sorterar sitt avfall är att det är för långt bort för att lämna, jobbigt eller att man har så lite avfall (främst inom grovavfall, elavfall och farligt avfall) 16

17 Att vi ökar materialåtervinningen till förmån för miljön är superviktigt! 9. Hur viktigt tycker du att det är för miljön att vi ökar materialåtervinningen? Total+Kön+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) 1 = Inte alls viktigt, = Mycket viktigt Man (96) Kvinna (0) Medelvärde 6, 6, 6, 1 : En liten minskning beträffande hur viktigt det är för miljön med ökad materialåtervinning kan torts allt skymtas sedan mätningen 00. Det är i första hand respondenterna under 0 år som inte tycker att det är riktigt så viktigt : Respondenter med låg utbildning tycker i lägre grad än andra att detta är viktigt - 9 år (1) 0-9 år (6) 0-69 år () ,1 6, 6, : Respondenter i Svealand tycker i högre grad än andra att detta är viktigt 0-8 år (110) , Inte viktigt (1-) Viktigt (-)

18 Energiåtervinning, angelägen fråga för alla, men mest för kvinnor 10. Hur viktigt tycker du att det är för miljön med energiåtervinning, dvs. att utvinna el, värme och biogas från avfall? Total+Kön+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%) 1 = Inte alls viktigt, = Mycket viktigt 9 Medelvärde 6, : Män, 1 persons hushåll och respondenter med låg utbildning tycker i lägre grad än andra att det är viktigt för miljön med energiåtervinning 18 Man (96) 89 6, Kvinna (0) 96 6, - 9 år (1) 91 6,1 0-9 år (6) 9 6, 0-69 år () 91 6, 0-8 år (110) 9 6, Inte viktigt (1-) Viktigt (-)

19 Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer Svaren idag skiljer sig marginellt från de svar som vi fick vid motsvarande studie för två år sedan 19 Kunskapen om återvinning och sopsortering är hög men det uppväxande släktet har ett och annat kvar att lära Tilltron till att en stor del av avfallet återvinns är högre ju yngre man är, trots detta är de yngsta respondenterna de som själva är sämst på att återvinna sitt avfall. Återanvändning är något som tilltalar yngre Informationskampanjer om avfallshantering förefaller inte tränga igenom hos unga, utmaningen nu består i att nå fram till just de unga och till dem med lägre utbildning här finns de största luckorna Signifikant färre män och kvinnor under 0 år tycker att det är viktigt för miljön att vi ökar materialåtervinningen. Blir man mera eftertänksam med åldern eller kommer denna synen på materialåtervinning att finnas kvar bland de unga Lund den februari 009 GfK Sverige AB Katharina Norborg