Logistik styrning av material- och informationsflöden

Transkript

1 Logistik styrning av material- och informationsflöden Mikael Öhman / DIEM TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 2016

2 Logistik: styrning av material- och informationsflöden Introduktion Massproduktion Hur tillverkar man varor förmånligt? Specialisering och användningen av leverantörer Vad lönar sig att göra själv, och vad köpa? Logistik Hur når man sin kund? Supply chain management Hur hanterar man helheten? Produktionsstyrning och system Hur ger man kunden valmöjligheter? Framtiden Hur påverkar digitalisering och andra stora trender?

3 Massproduktion Hur tillverkar man varor förmånligt?

4 Produktionsekonomi Verksamhet Insatser Personal Material Kapital Energi Teknologi Produktion Marknadsföring Försäljning Distribution Inköp Projekt Produktutveckling Organisation Partnerskap IT drift och utveckling Resultat Produkter Kundservice Produktivitet Innovationer Tillväxt Vinst Vad är effektivitet i produktion? Uppnå samma resultat med färre insatser Uppnå bättre resultat med samma insatser Vad är flexibilitet i produktion? Ställa om verksamheten utan effektivitetsförluster

5 Varför är det dyrt att tillverka någonting nytt för första gången? och varför blir det (inte) billigare ju fler man tillverkar? 5

6 Från hantverk till industriell produktion Förindustriell verksamhet En unik produkt I en unik process Hur nå fram till kunden? Order- till leveransprocessen Distribution Hur låta kunden välja? Produktsortiment Produktionsstyrning Industriell verksamhet Hur minska kostnaderna när volymen växer? Maskinverktyg Standardprodukt Standardprocess Vad lönar det sig att göra själv, vad köpa in? Inköp Partnerskap Marknadsför massproducerade produktsortiment 6

7 Bilindustrins (produktions) pionjärer Hantverk 1890 Rolls Royce, Morgan, Ferrari hög kvalitet, kundanpassad ett tusental bilar per år Just-in-time 1980 Toyota produktionsstyrning, samarbete lågt pris, valmöjlighet, och kvalitet Massproduktion 1910 Ford standardprodukt och -process lågt pris, miljoner bilar per år Produktsortiment 1920 GM specialisering, distribution och inköp lågt pris, valmöjlighet 7

8 Liknande utveckling inom andra industrier Hantverk 1960 försvarsmakten, universitet, storföretag Kundanpassad Gemensamma processer 2000 elektronisk-handel, web-service samarbete, integration och differentiering lägre pris per partner, valmöjlighet, och kvalitet Massdistribution 1970 Datacentraler standardprodukt och process lägre pris per transaktion Produktsortiment 1990 Standard affärssystem specialisering, distribution och marknadsföring lägre pris per installation, valmöjlighet 8

9 Massproduktion - Hur tillverkas varor förmånligt? Maskinverktyg Minskar variation i bearbetning av delar Standardprodukt Minskar variation i montering Standardprocess Minskar variation i kvalitét och ledtid 9

10 Pioniärarbetet - från maskinverktyg till löpande band Maskinverktyg Klockmakare Textilindustri Vapentillverkare Det amerikanska produktionssystemet Frederick Taylor Henry Ford 10

11 För att börja massproduktion behövs en standardprodukt Vad är en standardprodukt? Alla enheter är likadana T.ex. Glödlampor, CD-skivor, patroner, LEGO Vad är serietillverkning? Processen ställs in en gång för att göra en serie T.ex. boktryckarkonsten är serietillverkning: Gutenberg satt en sida, men tryckte tusen Recept för massproduktion: Dela upp produkten i standardkomponenter Sätt upp processen för varje enskild komponent Tillverka en serie av denna Montera ihop slutprodukten av komponenterna ingen passning behövs för delarna är utbytbara 11

12 Inlärningskurvan Insats per enhet Tillverkningsvolym Elektronik - t.ex. Transistorer, klockor, miniatyrräknare Prissättning som tar med i beräkningarna framtida produktivitetsförbättringar Texas Instruments lyckades dominera branschen tills Japanska tillverkare gjorde entré i mitten på 70-talet Idag snabb priserosion inom elektronikindustrin - alla känner till inlärningskurvan Moores lag 12

13 Effektivitet och kvalitet genom verksamhetsledning Frederick Taylor: Scientific Management ca Funktionell veksamhetsledning - skilj planläggning från utförande - Tidsstudier - Standardinstruktioner Henry Ford: The five-dollar workday ca Förena höga avlöningar med låga tillverkningskostnader W. Edwards Deming och Joseph M. Juran ca Kontinuerlig förbättring skall vara en del av den dagliga verksamheten Kvalitet är inte bara något som man övervakar i produktionen, utan bestäms till stor del redan då man designar en produkt Frederick Winslow Taylor William Edwards Deming Henry Ford Joseph Moses Juran

14 Kvalitetsstyrning är en grundförutsättning för inlärning Processtyrning Problemlösning Kontrollista Fel Spricka... Summa 5 Fiskbensdiagram Pareto distribution Spridning 14

15 Ett exempel: Bilindustrin i Japan Japan på 1950 talet hade dåligt rykte i kvalitetsfrågor Systematisk kvalitetsförbättring W. E. Deming J. M. Juran I slutet på 1970-talet - Total Quality Management : Kvalitet är gratis I slutet på 1980-talet - Lean Manufacturing: Kvalitet en förutsättning för effektivitet och flexibilitet 15

16 Den mänskliga faktorn - Hawthorne experimenten Minskad belysning för montörer ökade produktiviteten! Orsak: Montörerna var mera motiverade under experimentet - någon var intresserad av deras arbete! Implikation: arbetsinnehåll + ledningens beteende kritiskt för resultatet 16

17 Varför är standardinstruktioner en förutsättning för att automatisera? Vad kan standardiseras i en arbetsprocess? Vad möjliggör denna standardisering? Standardisera arbetsmomentens ordningsföljd löpande band Standardisera arbetsmomentets utförande CNC, robot Standardisera produktens identifikation variantkonfiguration, automatisk påfyllnadsorder 17

18 Partistorlek och verkningsgrad Insats Verkningsgrad Verksamhet 50% 100% 33% 25% 20% Resultat 100st 1000st Recept: (100h) (1000h) 100st 1000st 0,5h 1h 0,33h 0,25h 0,2h

19 Lösning: öppna flaskhalsen Insats Verksamhet Verkningsgrad 50% 100% 33% 25% 20% 100% 100% 66% 100% 80% 46% 89% Resultat Recept: 0,5h 1h 0,33h 0,25h 0,2h 1h 3h 0,25h 0,5h 0,75h 0,75h 0,25h 1h 1h 1,5h

20 Ett exempel: Volvo Uddevalla vs. löpanade band Volvo Uddevalla bilen står stilla delar transporteras till bilen många montörer arbetar samtidigt på bilen Löpande band bilen rör sig bilen transporteras till delarna en montör i gången arbetar på bilen Effektivitet vs. Flexibilitet Verkningsgrad vs. genomloppstid 20

21 Materialflöden i olika tillverkningsprocesser I-Layout Löpande bandet Problem: Långsammaste arbetsskedet begränsar takten A-Layout Flera materialflöden möts för montering Problem: Synkronisering av konvergerande materialflöden V-Layout Flera produkter tillverkas av samma råvara/komponent Problem: Divergerande materialflöden tävlar om samma resurs T-Layout Löpande band som divergerar i slutskedet Problem: Alla ovannämnda

22 Repetition Automatisering och effektiv resursanvändning Standardiserade arbetsskeden Standard process Arbete Material Kapital Energi Tillverkning och montering Kvalitetsstyrning Arbetsorganisation Motivation Produkt Maskinverktyg Standard delar Standard produkt