Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Transkript

1 Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen

2 Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat en bok med berättelser som handlar om all den glädje, sorg, ängslan och förtröstan livet för med sig. Detta är handledningen för studiecirkeln som med utgångspunkt i boken vill reflektera över och samtala om livet och dess villkor. Vad innebär det att vara människa? Deltagarna i studiecirkeln kan vara ideella eller anställda medarbetare i Stadsmissionen eller ha ett gemensamt engagemang i en annan organisation eller på annan arbetsplats. Deltagarna kanske kommer från helt olika håll och har som gemensam nämnare att de är intresserade av litteratur och livsfrågor. Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande samtalet. Varje cirkeldeltagare ska ha ett eget exemplar av antologin Människan är större. Cirkelns deltagare kan köpa boken till reducerat pris genom Sensus som samarbetar med Skåne Stadsmission. Studiecirkeln I studiecirkeln lär vi av och med varandra. Ingen håller föreläsning för de övriga. I studiecirkel får vi ta del av kamraternas erfarenheter, kunskaper och synpunkter och får tillfälle att pröva våra egna attityder och åsikter. Att genom en litterär text tillsammans närma sig livsfrågorna är särskilt givande, då vi ser olika saker i texten och ibland ger den olika tolkningar. Tillsammans vidgar vi våra vyer. För ett samtal där alla får utrymme, samtidigt som man får in tillräckligt många infallsvinklar, är en gruppstorlek på omkring sju personer optimal. Metoderna som föreslås syftar till att alla kommer till tals på lika villkor och allas tankar och erfarenheter får komma till uttryck. Cirkelledarens roll Cirkelledaren är en i gruppen, inte en lärare med mer kunskap i ämnet än sina elever Cirkelledaren skapar förutsättningar för ett gott samtal genom att se till att alla kommer till tals och att man håller sig till ämnet. Cirkelledarens förhållningssätt är lyhört, öppet och inte dömande. Cirkelledaren är steget före och kan ge förslag på vilken metod gruppen ska använda för samtalet. Cirkelledaren tar huvudansvaret för planeringen och processen, men alla är delaktiga. Cirkelledaren tar kontakt med Sensus inför cirkelstart. (Ta vara på de möjligheter till stöd som ett studieförbund kan ge!) Ditt närmaste Sensus-kontor hittar du genom att gå in på Klicka på Kontakta oss. Förslag på upplägg av studiecirkeln Ett förslag är att cirkeln har fem sammankomster omfattande två timmar och att ni träffas varannan vecka. Kaffe/te är viktigt. Antingen gör ni en paus eller dricker ni under fortsatt boksamtal. Vilket passar gruppen bäst? Börja varje sammankomst (efter den första som får ett särskilt upplägg) med en check in : Är det någon tanke eller fråga angående det som avhandlades förra gången som väckts hos er sedan sist? Vid varje träff samtalar ni om en eller två texter, en bild och/eller en dikt enligt någon av 2

3 metoderna nedan. Deltagarna förbereder sig inför sammankomsterna genom att läsa den eller de (maximalt) två texter ni kommit överens om. Under rubriken Texter för vår cirkel ges ett förslag på hur ni tillsammans väljer texterna ni ska samtala om. Avsluta varje sammankomst med att göra en runda, det vill säga gå laget runt, och låt var och en berätta: Detta tar jag med mig från dagens sammankomst. Cirkelledaren påminner slutligen om nästa träff och vad som till dess ska förberedas. Utvärdering under cirkelns gång Efter de första träffarna är det i regel bra att stämma av med gruppen hur de upplever att cirkeln fungerar. Vad fungerar bra? Vad kan förbättras? är två frågor som kan bidra till att gruppen gemensamt kan styra mot ett bästa möjliga cirkelarbete. Första sammankomsten Uppgiften för den första sammankomsten är att bekanta sig med varandra och med materialet, välja texterna ni ska samtala om och komma överens om hur cirkeln ska arbeta. Det känns också bra att komma igång med gruppens egentliga uppgift: att samtala om livet utifrån texterna i Människan är större. Presentation med Bildspråk Även då deltagarna i studiecirkeln är någorlunda bekanta med varandra kan det vara bra att inleda med att man presenterar sig för varandra. Här finns ett förslag på hur man kan göra: Ett antal svart-vita bilder ligger utspridda på ett bord, eller på golvet (om ni inte har ett tillräckligt stort bord). Välj någon av bilderna som du tycker säger något om dig som person. Låt den ligga kvar så länge: någon annan kanske väljer samma bild. När det är din tur att presentera dig för gruppen plockar du upp din bild, berättar vad du heter och varför du valt just denna bild. (Ledaren förbereder genom låna Bildspråk från Sensus-kontoret. Bildspråk är set av svart-vita fotografier särskilt utvalda för att stimulera till tanke, formulering och dialog. Instruktion för presentation medföljer varje set.) Överenskommelser för cirkeln När ni nu presenterat er för varandra kan det vara dags att tala om hur ni ska få ett bra arbetsklimat i cirkeln. I studiecirkeln ska alla känna sig välkomna, sedda och respekterade. Alla ska också kunna vara öppna och berätta om sitt liv utan att riskera att det man säger förs vidare. Därför är det bra att tillsammans enas om regler för trevnad, trygghet. Här ges några förslag: Vi lyssnar på varandra utan att avbryta Vi håller oss till ämnet Mobiltelefoner ska vara avstängda Det som sägs stannar inom rummets fyra väggar Om någon passar, avstår från att svara, respekteras det utan kommentar Alla tar ett gemensamt ansvar för att reglerna följs. Samtalsfråga: Är det någon som vill göra tillägg till listan? 3

4 Fundera på, samtala Vad vill du ha ut av cirkeln? Låt det vara tyst i rummet någon minut så alla hinner tänka efter. Gör en runda då var och en kortfattat får berätta. Texter för vår cirkel Här ett förslag hur ni tillsammans väljer ut texterna cirkeln ska samtala om: Alla bläddrar igenom boken och var och en väljer ut de tre texter (förutom dikterna) han eller hon helst vill samtala om. Ledaren skriver upp samtligas textval på whiteboard eller blädderblocksblad. (När samma text kommer upp igen ska det inte noteras.) Alla röstar på fem texter genom att skriva ett kryss eller sätta en plupp vid vald text. De tio texter som fått flest röster ska diskuteras i cirkeln, två per träff (för en cirkel med fem sammankomster). Kom överens om när under cirkeln texterna ska behandlas så alla vet vilken text de ska förbereda inför respektive träff. Alla noterar! Komma igång med boken Antologin inleds med ett antal dikter av Tomas Tranströmer. Läs exempelvis dikten Sommarslätt på sidan 16 och samtala enligt metoden som föreslås nedan för diktsamtal. Ni kanske också hinner med ett bildsamtal? Avrunda första träffen (se de två sista punkterna under Förslag på upplägg för studiecirkeln ). Förslag på samtalsmetoder Metod för diktsamtal Alla läser dikten under tystnad och funderar under några minuter: Vad lägger du märke till i texten? Vilken strof, vilken formulering eller uttryck berörde dig, fick dig att tänka till eller utmanade dig? Skriv gärna ner några stolpar. Dela in er i par. Berätta för varandra under några minuter vad ni har hört i texten. Den som lyssnar noterar minnesstolpar. Efter det att bägge berättat för varandra kan ni samtala om texten en liten stund. I helgrupp berättar ni nu i tur och ordning för alla vad ni hört från er dialogpartner. Du ska alltså inte berätta vad du själv sett i texten. Ett öppet samtal baserat på de inlägg som kommit kan nu vidta. Var och en spanar samtalsfrågor Här är en metod för aktiv läsning och hemmaförberedelse av den text som ska behandlas vid nästa träff. Detta är den metod som passar bäst för texterna av essäkaraktär. Läs med pennan i handen. Stryk under och markera med frågetecken det du vill höra de andras tankar om. Stryk under och markera med utropstecken det som du tyckte var särskilt intressant, det som gav dig en aha-upplevelse eller på annat sätt stack ut. Gruppens understrykningar blir utgångspunkter för samtalen. Gå laget runt så var och en tar upp en av sina understrykningar i taget och den diskuteras innan man går vidare. 4

5 Samtalsingångar Ingångarna passar mer eller mindre på olika texter. Om inte en ingång ger energi och inspiration går ni raskt vidare till nästa Den här texten handlar om. (en kvinna/man/familj som ) - Gå laget runt och berätta för varandra vad ni uppfattat som textens tema. Det kan visa sig att ni uppfattat lika många teman som det är deltagare i gruppen. Låt den som har ordet tala färdigt innan ordet går vidare. Titeln Vad säger textens titel? Berättarperspektiv Vilken roll har berättaren i texten? Eller är det en allvetande berättare? Författaren Vad känner ni till om författarens bakgrund? Handlingsförlopp Finns det en handling, eller förekommer bihandlingar/parallella handlingar? Hur är det med tidsföljden? Tid När utspelar sig händelserna? Över hur lång tid? Miljö Hur skildras miljön? Personer Huvudperson/-personer och bipersoner hur tecknas deras karaktärer? Stil Hur vill ni karakterisera författarens sätt att berätta? Budskap Har texten ett budskap, i så fall vilket? Tala bok, tala liv Ett annat sätt att samtala om texten är att sätta de egna känslorna, erfarenheterna och existentiella frågorna i fokus. I de fall metoden kombineras med andra metoder ska man inleda med denna. Metoden lämpar sig för texter som berättar en historia. Läs den överenskomna texten hemma med tre nycklar i åtanke: en känsla, en person som berörde, en händelse som berörde. Före och under samtalet ska ni undvika att fälla omdömen om texten, vare sig positiva eller negativa, det är viktigt. Ni ska i stället börja i den egna känslan. Textsamtalet inleds med att ordet går laget runt och var och en får en stund för att berätta om känslan texten lämnade hos honom eller henne. Den som talar avbryts inte. Det som sagts kommenteras inte heller efter rundan och inga frågor ställs. Vid nästa runda berättar var och en, också nu oavbruten, om en person i texten som berörde särskilt starkt. Efter rundan kan gruppen ha ett fritt samtal. Vid en avslutande runda berättar deltagarna om en händelse i berättelsen som berörde särskilt starkt. Även efter denna runda kan samtalet vara fritt. Vid detta mycket personliga sätt att närma sig texten är regeln att var och en verkligen talar i jag-form. (Denna metod är en anpassning av filmsamtalsmetoden Tala film, tala liv.) 5

6 Tala bild, tala liv Detta är samma metod som Tala bok, tala liv ovan, men anpassad för bildsamtal. I denna metod för bildsamtal sätts de egna känslorna, tankarna, erfarenheterna och existentiella frågorna i fokus. Före och under samtalet ska ni undvika att fälla omdömen om bilden, vare sig positiva eller negativa, det är viktigt. Ni ska i stället börja i den egna känslan. Betrakta en stund den gemensamt valda bilden med tre nycklar i åtanke: en känsla, en tanke, ett uttryck (form, linje, färg). Samtalet inleds med att ordet går laget runt och var och en får en stund för att berätta om känslan bilden lämnade hos honom eller henne. Det som känns i magen. Den som talar avbryts inte. Det som sagts kommenteras inte heller efter rundan och inga frågor ställs. Vid nästa runda berättar var och en, också nu oavbruten, om en tanke, insikt eller idé som bilden väckte. Efter rundan kan gruppen ha ett fritt samtal. Vid en avslutande runda berättar deltagarna om det uttryck i bilden som berörde särskilt starkt. Även efter denna runda kan samtalet vara fritt. Sista sammankomsten Efter de sista text- och bildsamtalen ska cirkeln avslutas. Här är ett förslag för ett avslutande, sammanfattande samtal: Varje deltagare skriver fyra rubriker på ett papper: Känt, Hänt, Tänkt, Lärt (under samtalscirkeln). Var och en reflekterar enskilt några minuter och skriver några ord under varje rubrik. Dela sedan det ni kommit fram till med varandra. 6