BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad.

Transkript

1 BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. Antagen av Kommunstyrelsen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Avgränsning/målgrupp 1 Socialtjänstlagen 1 Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende 2 1. Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut 2 2. Bostad i särskilt boende kan erhållas när biståndsbehovet inte längre kan tillgodoses på annat sätt 2 3. Den enskildes önskemål ska så långt möjligt tillmötesgås 2 4. Parboende 3 5. Kriterier för prioriteringar till särskilt boende 4 6. Riktlinjer när den enskilde tackar nej till anvisat boende 4 7. Inflyttning/avflyttning från särskilt boende 4 8. Personer från andra kommuner ska behandlas på samma sätt som malmöborna 5 9. Utlandssvenskar Medborgare i annat land 5

3 Avgränsning/målgrupp Riktlinjerna avser i första hand handläggning av ärenden rörande bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, i form av särskilt boende för personer över 65 år. Även äldre personer har rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS. I dessa riktlinjer behandlas dock inte de som omfattas av denna lag. Personer under 65 år bör erbjudas särskilt boende som är utformat för yngre personer. I vissa enskilda fall kan en plats i särskilt boende med inriktning mot äldre anses bäst tillgodose behoven även för personer under 65 år. Det ska i dessa fall vara möjligt för personer under 65 år att bo kvar i ett sådant boende eller att flytta till ett sådant boende. Socialtjänstlagen Enligt 4 kap. 1 SoL ska den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 4 kap. 2 får kommunen ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Enligt 3 kap. 5 ska insatserna utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Enligt 5 kap. 5 ska socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Nämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Personer som pga. fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska enligt 5 kap 7 SoL erbjudas särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service och omvårdnad för dem som till följd av sådana svårigheter behöver ett sådant boende. Då båda makar, sambor eller registrerade partner beviljas boende i en sådan särskild boendeform ska med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende, om de begär det (2006:287, 2 kap. 2, socialtjänstförordning). Ett beslut om plats i särskilt boende ska alltid föregås av en utredning som ska genomföras med den enskildes samtycke. Sociala, fysiska, psykiska, medicinska och existentiella behov ska beaktas. Anhöriga, liksom god man, kan vara den enskilde behjälplig, dock har anhöriga ingen självklar rätt till inflytande om de inte är den sökandes ombud. Vid tveksamhet bör en menprövning göras. Om den enskilde inte kan förstå sin situation kan dock en anhörig som kan antas se till den enskildes bästa vara en god samarbetspartner. Sammanlevande personer har ett gemensamt ansvar för det gemensamma hemmet. Insatser avseende personlig omvårdnad omfattas inte av det gemensamma ansvaret. I de fall där den närstående bistår den enskilde ska man i utredningen beakta den närståendes eventuella behov av avlösning, avlastning eller annat stöd. Val av insatser görs utifrån den enskildes totala situation. I första hand övervägs om den enskildes behov kan tillgodoses genom tekniska hjälpmedel eller generella åtgärder t ex bostadsanpassning och träffpunkter. I möjligaste mån ska man eftersträva att ge insatsen i den enskildes hemmiljö. I vissa fall behövs kombinationer av hemtjänst och insatser från hälso- och sjukvården, i andra endast sjukvård. Bistånd i form av plats i särskilt boende gäller om behovet inte kan tillgodoses på 1

4 annat sätt. Hänsyn skall tas till den enskildes sociala nätverk liksom den enskildes känsla av trygghet i det egna boendet. Den enskildes ekonomiska situation har ingen betydelse för rätten till bistånd. Enligt 2 kap. 3 ska en person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser, och därför inte kan bosätta sig där utan att ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende. 1. Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut. Den äldre har ett ansvar att själv försöka tillgodose sina behov, att t ex byta till en bostad som motsvarar den enskildes behov, att ta del av information och av de erbjudande om aktiviteter, stöd och hjälp som erbjuds. Om den sökande inte har ett sådant biståndsbehov där särskilt boende kan bli aktuellt hänvisas och vägleds hon till den normala bostadsmarknaden om behov av bostadsbyte föreligger. Socialtjänsten har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp när den enskilde inte själv kan klara av sin situation. 2. Bostad i särskilt boende kan erhållas när biståndsbehovet inte längre kan tillgodoses på annat sätt. Behoven ska vara av omfattande social och/eller medicinsk omvårdnadskaraktär och omfatta stora delar av dygnet. Omfattande individuella behov, dygnet runt, ska kunna erbjudas i ordinärt boende. Hemtjänst och hemsjukvård ska anpassa sina resurser och organisation till dessa behov. Där insatser i form av hemtjänst/hemsjukvård eller andra insatser enligt SoL inte är tillräckliga för att tillgodose personens behov av skälig levnadsnivå ska särskilt boende beviljas. Den enskilde ska ha rätt till kvarboende såväl i ordinärt boende som i särskilt boende. Då en person har flyttat till ett särskilt boende skall samma rätt till kvarboende finnas som i ordinärt boende. Personalen ska ha ett flexibelt arbetssätt. I vissa fall, exempelvis demenssjukdom eller omstrukturering av verksamheten, kan en flyttning till annat särskilt boende bli nödvändig. Planering för annat boende ska genomföras i samverkan med den äldre och hans/hennes närstående och i förekommande fall med den äldres god man eller förvaltare. 3. Den enskildes önskemål ska så långt möjligt tillmötesgås. Utredningen ska genomföras tillsammans med den enskilde. Det är viktigt att man i utredningen tar individuell hänsyn. Man ska kunna ha önskemål om ett (1) specifikt boende eller ett visst geografiskt område. Det är viktigt att biståndshandläggaren informerar den enskilde om dessa rättigheter och i akten noterar den enskildes önskemål. Om det inte finns en ledig lägenhet att tillgå på det boende som den enskilde önskat ska den enskilde alltid erbjudas ett alternativt likvärdigt boende. Även om den enskilde accepterar det alternativa boende som erbjuds kan han/hon välja att stå kvar i kö till önskat boende. Man ska också garanteras gemensamt boende för makar, sambor eller registrerade partner om behov föreligger hos båda och om man begär det. Med samma boende avses i det här sammanhanget samma rum/lägenhet i ett särskilt boende. Socialnämnden bör dock ha möjlighet att, när den beviljar ett boende, avgöra om de enskilda kan bo i samma rum eller inte. Till exempel kan rummets utformning göra det olämpligt av arbetsmiljöskäl att mer än en 2

5 person vårdas i samma rum. Socialnämnden bör dock försöka att i första hand tillgodose den enskildas önskemål, oavsett om detta är att dela rum eller ha skilda rum i så nära anslutning till varandra som möjligt, (prop. 2005/06:115, s.77). 4. Parboende I särskilda fall där åldrande makar eller motsvarande som lever tillsammans ska de kunna beredas möjlighet att få bo tillsammans på ett särskilt boenden även om endast den ena parten har ett utrett behov av sådant boende. När det gäller maka/make/motsvarande i gemensamt hushåll där den ene beviljats bistånd i form av särskilt boende och den andra parten (utan eget biståndsbehov) uttryckt önskemål om att få flytta med till det särskilda boendet kan den personen beviljas boende enligt SoL 4 kap2. I första hand ska dock handläggaren informera den part som inte har eget biståndsbehov om möjligheten att flytta till en närliggande seniorbostad eller trygghetsbostad. Det ska också finnas möjlighet till övernattning på det särskilda boendet men också möjlighet att under tre månaders tid bo hos den biståndsberättigade parten för att kunna ta ställning till om parboende är den bästa lösningen för de båda. Vid sådant provboende tar stadsdelen hänsyn till dubbla hyreskostnader upp till sex månader (tre månaders provboende, tre månaders uppsägning av hyresavtal). Då par flyttar till särskilt boende med stöd av 4 kap 1,2 SoL ska de i första hand erbjudas tvårumslägenhet. I de fall då den biståndsberättigade maka/make/motsvarande avlider bör den kvarboende erbjudas annat boende i form av enrumslägenhet. Vid kontraktsskrivningen ska i hyresavtalet under särskilda bestämmelser skrivas in att parterna är överens om att hyresgästen ska flytta till annan lägenhet när endast en person bor kvar. Detta ska undertecknas av både hyresvärd och hyresgäst. Kostnaderna för sådan flytt bekostas av respektive stadsdelsförvaltning. Den medflyttande betalar boendeabonnemang och hemtjänstavgift motsvarande 6,8 % av nettoinkomsten. Hyreskostnaden delas mellan maka/make/motsvarande och det lägre förbehållsbeloppet gäller för båda. Parboende gäller inte för särskilt boende i form av gruppboende för personer med demenssjukdom eller boende för psykiskt funktionshindrade enligt SoL. 5. Kriterier för prioriteringar till särskilt boende När den enskilde erhållit ett bifallsbeslut för särskilt boende ska beslutat verkställas. När det finns fler beslut som ska verkställas sker verkställigheten enligt följande kriterier * Domstolsbeslut * Icke verkställda beslut enligt SoL (mer än 90 dagar) * Personer som befinner sig på korttidsplats i väntan på vårdboende * Önskemål om ett specifikt boende/geografiskt område. Om det på kölistan finns en person som angivit särskilda önskemål, ska denna person anvisas lägenheten under förutsättning att det endast skiljer 5 kalenderdagar mellan denna person och den person som väntat längst. Bedöms två personer ha likvärdiga behov utifrån ovan beskrivna kriterier, tas hänsyn till beslutsdatum. Vid erbjudande ska särskild hänsyn tas till de personer som har behov av boende med specialinriktning. 3

6 6. Riktlinjer när den enskilde tackar nej till anvisat boende När den enskilde erhåller ett bifallsbeslut för särskilt boende som motsvarar behoven har myndigheten tillgodosett den enskildes behov av bistånd. Eftersom det i Malmö stad ska finnas möjlighet för den enskilde att flytta mellan stadsdelarna och att hänsyn ska tas till den enskildes önskemål behöver denna fråga utvecklas enligt nedan. När den enskilde har önskemål om ett speciellt boende eller ett visst geografiskt område ska detta önskemål hanteras vid utredningstillfället. Handläggaren ska informera den enskilde om rätten att välja boende/område och möjligheten att ställa sig i kö till önskat boende/område. Beslutet om särskilt boende ska följas upp och verkställas inom skälig tid dock högst tre månader. Om den enskilde valt ett specifikt boende men inte erbjudits en lägenhet inom två månader på det önskade boendet görs ett delavslag och den enskilde erbjuds ett annat boende. Om den enskilde tackar nej till detta boende ska ett fastställt vårdbehov följas upp. Den enskilde kan dock fortsätta att köa till önskat boende även om han/hon accepterar det alternativa boende som erbjuds. Den som redan bor på ett särskilt boende men står i kö till annat boende har rätt att stå kvar i kön så länge han/hon önskar. Om den enskilde tackar nej till ett erbjudande om boende ska detta dokumenteras i den enskildes akt. Av dokumentationen ska framgå vilket boende den enskilde erbjudits, om det erbjudna boendet motsvarar den enskildes behov av vård och omsorg och skälet till att den enskilde tackat nej. Vidare ska det av dokumentationen framgå hur den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses under tiden beslutet om särskilt boende inte verkställts. I de fall den enskilde tackar nej till ett erbjudande i ett boende som han/hon valt att stå i kö till förlorar han/hon sin plats i den aktuella kön. Ett beslut om bifall till särskilt boende som inte verkställts kan endast avslutas om den enskilde själv återtar sin ansökan. Att den enskilde tackar nej till erbjudanden om boende är inte ett skäl för att avsluta ärendet. Den enskilde kan inte på egen begäran vänta på plats till önskat vårdboende om personen vistas på sjukhus eller korttidsenhet. Om den enskilde väntar på särskilt boende i sitt ordinära boende ska de stödinsatser som ges via hemtjänst fortsätta och eventuellt utökas tills den enskilde kan erbjudas önskat boende. Blir hemsituationen ohållbar och hemtjänstinsatserna inte räcker, trots att insatser beviljas dygnet runt, ska biståndshandläggaren åter aktualisera erbjudande om särskilt boende. 7. Inflyttning/avflyttning från särskilt boende. När biståndshandläggaren via personlig kontakt med den äldre/närmaste kontaktperson lämnar ett erbjudande om plats i särskilt boende ska den enskilde inom sju kalenderdagar lämna besked till biståndshandläggaren om han/hon accepterar erbjuden lägenhet/plats. Infaller sista svarsdag på en helg inväntas närmast efterföljande vardag. Om den enskilde inte lämnar besked inom sju dagar anses det som om han/hon tackat nej till erbjuden plats. 4

7 Om den enskilde inte lämnat besked eller tackat nej till erbjudandet meddelar biståndshandläggaren vård- och boendeförmedlingen samt dokumenterar detta i den enskildes akt. Om den enskilde tackar ja till erbjuden plats meddelar biståndshandläggaren vård- och boendeförmedlingen detta. Under förutsättning att lägenheten är inflyttningsklar ska inflyttning ske inom sju kalenderdagar från det att den enskilde tackat ja till erbjudandet. Hyreskontrakt ska gälla från den dag då lägenheten är inflyttningsklar. Den enskilde skriver hyreskontrakt med utföraren alternativt stadsdelsförvaltningen. Hyra debiteras från och med inflyttningsdatum eller när det gäller byte av tidigare beviljat särskilt boende, senast från och med den dag föregående hyreskontrakt upphör. När avflyttning sker p.g.a. dödsfall påtar sig boendeenheten flyttstädning förutsatt att avflyttning sker inom sju dagar. Med avflyttning menas att lägenheten är tömd. Om avflyttning inte skett inom denna tid ansvarar dödsboet för flyttstädningen. I de fall det är möjligt och då avflyttning kan påskyndas, bör boendeenheten erbjuda sig att tillfälligt förvara möbler och dylikt i boendets förråd. Boendet och dödsboet ska särskilt avtala om detta. 8. Personer från andra kommuner ska behandlas på samma sätt som Malmöborna. Personer från andra kommuner med stora vårdbehov har enligt socialtjänstlagen 2 kap. 3 rätt att, oavsett anledning, flytta till Malmö om de så önskar. En bedömning av rätten till bistånd och biståndets utformning görs enligt samma riktlinjer som gäller för Malmöborna. Vård- och boendeförmedlingen fördelar ansökningarna enligt turordning till respektive stadsdel. 9. Utlandssvenskar. Socialtjänstlagens bestämmelser utgår från vistelsebegreppet. Utlandssvenskar som avser flytta tillbaka till Sverige men behöver omfattande vård eller särskilt boende, har inte samma rättigheter enligt 2 Kap. 3 Socialtjänstlagen som personer boende i annan kommun i Sverige. De kan alltså inte med stöd av lagen begära samma behandling av sin ansökan som den som är bosatt inom kommunen eller i annan kommun, förutsatt att de inte redan vistas i kommunen. 10. Medborgare i annat land. För medborgare från andra länder kan det finnas internationella överenskommelser eller regler, som bland annat, EU-rättsliga regler och lagen om nordiska konventionen om socialt bistånd och som under vissa förutsättningar kan innebära att dessa personer behandlas som svenska medborgare. Vid handläggning av dylika ärenden bör sakkunskap inhämtas från Juridiska avdelningen, Stadskontoret. 5