Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2014, men även en del jämförelser för perioden I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Tomas Jacobsson, Sweco Strategy AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Stefan Liljevall. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 8 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och avlidna Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973 då befolkningen minskade med personer. Befolkningstillväxten år 2014 var inte riktigt lika hög, men befolkningen ökade med knappt personer för att uppgå till personer vid årets slut. Att staden haft en fortsatt tillväxt år 2014 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2014 flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden och personer fler föddes än avled. År 2014 flyttade personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Nettot mot utlandet var jämfört med året innan. Nettot mot övriga riket på ökade till Flyttningsunderskottet på personer gentemot länet har nästan fördubblats jämfört med år Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2014 till barn, vilket var något färre än föregående år föddes barn i Stockholm, något färre än förra årets rekord men fler än de senaste åren. Antalet avlidna ökade något jämfört med förra året, år 2014 jämfört med år Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2014 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2004 fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholm stads befolkning vid årsskiftet 2014/2015 till invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till invånare. Befolkningen i Stockholm stad utgör 41,5 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholm stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. Alla kommuner i Stockholms län har en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,6 procent, vilket är en lika stor ökning som länsgenomsnittet. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 3,4 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst för andra året i rad. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2014 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner 2014 Kommun Folkökning Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Sundbyberg Nykvarn Tyresö Upplands-Bro Järfälla Värmdö Nacka Haninge Solna Sollentuna Österåker Sigtuna Stockholms län Stockholm Huddinge Täby Botkyrka Ekerö Södertälje Norrtälje Vaxholm Vallentuna Nynäshamn Upplands Salem Lidingö Danderyd 0% 1% 2% 3% 4% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholm under år 2014, vilket är fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med personer, från personer till Flyttningsnettot (den positiva differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på personer är mindre än föregående års netto på Det generella flyttmönstret är att Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto mot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men har ett negativt flyttningsnetto mot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från år 2013 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med drygt 2500 personer från till Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var personer och därmed något högre än 2013 års överskott på De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (541), Uppsala (497), och Linköping (295). Överskottet mot Göteborg sjönk med ca 100 nettoinflyttade jämfört med år Störst flyttunderskott hade staden mot Nacka och Järfälla, 1 079, respektive 591 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de senaste åren. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Antal flyttar Befolkningsöversikten 2014 Liksom föregående år var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, år (Diagram 3). I åldern år var flyttningsöverskottet mer än i varje åldersklass. Överskottet för denna grupp var drygt Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledningen till att befolkningen i Stockholm ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år. Även i de vuxna åldrarna mellan 33 och 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största, drygt vilket är 500 fler än Åldersspannet med flyttningsunderskott för gruppen över 30 år har blivit större och i åldrarna år är underskottet drygt Flyttningsunderskottet i åldrarna år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till 245 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2014 efter ålder inflyttningar utflyttningar Ålder Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år, unga vuxna år och år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna år och år var flyttningsnettot positivt för de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6

9 Antal flyttare Befolkningsöversikten 2014 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2014 efter ålder och geografiskt område Netto utland Netto riket Netto länet Flyttningsnettot från utlandet ökade något till personer under år Detta innebar att fler personer flyttade till Stockholm från utlandet än som flyttade från Stockholm till utlandet. I Diagram 6 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan sedan 2008 men sjunkit något de senaste åren, från personer år 2011 till år När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 (218 personer) och år 2014 (126 personer). När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot legat relativt konstant en bit under personer mellan åren År 2014 har dock flyttningsnettot för denna grupp sjunkit till 148 personer. Detta beror på att utflyttningen till övriga länet ökat med personer jämfört med år 2013, från år 2013 till år Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga 7

10 Antal födda Befolkningsöversikten 2014 Födda och avlidna Antalet födda barn år 2014 var vilket var 46 färre barn än under år År 2014 sjönk födelsetalen för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2014, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor under 30 år som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den näst högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år från ett födelseöverskott på något hundratal till år År 2011 sjönk födelseöverskottet något p.g.a. färre födda barn, men ökade återigen både år 2012 och År 2014 sjönk födelsenettot något från år 2013 till år I Stockholms stad föddes barn per invånare år 2014, vilket är 30 färre barn per invånare än år I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per invånare för respektive kommun i Stockholms län. Presentationen av antal födda per möjliggör en direkt jämförelse av kommunerna. Sundbyberg och Solna har flest antal födda (vilket de även hade föregående år) med respektive barn och Danderyd har lägst antal födda med 870 barn. 8

11 Diagram 7: Antal födda per invånare år Diagram 8 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2013 till år 2014 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 12 av länets kommuner 26 kommuner. År 2013tillhörde Nykvarn och Upplands Väsby de kommuner som hade den största procentuella ökningen, år 2014 har de den lägsta procentuella förändringen i länet med en minskning med 12 procent. I Österåker och Danderyd föddes det 12 procent fler barn år 2014 jämfört med år Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2013 och Under år 2014 avled personer, vilket är 92 fler personer än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av Diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930 talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trots att vi har en ökande livslängd. År 2014 ökade dock antalet döda något jämfört med år

12 Antal döda Befolkningsöversikten 2014 Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden I Stockholm avled 731 personer per invånare år 2014, vilket är en minskning med 1 person från föregående års nivå på 732 personer. För hela länet var motsvarande antal 711 personer och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal avlidna per invånare år

13 Åldersklass Befolkningsöversikten 2014 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 11. Staden hade år 2013 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2014 jämfört med år 2013 var att andelen personer i åldersklassen ökade från 3,2 procent till 3,5 procent. Detta var även den åldersklassen där antalet ökade mest, från år 2013 till år 2014, vilket var en ökning med personer. Folkmängden i Stockholms stad ökade i de flesta åldersklasserna men för åldersklassen år och åldersklasserna år fortsätter folkmängden att minska. Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2014 (%) 95-W Övriga länet 2014, % Sthlm 2014, % % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en något yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 14,8 till 14,4 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,8 till 21,4 procent. Andelen åringar var något högre år 2004, 64,4 procent, jämfört med 64,2 procent år Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram

14 Diagram 12: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2004 och År År år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2014 fanns drygt personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 31,1 procent av stadens invånare, en ökning med 0.4 procentenheter jämfört med år Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 25,8 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2014 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,1 procent. Betydligt färre, 6,7 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 13. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2014 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 12

15 Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan 2012 och 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholm stad. År 2014 har andelen arbetslösa ökat till 5,6 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det har siffran ökat med mellan 0,2-0,3 procentenheter per år. År 2014 var arbetslösheten som andel av befolkningen 5,3 procent i övriga länet. År 2014 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till respektive (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2013 ökade antalet öppet arbetslösa med ca i Stockholms stad och med ca i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden * 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Stockholm Övriga länet *Beräknat som en andel av befolkningen år 13

16 År 2014 fick personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,9 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2013 då antalet var personer eller 3,1 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2014 fick 7,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 2,4 procent (se Diagram 15 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under året 2014 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,7 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 procent. Även antalet biståndstagare sjönk år 2014 för respektive grupp. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska Tidigare kallat socialbidrag 14

17 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads 14 stadsdelsområden är stor och Södermalm som år 2014 hade det högsta invånarantalet med invånare var nästan fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede-Årsta-Vantör det näst-största stadsdelsområdet med invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har invånare. Precis som år 2013 ökade befolkningen i alla stadsdelsområden under år Mellan år 2013 och år 2012 hade Hägersten-Liljeholmen den största ökningen i antal invånare med År 2014 var ökningen i Hägersten-Liljeholmen ännu högre men med en ökning på invånare var man det stadsdelsområde som ökade med näst flest invånare. Störst befolkningsökning hade Bromma med invånare. Bromma hade även år 2012 störst befolkningsökning. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområde Ökning Hela staden Bromma Hägersten-Liljeholmen Enskede-Årsta-Vantör Östermalm Hässelby-Vällingby Kungsholmen Farsta Norrmalm Södermalm Rinkeby-Kista Skärholmen Skarpnäck Älvsjö Spånga-Tensta

18 Bromma var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2014 var som störst, med 3,8 procent. Befolkningen i Hägersten-Liljeholmen ökade med 3,0 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelsområdena 2014 hade Spånga-Tensta, med 0,3 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år % 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar, på kartan redovisas även befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2013 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 5 områden där det inte finns några invånare folkbokförda vilket det även var år Dessa områden är Farstanäset, Flaten, Lunda, Orhem och Skrubba. Jämfört med förra årets karta är det 6 stadsdelar som har gått från inv/ha till inv/ha och 1 stadsdel från inv/ha till inv/ha. 16

19 För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgrå områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholm stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år

20 Flyttningar År 2013 hade Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade. År 2014 har Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade år 2013 större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och avlidna. År 2014 är det 6 stadsdelsområden som har ett större flyttningsnetto än födelsenetto, Hässelby-Vällingby, Bromma, Östermalm, Enskede- Årsta-Vantör, Farsta och Hägersten-Liljeholmen. Av de 14 stadsdelsområdena är det 6 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck, som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Som framgår av Diagram 17 nedan så är inflyttade från Stockholms stad den största andelen för alla stadsdelsområden förutom Skärholmen, där utgör inflyttade från övriga länet 33,4 procent och inflyttade från Stockholms stad 33,1 procent. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområdet där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad. Älvsjö hade också en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Östermalm är det stadsdelsområdet där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2014 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 18

21 Figur 2, kartan över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. I Rinkeby-Kista var 38 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 48 procent respektive 41 procent av all inflyttning Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen i förhållande till de övriga stadsdelsområdena med procent inflyttade. Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar 2014 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 19

22 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholm förklarade mellan procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Älvsjö, Kungsholmen och Skarpnäck ut med procent. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 18 och 29 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 29 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 7-13 procent för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 4-9 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar 2014 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 20

23 Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad flyttningar skedde inom staden under år I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes 62 procent av personer som redan bodde i staden. Det motsvarar ungefär samma andel som året innan. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där nästan 63 procent av de som flyttade i Rinkeby-Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 29 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden personer flyttade dit medan personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2014 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt

24 Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 har vi ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot är och flyttningsnettot är år Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det 46 barn färre år 2014 jämfört med år Diagram 18 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2013 och år I 8 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2014 jämfört med På Södermalm föddes det 8,4 procent färre barn år 2014 jämfört med år 2013 medan det i Rinkeby-Kista föddes 15,1 procent fler barn år Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2013 och % 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per invånare beräknats, Diagram 19. Liksom under år 2012 och år 2013 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år I Kungsholmen och Norrmalm förklars det höga antalet födda barn främst av att en stor andel av befolkningen är ung i dessa stadsdelsområden. År 2014 föddes på Kungsholmen barn per invånare vilket var 3 barn färre än föregående år medan det i Hägersten-Liljeholmen föddes barn per invånare. Minst barn per invånare föddes det på Östermalm,

25 Diagram 19: Födda per invånare år Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde år 2014 i Bromma med en ökning med invånare och minst förändring skedde i Spånga-Tensta med en ökning av 99 invånare. Det största födelsenettot hade Hägersten-Liljeholmen med fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 122 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Bromma med fler inflyttningar. Även Östermalm, Hägersten- Liljeholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby hade ett flyttnetto som översteg 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 6 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck, som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2014, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt Sett till hela staden har antalet avlidna per sjunkit de senaste åren, mellan år 2013 och 2014 sjönk antalet från 732 till 731. Att antalet avlidna per sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. 23

26 Som tidigare år så hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta det lägsta antalet avlidna per invånare under året, 485 respektive 578 avlidna per invånare, Diagram 21. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med avlidna per invånare, vilket var en minskning jämfört med 903 per invånare år Diagram 21: Avlidna per invånare år

27 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 22 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 procent yngre än 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare tillhörde den åldersgruppen. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2014 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år år år år 80- år 25

28 Diagram 23 nedan visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år I Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen åringar (33 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna åringar (28 procent). Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år år år år år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholm stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga- Tensta hade 81, 69 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2014, Diagram 24. Lägst var andelen i Södermalm, Bromma och Kungsholmen där andelarna låg under 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 26 procent år 2004 till 31 procent år Av dessa 31 procent år 2014 var 23 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 26

29 Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 25. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där 82 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder(undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 27

30 Arbetslösa och biståndstagare Under år 2014 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholm stad med nästan 0,3 procent till 3,1 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden under år 2014, mest sjönk andelen i Hässelby-Vällingby med 0,4 procent från 4,5 procent år 2013 till 4,1 procent år Minst sjönk andelen i Rinkeby-Kista från 7,4 procent till 7,3 procent. Lägst andel öppen arbetslöshet har Östermalm med 1,8 procent, Diagram 26. Diagram 26: Andel öppet arbetslösa år 2014 (oktober) 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Under år 2014 har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat, från 3,2 till 3,0 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2014 en lägre andel biståndstagare jämfört med år Stadsdelsområdet Spånga-Tensta stod för den största minskningen år 2014 med 0,8 procent. Rinkeby-Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2014, med en andel på 9,2 procent. Östermalm och Kungsholmen är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2014, med en andel på 0,6 procent, Diagram

31 Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år

32 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

33 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2014 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

34 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2014 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholm stad, år 2014 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Totalt * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 32

35 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Ålder Stadsdelsområde w Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden

36 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2014* Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak/ Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet/ Utrikes födda Nord- Libanon/ Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 34

37 .

38 .