Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Transkript

1 Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

2

3 Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare 7 Den pedagogiska verksamheten 8 Du som förälder är viktig 8 Utvecklingssamtal 8 Lagar som styr förskoleklassen 9 En trygg plats med sunda värderingar 9 Skolhälsovården 10 Ditt barn är försäkrat 10 Grundskolan Alla barn ska gå i grundskolan 13 Lust att lära viktigt för hela livet 13 Särskolan 13 Att börja grundskolan tidigare 14 De vuxna som arbetar i grundskolan 14 Utvecklingssamtal och rätten att påverka 14 Skolskjuts 15 Annat modersmål än svenska 15 Särskilt stöd 15 Om ni vill byta grundskola 16 Profiler 16 Fristående grundskolor 16 Vad styr grundskolan? 17 Fritidshemmet Skolbarnsomsorg 20 För barn i grundskoleåldern 20 Vad är fritidshem? 21 Vad styr skolbarnomsorgen? 21 Ansökan 21 Fritidshem bara på lov och studiedagar 21 Nattomsorg 22 Vad kostar det? 22 Återbetalning på grund av sjukdom 22 Lämna in tider 22 Personalens planeringsdagar 23 Uppehåll på sommaren 23 Att säga upp sin plats 23 3

4 Begrepp och definitioner Skollagen Beslutas av riksdagen och anger övergripande mål för utbildningen och riktlinjer för hur verksamheten ska utformas. Timplanen Beslutas av riksdagen och anger den garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning. Lpo94 Nationell läroplan för den obligatoriska skolan. Läroplaner Beslutas av regeringen och anger grundskolans grundläggande mål och riktlinjer och de värden som ska ligga till grund för verksamheten. Kursplaner Beslutas av regeringen och anger målen för undervisningen i de olika ämnena. Skolplan Kommunen beslutar om skolplanen. Den beskriver hur kommunens skolor ska arbeta och utvecklas. Verksamhetsplan Grundskolorna beslutar om sin egen verksamhetsplan. Den beskriver hur den egna skolan kommer att arbeta det närmaste året. Individuell utvecklingsplan (IUP) Skriftlig plan för hur eleven ska nå målen i skolans kursplaner. Den görs tillsammans av eleven, läraren och vårdnadshavarna. IUP ska se framåt och inte innehålla omdömen från lärarna. Skolbarnsomsorg För barn i grundskoleåldern. Den vanligaste formen är fritidshem eller fritids, som är samma sak. Det kan också innebära pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg Skolbarnsomsorg som bedrivs i någon annan form än fritidshem, till exempel familjedaghem. Begreppet gäller även inom barnomsorgen. 4

5 Förskoleklassen

6 Att börja förskoleklass är att ta första steget in i skolan. En spännande och intressant tid börjar, både för barnen och för föräldrarna. Vi i Örebro kommun ser fram emot att välkomna ditt barn till våra grundskolor.

7 Första steget in i skolan Ditt barn kan börja i förskoleklass på hösten samma år som det fyller sex år. Att gå i förskoleklass är frivilligt och gratis. Förskoleklasserna finns i grundskolornas lokaler. Inför varje läsår får alla sexåringar ett utskick med information om vilken skola de tillhör. Att välja skola Alla barn har en anvisningsskola, det innebär att det finns en garanterad plats för barnet på den skolan. Vilken anvisningsskolan är beror på barnets folkbokföringsadress. Var barnet gått i förskolan påverkar alltså inte vilken anvisningsskola barnet får. Om du vill byta till en annan kommunal skola än den anvisade använder du det placeringserbjudande som följer med utskicket till blivande förskoleklassare. Ansökningsblankett för att byta skola finns på där kan du också läsa mer om skolval. En smidig övergång till skolan Förskoleklassen innebär en smidig övergång mellan förskola och grundskola. Ofta finns det ett nära samarbete mellan förskoleklassen och skolår ett, för att barnen på ett naturligt sätt ska lära känna sin nya skola och personalen som arbetar där. En typisk dag för en förskoleklassare Förskoleklassen har oftast sin verksamhet på förmiddagen, dagen avslutas med att man äter lunch tillsammans. På eftermiddagen går de barn som har skolbarnomsorg över till fritidshemmet. Det kan finnas i samma lokaler som förskoleklassen eller i andra lokaler i skolan. 7

8 Den pedagogiska verksamheten I förskoleklasserna används arbetsformer både från förskolan och skolan. Den pedagogiska verksamheten ska vara stimulerande för barnets utveckling och lärande. För pedagogerna handlar det om att uppmuntra barnens egna initiativ och önskemål, och ibland om att skapa lust och intresse för saker genom att presentera dem på ett tilltalande sätt. Fortfarande har leken en stor betydelse för barnets utveckling. När man är sex år är det ofta svårt att sitta stilla, att lyssna och att vänta på sin tur det är något som barnen behöver träna på inför skolstarten. På samlingar under dagen får barnen bland annat träna på att räcka upp handen, vänta på sin tur och låta andra prata färdigt. Du som förälder är viktig Det är du som förälder som känner ditt barn bäst. För att ditt barn ska må så bra som möjligt och trivas i förskoleklassen är det viktigt att du är delaktig i ditt barns skolgång och känner att du har möjlighet att vara med och påverka. Ett sätt att engagera sig som förälder är att finnas med i det föräldraråd som finns på skolan. Dessutom blir du inbjuden till ett föräldramöte minst en gång per termin. På föräldramötet får du information om vad som händer i förskoleklassen och har möjlighet att ställa frågor eller ta upp något ämne som du tycker är viktigt. Självklart kan du när som helst prata med personalen i förskoleklassen om det är något du undrar över. 8

9 Utvecklingssamtal En gång per termin hålls ett utvecklingssamtal då du, ditt barn och barnets förskollärare träffas och pratar om hur ditt barn trivs i förskoleklassen. Ni sätter upp mål, dvs. bestämmer vad barnet behöver träna mer på den närmaste tiden. Genom att redan i förskoleklassen identifiera områden där barnet behöver stärkas får barnet bättre förutsättningar att senare klara de mål som finns i grundskolan. Lagar som styr förskoleklassen Skollagens allmänna bestämmelser om skolan gäller också förskoleklassen. Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) har anpassats så att den också omfattar förskoleklassen. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Däremot finns det inga kunskapsmål som ska uppnås i förskoleklassen. Oftast är rektorn för grundskolan även rektor för förskoleklassen. En trygg plats med sunda värderingar Alla barn ska känna sig trygga i förskoleklassen. I skolan tolererar vi inga former av kränkande behandling. Alla skolor har likabehandlingsplaner som beskriver hur man arbetar mot mobbning och hur man hanterar det om det händer. Du hittar likabehandlingsplanen på skolans hemsida. I skolan finns en värdegrund som all personal står bakom. Alla människor har lika värde, flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha lika rätt och möjligheter. FN:s barnkonvention ska genomsyra verksamheten, barns och elevers bästa ska alltid sättas främst. 9

10 Skolhälsovården Alla elever från förskoleklass till gymnasiet har tillgång till skolhälsovård, det vill säga sjuksköterska och läkare. Skolhälsovården har till uppgift att följa alla elevers fysiska utveckling, arbeta för en god hälsa, en god arbetsmiljö och bra levnadsvanor. I det förebyggande arbetet ingår hälsobesök, som bland annat innebär vägning, mätning, synundersökning och ryggkontroll. I hälsobesöket ingår också ett hälsosamtal där barnets egna frågor om hälsa tas upp. Under skolår två och nio erbjuds vaccination. Personalen inom skolhälsovården har tystnadsplikt för att skydda din och ditt barns integritet. Läs mer om hälsa och stöd på www. orebro.se. Ditt barn är försäkrat Alla barn som går i förskoleklass, skolan och på fritidshem är olycksfallsförsäkrade dygnet runt. Försäkringsbolaget är AIG Europe. 10

11 Grundskolan

12 I Örebro kommun ska barns och elevers bästa alltid sättas i främsta rummet. Demokrati, delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd genom barnens tid i förskolan och skolan. Målet är att alla barn ska bli trygga människor som utvecklas, växer och får den kunskap de behöver för sitt vuxenliv.

13 Alla barn ska gå i grundskolan På hösten det år ditt barn fyller sju år börjar det första av nio obligatoriska skolår: Enligt lag måste alla barn och unga i Sverige gå i grundskolan. Eleverna får fri undervisning, fria läromedel och fri lunch. I skolan ska alla elever få baskunskaper i till exempel svenska, engelska och matematik. Det viktiga är att eleverna lär sig det de behöver, och så långt som möjligt i sin egen takt. Skolan ska förbereda barn och unga för att leva och verka i samhället. Det är också viktigt att de kan lämna skolan med självtillit och god social kompetens. Lust att lära viktigt för hela livet Grundskolan ska ge barn och unga lust att lära, en lust som de har nytta av hela livet. Dagens läroplaner och kursplaner är inte så detaljerade som förr. Istället formas innehåll och arbetssätt av lärarna och eleverna. Grundskolan följer de övergripande målen, men den dagliga undervisningen ska utgå från varje elevs behov och intressen. Eleverna har stora möjligheter att vara aktiva och planera och ta ansvar för sin arbetsdag hela tiden med stöd av de vuxna i skolan. Särskolan Särskolan är till för barn och ungdomar som inte når upp till skolans kunskapsmål därför att de har någon form av utvecklingsstörning. De får en anpassad utbildning som så mycket som möjligt motsvarar den utbildning som grundskolan ger. Särskolan består av tio skolår, och det tionde året är frivilligt. Särskoleklasser finns i flera grundskolor i Örebro. 13

14 Att börja grundskolan tidigare Du kan ansöka om att ditt barn ska börja grundskolan redan vid sex års ålder. Du ansöker genom att ta kontakt med den skola som barnet tillhör (anvisningsskolan). De vuxna som arbetar i grundskolan I grundskolan träffar barnen många vuxna, förutom lärare är det bland annat fritidspedagoger, förskollärare, specialpedagoger, sjuksköterska och rektor. Ibland finns också olika resurspersoner om någon behöver särskilt stöd. Utvecklingssamtal och rätten att påverka Du som förälder är den viktigaste personen i ditt barns liv, och ska känna att du kan påverka ditt barns skolgång. Varje grundskola ska dessutom arbeta med demokratifrågor. Det kan de till exempel göra i ett skolråd där föräldrar ingår. Eleverna har stora möjligheter att vara med och planera innehållet i skolans undervisning hela tiden med stöd av de vuxna. Lärarna ska ha utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare minst en gång per termin. I samtalen diskuterar man hur det går för barnet i skolan och gör tillsammans en individuell utvecklingsplan (IUP) för barnets fortsatta lärande. 14

15 Skolskjuts Barn som har lång väg till sin grundskola får gratis skolskjuts, men bara till den skola som är anvisningsskola. Allmänt gäller att en elev i grundskolan har rätt till skolskjuts om avståndet mellan hemmet och skolan är minst: tre kilometer för förskoleklass och skolår 1 3, fyra kilometer för skolår 4 6 och fem kilometer för skolår 7 9. Förutom avståndet mellan hemmet och skolan kan brister i skolvägens säkerhet eller särskilda skäl, till exempel sjukdom, ge rätt till fri skolskjuts. Annat modersmål än svenska Barn som har vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska har rätt att få undervisning i modersmålet, om det är ett språk de använder varje dag, till exempel i hemmet. Barn som har annat modersmål än svenska har också rätt att få undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Både modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är en viktig grund för lärandet. För de elever som har annat modersmål och behöver språkstöd i sitt skolarbete finns det studiehandledning på modersmålet. 15

16 Särskilt stöd Alla barn och unga behöver stöd i grundskolan för sin utveckling och sitt lärande. Vissa perioder kan en del behöva mer stöd än andra. Stödet anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det kan handla om att ändra arbetssätt i den grupp eleven tillhör, att använda tekniska hjälpmedel eller att ge extra mycket vuxenstöd. Om ni vill byta grundskola En kommunal grundskola måste i första hand ta emot de barn den är anvisningsskola för. Därefter kan den erbjuda plats till andra barn. Vill du byta till någon annan kommunal skola ansöker du om det hos den skola du vill byta till. Blanketten finns på Observera att för barn som ska börja förskoleklass kan du använd det placeringserbjudande som skickas ut samtidigt med den här foldern. På kan du läsa mer om reglerna runt skolval. Profiler En del grundskolor i Örebro har någon form av profil, oftast från skolår 4 eller skolår 7. Om du undrar vilka profiler som finns och vad de innebär kan du hämta information på eller skolans hemsida 16

17 Fristående grundskolor Fristående grundskolor drivs av någon annan än kommunen. De följer samma lagar och riktlinjer som den kommunala grundskolan, och måste godkännas av Skolverket. I Örebro finns flera fristående grundskolor. De fristående skolorna är öppna för alla, men barn får inte automatiskt en plats utan måste ansöka om att få gå där. De fristående skolorna behöver inte ge företräde till de barn som bor närmast skolan. Vad styr grundskolan? Nationellt styrs skolan av skollagen och timplanen som riksdagen beslutar om. Regeringen beslutar om läroplaner och kursplaner. Lokalt är det kommunen som beslutar om skolplanen och varje grundskola beslutar om sin egen verksamhetsplan. Du kan läsa skolplanen och verksamhetsplanerna på och på skolornas egna hemsidor. 17

18 Fritidshemmet

19 Skolbarnsomsorgen har, liksom förskoleverksamheten en dubbel uppgift. Den ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera barns utveckling och lärande, dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier.

20 Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgen är en sammanfattande benämning på tre olika verksamhetsformer: fritidshem pedagogisk omsorg öppen fritidsverksamhet. Den vanligaste formen av skolbarnomsorg är fritidshem (fritids), som vänder sig till barn i grundskoleåldern. Sedan 1 juli 2009 kan föräldrar även välja någon form av pedagogisk omsorg för sitt barn. Öppen fritidsverksamhet vänder sig till barn i års åldern. Barnen är inte inskrivna i den öppna fritidsverksamheten, utan familjerna bestämmer själva hur ofta barnet ska vara där. För barn i grundskoleåldern Alla barn mellan sex och tolv år som har föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till skolbarnsomsorg det vi till vardags kallar fritids. De kan vara på fritidshemmet under föräldrarnas arbets- eller studietid, inklusive restiden till och från arbetet eller skolan. Barn till föräldrar som är arbetssökande eller föräldralediga har inte rätt till skolbarnomsorg. 20

21 Vad är fritidshem? Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet som ska komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmet är öppet för barnen innan och efter skolan och även under skolloven. Verksamheten på fritidshemmet ska vara rolig, utgå från barnens intressen och initiativ och anpassas till deras olika förutsättningar. Vad styr skolbarnsomsorgen? Grundskolans läroplan (Lpo94) gäller också skolbarnsomsorgen. Läroplanen tar upp sådant som människors lika värde, respekt, trygghet och lust att lära sådant som ska genomsyra både undervisningen och skolbarnomsorgen. Ansökan Du ansöker ofta om plats på fritidshemmet i samband med att ditt barn börjar i förskoleklass. Blanketten finns på Du kan också få den på skolan där ditt barn går. Fritidshem bara på lov och studiedagar När barnet är på fritidshemmet bara på skolloven och studiedagarna (högst 15 dagar per termin) kallas det terminsplacering. Sista datum för ansökan till terminsplacering är 1 juli (till höstterminen) och 1 januari (till vårterminen). Om barnet redan går på fritidshemmet och vill byta till terminsplacering finns ingen uppsägningstid. 21

22 Nattomsorg Föräldrar som arbetar efter klockan 20 på vardagskvällar eller under helger kan ansöka om nattomsorg för sina barn. Föräldrarnas arbetstider ska styrkas med intyg och schema och lämnas tillsammans med ansökan. Vad kostar det? Grundavgiften för att ha ett barn på fritidshem är 2 procent av inkomsten. Avgiften på fritidshem fungerar på samma sätt som inom barnomsorgen, du betalar en fast avgift oavsett hur många timmar ditt barn är där. Avgiftens storlek beror på den totala inkomsten i hushållet där barnet är folkbokfört. Har du fler barn inskrivna på fritidshem eller i barnomsorgen minskar avgiften per barn. Läs mer om avgifter på Återbetalning på grund av sjukdom Om ditt barn är borta en längre tid på grund av sjukdom, kan du få avgiften återbetald från den 15:e sjukdagen. Detta ansöker du om på en blankett som finns på På blanketten ska skolans rektor intyga att barnet varit frånvarande. Blanketten skickar du in när sjukdomsperioden är över och barnet är friskt igen. 22

23 Lämna in tider Du ska lämna in ett schema för barnets vistelse på fritidshemmet. Schemat är grunden för verksamhetens planering. Barnets tid ska motsvara den tid som föräldrarna arbetar eller studerar inklusive restid. Blankett för schema finns på eller på fritidshemmet. Personalens planeringsdagar Varje termin har personalen studiedagar vid ett eller flera tillfällen. Då kan fritidshemmet vara stängt. För dig som inte har möjlighet att lösa barnomsorgen dessa dagar ordnar vi tillfälliga alternativ kontakta ditt fritidshem för att höra vad som gäller i ert område. Uppehåll på sommaren På sommaren är många barn lediga från fritidshemmet. Ditt barn kan vara ledigt upp till 90 dagar juni augusti (resten av året är det 60 dagar) utan att förlora sin plats. Under ledigheten betalar du avgift för platsen; man betalar för rätten till en plats på fritidshemmet ett abonnemang. Att säga upp sin plats När ditt barn ska sluta på fritidshemmet är uppsägningstiden 60 kalenderdagar (cirka två månader). Du betalar avgift under hela uppsägningstiden. Uppsägningstiden börjar gälla från den dag du lämnar in blanketten. Blanketten finns på eller på ditt barns fritidshem. Ditt barn skrivs ut automatiskt när det slutar skolår sex. 23

24 Mer information Vill du veta mer om grundskolan i Örebro kommun? Besök eller respektive skolas hemsida Via kommunens kundtjänst, , kan du ringa till alla våra grundskolor och till de politiker som ansvarar för skolorna i Örebro. Grundskolorna finns i fem olika områden. För varje område ansvarar en politisk nämnd: Skolnämnd nordost, Skolnämnd nordväst, Skolnämnd sydost, Skolnämnd sydväst och Östernärke områdesnämnd. Informationsavdelningen Örebro kommun BILD: Leif Johansson, Kicki Funbo, August Åberg/Bildarkivet.se