Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Syfte Av föreskriften SOSFS 2011:9 framgår följande: 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Syftet med att genomföra en riskanalys är att identifiera brister i verksamheten så att ett förebyggande arbete kan bedrivas systematiskt och fortlöpande för att säkra kvalitet för brukare i verksamheten, för att säkra arbetsmiljön för medarbetare i samband med förändringar och händelser i arbete med brukare samt att arbeta kostnadseffektivt. Ansvar ansvarar för att förvaltningsgemensamma er finns och efterföljs. Verksamhetschef ansvarar för att verksamheterna har god kvalitet och att enhetscheferna arbetar med riskanalyser för att förbättra kvaliteten. Verksamhetschef ansvarar även för att analysera sammanställningen av genomförda riskanalyser i verksamheterna och utifrån behov vidta åtgärder samt initiera riskanalyser på verksamhetsområdes nivå. Enhetschef ansvarar för att riktlinjen är känd och tillämpas på enheten. Enhetschefen planerar och leder riskanalysarbetet och använder mall för riskanalys för dokumentation av riskanalysarbetet. Enhetschef är den som beslutar om en riskanalys ska upprättas. Medarbetare ansvarar för att följa denna och uppmärksamma risker och kommunicera dem vidare till enhetschef. Genomförande: Denna avser riskanalys på verksamhetsnivå utifrån brukar-, medarbetar- och ekonomiskt perspektiv. En riskanalys kan kort beskrivas som svaret på tre frågor: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad är konsekvensen om det händer? Riskanalysen är en obligatorisk del i det systematiska förbättringsarbetet. 1

2 Riskanalys ska göras som en del av Planeringsfasen i vårt förbättringshjul i ledningssystemet. Som modell har socialstyrelsens modell Riskanalys och Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. Riskanalyser ska göras vid t.ex: - När medarbetare uppfattar ett arbetsmoment riskfyllt - Ny arbetsmetod ska börja användas - Organisatoriska förändringar - Schema förändringar - Ny teknik börjar användas i verksamheten, tex IT-system - Frekventa iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en arbetsprocess. - Negativa händelser som inträffat i andra verksamheter och som skulle kunna inträffa i den egna. Här följer en steg för steg beskrivning av hur en riskanalys ska genomföras. Mall för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen ska användas. 1) Initiera riskanalys. Alla medarbetare kan påtala behov av att göra en riskanalys. Ansvarig chef beslutar om det ska genomföras och vilka som ska delta. Kvalitetsrådet utgör analysteamet och om annan kompetens behövs utökas kvalitetsrådet med den kompetens för den riskanalys som ska göras. 2) Förbered analysen Samla fakta om händelse/förändringen, ta fram gällande process och/eller, syftet med förändringen m.m. 2

3 3) Beskriv händelsen/förändring som ska analyseras. Händelsen/förändringen kan beskrivas med hjälp av en processkarta som bifogas mallen för riskanalys eller i löpande text i mallen för riskanalys. Beskrivningen ska vara avgränsad och tydlig. Viktigt att beskrivningen är sann och inte en beskrivning på hur det ska vara. Ska visa på orsak verkan. 4) Identifiera tänkbara risker Kvalitetsrådet identifierar tänkbara risker i den beskrivna händelsen, förändringen utifrån brukarperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiskt perspektiv. Kvalitetsrådet frågar sig vad som kan gå fel, vilka negativa händelser kan inträffa och vilka konsekvenser det kan leda till. När ovanstående är gjort går man vidare till nästa steg, att göra bedömningar av allvarlighetsgrad och sannolikhet. Detta görs utifrån Socialstyrelsen modell Riskanlys och Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. 5) Bedömning av allvarlighetsgrad och konsekvens Kvalitetsrådet gör en bedömning av hur allvarliga konsekvenserna blir för brukare, medarbetare och ekonomi om respektive risk inträffar. 4. Katastrofal; Dödsfall, självmord, bestående stor funktionsnedsättning 3. Betydande; Bestående måttlig funktionsnedsättning, Förlängd behandling eller ökat behov av stöd för tre eller fler brukare. 2. Måttlig; Övergående funktionsnedsättning, Förlängd behandling eller ökat behov av stöd för en eller två brukare. 1. Mindre; Obehag eller obetydlig skada. 6) Bedöm sannolikheten Kvalitetsrådet gör en bedömning av hur stor sannolikheten är att de identifierade riskerna ska inträffa. 4. Mycket stor; Kan inträffa dagligen 3. Stor; Kan inträffa varje vecka 2. Liten; Kan inträffa varje månad 1. Mycket liten; Kan inträffa 1 gång per år. 7) Räkna ut riskpoäng Multiplicera värdet av riskens allvarlighetsgrad med sannolikheten att risken ska inträffa. T.ex. Betydande allvarlighet 3 x Liten sannolikhet 2 3

4 (3x2=6) Riskpoängen är 6. En prioritering av det fortsatta arbetet görs utifrån riskpoängen. Risker som skattas till 8 eller mer utgör en så stor risk att man direkt måste åtgärda risken. Då en risk värderas mellan 1 6 avgör teamet om analysen ska gå vidare. Teamet behöver överväga hur viktigt det är att ta fram åtgärdsförslag för respektive risk och inte bara låta riskpoängen avgöra. Riskstorlek och beslut om att fortsätta analys eller inte förs in i mallen för riskanalys. Om riskpoängen är 8 eller mer samt om kvalitetsrådet avgör att riskanalysen ska gå vidare ska dessa steg finnas med: 8) Analysera orsaken till de identifierade riskerna Kvalitetsrådet ska nu identifiera bakomliggande orsaker för riskerna. Analysteamet frågar för varje uppkommen risk Varför är det en risk? 9) Åtgärder Planera åtgärder för att minimera att orsaker till risken inträffar. De planerade åtgärderna kan plockas in i den lokala arbetsplanen eller i brukarens genomförandeplan. 10) Ansvarig person För varje planerad åtgärd ska en ansvarig person utses. 11) Uppföljning Planera för hur och när uppföljning ska göras. Viktigt att sätta ett datum för när uppföljning ska ske. 4

5 Redovisning riskanalyser Riskanalyser redovisas i egenkontrollistan i rubriken Sammanställning av kvalitetsavvikelser per tertial där de riskanalyser som gjorts beskrivs kort och vilka perspektiv som identifieras i riskanalyserna anges. Systematiskt arbetsmiljöarbete För att säkerställa att medarbetares arbetsmiljö beaktas ska de risker som är identifierade för medarbetare fyllas i mallen för riskbedömning för det systematiska arbetsmiljöarbetet och samverkas i berörd samverkansgrupp för att säkerställa att riskbedömning har gjorts för medarbetarnas arbetsmiljö. Mallen för riskbedömning enligt SAM ligger sist i Mallen för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen. Om Skyddsombudet inte ingår i kvalitetsrådet ska skyddsombudet erbjudas att vara delaktig i riskanalyser. I mallen för riskbedömning SAM ska de risker som får riskpoäng 8-16 i riskanalysen fyllas i som allvarlig risk och de som får riskpoäng 1-7 mindre allvarlig risk. Relaterade er eller andra dokument: Mall för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen Egenkontrollistan Mall för riskbedömning och handlingsplan för systematiskt arbetsmiljö 5