Flerspråkighet i förskolan

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Ulv-projekt Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Flerspråkighet i förskolan Pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan Multilingualism in preschcool Educators approach to multilingual children in preschool Förskolärarexamen, 210 hp Lärarutbildning 90hp Vårterminen 2015 Examinator: Jan Härdig Handledare: Haukur Viggosson 1

2 Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling. Bra modersmål är grunden till vidare språkutveckling såsom svenska, engelska eller andra språk som man lär sig senare i livet. Pedagogerna på förskolan använder sig av olika arbetsmaterial för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn som t.ex. sagoläsning, sånger, musik, teater och böcker. Resultatet visade vidare att pedagogerna har varierande uppfattningar kring språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn, men med en gemensam uppfattning att se flerspråkiga barn som en tillgång för språkutvecklingen i verksamheten. Nyckelord: flerspråkighet, miljö, familj, modersmål, kodväxling, språkutveckling, identitetsutveckling. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och föreställningar Litteratur genomgång Familjen/föräldrarnas betydelse för språkutveckling processen Språk, flerkulturella tillhörigheter och identitet Leken/miljöns betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn Pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan Kodväxling hos flerspråkiga barn Metod Urval Genomförande Etiskafrågor Bearbetning Tillförlitlighet.15 4 Resultat Samarbetet med föräldrar vad gäller flerspråkiga barns språkutveckling..16 4:2 Modersmålets betydelse för flerspråkiga barns svenska språkutveckling Ska fokus läggas på modersmål eller svenska språket i verksamheten? Den pedagogiska miljöns betydelse för språkutvecklingen Kodväxling hos flerspråkiga barn och reglar om språk i verksamheten Identitetsutveckling

4 4.7 Avskaffning av modersmålundervisning och hur den påverkar barnens modersmål- Utveckling 21 5 Analys 23 6 Sammanfattning Diskussion.28 Referenser..30 Intervjufrågor

5 Inledning: I Bjar & Liberg(2003,red2010) står det att Sverige är som de flesta andra länder ett kulturellt heterogent samhälle där förutsättningarna för barns och ungdomars språkutveckling är olika. De växer upp i olika sociala och kulturella miljöer med ett eller flera språk. I Calderon(2004) står det att Sverige är mångkulturellt. Vart fjärde barn som växer upp i Sverige har sina rötter någon annanstans i världen. Det är vanligt att man möter barn med annat språk än svenska i Sverige. Vidare menar Calderon (2004) att förskolan blir för många av dessa barn och deras föräldrar den första kontakten med det svenska samhället. Förskolan är en mångkulturell plats där barn och vuxna möts och för dem flesta flerspråkiga barnen är det första platsen till att bekanta sig med svenska språket. Pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och syn på sitt uppdrag har stor betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Samspelet mellan barn och vuxna och den organiserade pedagogiska miljön medverkar språk och identitetsutveckling. Enligt Bruner i Svensson (2009) är kvalitén på samspelet avgörande för barnets språkutveckling. Samspelet mellan barn och vuxna förutsätter att båda vill samarbeta. Genom samarbetet uppstår förståelse, vilket i sin tur leder till inlärning och utveckling. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Enligt Ladberg (2003) upplevas barn som talar fler språk än svenska som ett problem i förskolan istället för en tillgång. Ladberg(2003) skriver att barn som talar fler språk än svenska bör behålla och utveckla sitt modersmål istället för att lämna det för majoritetens språk. De ska utveckla sin förmåga och planera barnen för ett mera internationaliserat samhälle. Kultti(2014) skriver att ett utmärkande drag i förskolans pedagogik är att verksamheten ska ta utgångspunkt i barns erfarenhetsvärld, intressen och motivation att söka kunskap. Barns erfarenhetsvärld som utgångspunkt i relation till barns olika erfarenheter, intressen och (språkliga) kunskaper kan dock problematiseras. Förskolans verksamhet ska byggas på barnens erfarenhetsvärld, deras intresse, erfarenhet ska tas till vara och på så sätt kan barnen utvecklas utan att se på språkliga kunskaper som ett problem i verksamheten. 5

6 Nicholas & Lightbown (i Kultti 2014) visar att andraspråkslärande under förskoleåren skiljs både från lärande av modersmål och lärande av andra språk i vuxenålder. Språklärandet sker utan formella instruktioner. Barn använder återkommande ord och uttryck på andraspråket som enheter. I kommunikation på andra språket utvecklas uttrycken. Uttrycken i att vissa känslor och kommunisera med andra barn genom leker och andra aktiviteter i förskolans verksamhet. Utifrån mina egna erfarenheter av att ha ett annat modersmål än svenska, samt mitt yrke som pedagog i en mångkulturell förskola, ledde mig till att vilja fördjupa mig i detta ämne. Mitt arbete handlar om hur pedagoger arbetar språkutvecklande med flerspråkiga barn, hur de förhåller sig till arbete med flerspråkiga barn och hur de motiverar sitt arbete. Jag vill undersöka vilka resurser pedagoger har att tillgå och hur de använder dem. 1.1Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att studera och belysa pedagogernas uppfattningar av att stödja flerspråkiga barns språk-och identitetsutveckling samt deras förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Att undersöka hur de arbetar språkutvecklande med flerspråkiga barn och vad de har för resurser att tillgå, vidare vill jag undersöka hur arbetet med språkutveckling förekommer på en mångkulturell förskola där de flesta barnen är flerspråkiga. Studiens övergripande frågeställningar är: Hur ser pedagogerna på språk- och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn och hur förhåller de sig till flerspråkigheten i förskolan? Hur ser pedagogerna på sina förmågor att hjälpa barn i utvecklandet av sin flerspråkighet och vad de har för resurser att tillgå? 6

7 2- litteraturgenomgång 2.1 Familjen/föräldrarnas betydelse för språkutveckling processen. Ladberg(2003) skriver att familjens språk aldrig kan ersättas av andra språk, modersmålet kan barnet behöva utveckla för att klara sig i samhället. Vidare skriver Ladberg(2003) att ett språk också kan ändra sin status i förhållande till andra språk på grund av ändringar i samhället. Denna teori förklarar betydelsen av flerspråkighet och modersmål som bör utvecklas i samband med majoritetens språk och utifrån de ändringar som händer i samhället kan ett språk förändras. Det har jag upplevt i barngruppen när barnen lär sig nya ord på olika språk i samband med det svenska språket. Calderon(2004) skriver för att få barnen att känna sig trygga i förskolan måste personalen ha fått föräldrarnas förtroende. Förskolan ska visa respekt för föräldrarna och stötta dem i barnens fostran, utveckling och växande. Vidare lyfter Calderon (2004) empati, självkännedom, tydliga värderingar och att möta människor med respekt skapar alltid ett respektfullt förhållande till barn och föräldrar. Kultti(2014) hävdar att mångfalden av språkliga erfarenheter bidrar till att bevara flera språk. När modersmålet är ett minoritetsspråk i samhället och möjligheter till användning av språket är begränsade, är det en utmaning för vårdandshavare att lyckas bevara språket hos barnet. Wagner (i Kultti 2014) tar upp hur det kräver en aktiv insats av vårdnadshavare för att barnen ska tala minoritetsspråket. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98/2 010,13) ska föräldrarna ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Samarbetet med föräldrarna är väsentligt när det gäller flerspråkiga barn. Ladberg(2003) skriver att genom att föräldrar samt pedagoger skriver ner ord samt begrepp som barnet inte kan på svenska men även modersmålet, kan barnets språkiga uppfattningar stimuleras. 7

8 Det jag vill belysa är att dessa teorier om samarbetet med familjen/föräldrarna kan vara viktiga för språkutveckling hos flerspråkiga barn med tanke på att familjens språk har ett starkt samband med barnets känslor och trygghet. Barnens syn på sina föräldrar som förebilder samt deras väsentliga roll för barnets självtroende och dess personliga utveckling. 2.2 Språk, flerkulturella tillhörigheter och identitet Det är väsentligt att barn få utveckla en flerkulturell tillhörighet och identitet. Lunneblad(2009/rev2013) skriver att vägen mot ett samhälle med allas lika värde och rätt till olikheter inte är någon enkel och utstakad väg. Likheter och olikheter kan vara något som öppnar upp för nya möjligheter. Men det är inte något som sker automatisk. Grundläggande för ett mångkulturellt samhälle anses vara förmågan till lyhördhet, respekt och empati inför varandras argument. Vidare lyfter Lunneblad (2009/rev2013) fram språkets betydelse för barnens känsla av delaktighet och identitetsutveckling. Skolverket(2005) skriver att förskolepersonalen kan stärka barnets dubbla kulturella identiteter genom att visa intresse för barnets språk och kulturella bakgrunder. I Ladberg (2003) står det att individer anpassar sitt sätt att tala efter de personer de talar med, vilket sker automatisk och spontant. Det öppnar möjligheter för barn att lära känna människor från en annan kultur med ett annat språk och arbetet sker i samband med pedagogernas hjälp och kunskap som leder till en positiv språkutveckling. Dessa teorier uppvisar förskolans och pedagogernas uppgift i att reflektera över olika omfattningar i barnens kulturella och språkliga bakgrund, för att göra detta krävs det att pedagogerna samarbetar med föräldrar och lär känna både barnen och deras familjer samt att hitta rätt metod och rätt plan som passar det enskilda barnet. Calderon(2004) skriver att barns självkänsla och identitet kan stärkas genom att pedagoger respekterar barnens modersmål och kulturella bakgrund. Enligt det pedagogiska programmet för förskolan som Lunneblad (2009/rev2013) påpekar är förskolans uppgift att ge invandrarbarnen en god grund för att bli tvåspråkiga och känna tillhörighet i både föräldrarnas ursprungskultur och den svenska kulturen. Förskolan bör därför ge ett starkt stöd till modersmålet och ursprungskulturen, men också arbeta medvetet med svenska som andra språk. 8

9 2.3 Leken/miljöns betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn Lek stimulerar barns förmåga, fantasi och kreativitet och enligt Vygotskij (1995) ger barn liv till sina upplevelser genom leken, de tolkar och dramatiserar. Johansson & Pramling Samuelsson(2003) skriver att i barns livsvärld är lek och lärande alltifrån begynnelsen en helhet och inget som barn skiljer mellan eller förhåller sig till. Barn, liksom vuxna, situerade i världen, i leken, liksom i lärandet. Vidare skriver Johansson & Pramling Samuelsson (2003) att barns lek har sin specifika karaktär och stil, beroende på deras specifika erfarenheter, sammanhang och livsfaser. Denna teori är väldigt uppenbar när det gäller lekens betydelse i språkutveckling hos både ett språkiga och flerspråkiga barn. När det gäller flerspråkiga barn har man ofta som pedagog upplevt att vissa flerspråkiga barn pratar inte mycket i samlingar eller andra aktiviteter men i leken uttrycker de sig mycket mer och får större plats i barngruppen. Vygotskij (1995) hävdar att fantasin är grunden för kreativitet. Den möjliggör för konstnärligt, vetenskapligt och teknisk skapande. Kreativitet finns hos barn redan i tidig ålder. Pramling Samuelsson & Sheridan(2006)påstår att i leken stimuleras barns språk, social kompetens, fantasi och kreativitet. Genom leken utvecklas barns medvetande om världen och de tränar att samarbeta med varandra. För att leka tillsammans måste barn använda sig av språk och kommunicera med varandra genom att använda ljud, ord och speciella tonfall. I läroplanen för förskolan(lpfö98/2010) står det att ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Miljön är lika betydelsefull som leken om miljön inte är inbjudande till inlärning och utveckling kan leken inte leda till ett positivt samspel som i sin tur leder till en positiv språkutveckling. I Ladberg(2003)står det att verksamheten behöver organiseras så att den ger barnen bästa tänkbara förutsättningar för att använda sina språk. Miljöns formulering är betydande för barns språkutveckling. Ladberg(2003) skriver vidare att om miljön uppmuntarar flerspråkighet och ser den som självklart och värdefull, blir det naturligt för barn att använda alla sina språk. I Svensson (2009) står det att i takt med att talspråket utvecklas, ökar språkmiljöns inflytande. Det beror på att det språkliga samspelet blir allt vanligare och 9

10 får allt större betydelse. I det språkliga samspelet tvingas barnet till ännu mer avancerat symboliskt tänkande. Det jag ser utifrån denna teori är att samspelet mellan barn-vuxen å ena sidan och barn-barn å andra sidan har en effektiv betydelse i språkinlärningen. Johansson& Pramling Samuelsson(2003) skriver hur den pedagogiska miljön är organiserad, det vill säga hur lärare i förskolan tänker kring samt presenterar och organiserar rum och material, är också en viktig del i hur pass kompetenta barn har möjlighet att vara och vilka kompetenser de har möjlighet att utveckla. Det jag ser utifrån denna teori är att den pedagogiska miljön och hur den är organiserad har väsentligt betydelse i flerspråkiga barns språk-och identitetsutveckling. Svensson(2009) skriver att förskolans verksamhet fokuserar mycket på den fysiska miljön samt arbetsmetoden. Kopplad till detta har den pedagogiska miljön och de metoder som används i verksamheten väsentligt betydelse för barns språkutveckling och lärande. Calderon (2004) skriver att pedagoger ofta saknar kunskap om barns hemmiljö, hon menar vidare att det är väsentligt att lära om och av barnen, samt föräldrarna, detta genom visat intresse av barns liv utanför förskolan. Detta är ett mål som läroplanen för förskolan(lpfö98/2010) har att förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa förutsättningar för att varje barn ska kunna utveckla rikt och mångsidigt. 2.4 Pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan Ladberg(2003) skriver att om flerspråkigheten uppmuntras och ses som något värdefullt, utfaller det på så vis naturligt för barnen att tala sitt språk. Det är viktigt att som förskollärare vara medveten om sitt uppdrag och att ha kunskap om miljöns organisation för att kunna främja och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Kultti (2014) anser att en viktig reflektion i relation till den egna verksamheten är hur lärare bemöter barns erfarenheter som i lägre grad liknar de kommunikationsmönster som understöds och värdesättas i förskolan. Skolverket(2005) skriver att delaktighet är en grundförutsättning för barns möjlighet att föra sin egen talan och påverka händelser i förskolan. Enligt Ladberg(2003) är tryggheten den första förutsättningen för språkutveckling. När barn känner sig trygga och bekräftade så fångar de lättare kunskap. Det jag ser utifrån den teorin är att förskolpedagoger och organisationen i förskolan har en stor betydelse för barns inlärning och språkutveckling, verksamheten ska organiseras utifrån barnens behov och intresse på så sätt att barnen känna 10

11 sig trygga att kunna använda sina språk. Ladberg(2003) anser att om förskolan inte har tillgång till flerspråkig personal måste förskolepersonalen försöka stärka barnets identitet på andra sätt. De kan skapa möjligheter där barn kan höras, synas och bli bekräftade. Utifrån den teorin och i tanken på barngruppens storlek på förskolan och den begränsade antal personal, kan det finnas risk att pedagogerna inte kan på bästa sätt använda sina kompetenser och kunskaper som passar varje enskild barn i barngruppen och särskild flerspråkiga barn. Skolverket(2013) skriver om det finns personal med annat modersmål än svenska ska dessa inte i första hand uppfattas som representanter för sitt modersmål utan som vem som helst i personalen, men med en speciell kompetens. Läroplanen för förskolan(lpfö98/2010) tar upp att förskolan ska sträva mot att barn får möjlighet att utveckla det svenska språket samt modersmålet. Calderon(2004) skriver att det som är främmande ska respekteras, att man ska vara nyfiken på det som är nytt. Det är grunden till det livslånga lärandet samt minnen för livet, precis som förskolans verksamhet står för skriver Calderon(2004). 2.5 Kodväxling hos flerspråkiga barn Skolverket(2013) skriver att kodväxling är vanligt i vardagliga samtal och både vuxna och barn kodväxlar. Vidare lyfts fram att kodväxling räknas som en större utsträckning medveten handling medan språkblandning setts som en mer slumpmässigt användare av olika språk. Ladberg (2003) hävdar att alla som kan flera språk blandar språken mellanåt. Vidare skriver Ladberg(2003) att en förklaring som pedagoger kan ha är att barnen inte kan hålla isär språken, vilket kan vara en anledning till varför de blandar ihop språken. Vidare lyfter Ladberg (2003) upp att en vanlig uppfattning som finns är att man tror att barnet inte kommer lära sig något språk korrekt. Enligt Ellenberg (2008) är kodväxling något naturligt som har ett samband till språkinlärning. Kodväxling uppkommer när barn försöker skilja ett språk från ett annat, samt att detta uppmärksams i yngre ålder, kodväxling uppkommer när barn saknar ord i det ena språket, vissa ord är enklare på det ena språket eller vill barnet förtydliga något. 11

12 3. Metod Jag valde att använda kvalitativ intervju som en metod i min studie, och intervjua pedagoger på en förskola som ligger i ett mångkulturellt område i Malmö. Jag vill ta reda på hur pedagogerna stimulerar språkutveckling hos flerspråkiga barn, att lyfta fram deras förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan, och vad pedagogerna har för resurser att tillgå när det gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn. Syftet med kvalitativa intervjuer är att ge utrymme för både intervjuare och intervjupersonen som medskapare av ett samtal. Beckman (2008) påpekar att en kvalitativ intervjumetod är en passande metod när studien handlar om människors förklaringar. Motsatsen till kvalitativa metoder är kvantitativa metoder. Enligt Beckman(2008) mäter kvantitativa studier mer eller mindre objektiv verklighet så som enkäter, experiment eller frågeformulär. Patel & Davidson (2003) skriver att kvalitativa intervjuer kan lyfta fram det speciella genom att fokusera på det som snarast är undantag. Tillsammans kan det allmänna och det speciella vara användbara för att teckna en fyllig bild av den intervjuades livsvärld, dessa två aspekter kan då ge relief åt varandra. Vidare skriver Patel & Davidson (2003) att syftet med kvalitativa undersökningar är att belysa en annan och djupare insikt än vad vi kan få av kvantitativa metoder. Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av strukturering vilket betyder att frågorna ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord anser Patel & Davidson(2003). 3.1 Urval Jag har valt intervjua fyra pedagoger från olika avdelningar på en förskola som ligger i ett mångkulturellt område, där familjer har olika ursprung och barnen är två/flerspråkiga. Mitt krav på urvalsgruppen var att pedagogerna har olika bakgrunder, tre pedagoger har svenska som bakgrund och är en språkiga och en pedagog har utländsk bakgrund och är två/flerspråkig. Jag valde att intervjua både förskollärare och barnskötare. Det har varit svårt att hitta tider för att genomföra intervjuerna, med tanke på deras arbetstider och brist på personal i barngruppen. En del av intervjuerna utfördes på pedagogernas arbetstid och en del pedagoger ställde upp och valde att bli intervjuad efter arbetstiden alltså på deras fritid. Intervjuarna utfördes på pedagogernas arbetsplats. 12

13 Presentation av intervjupedagogerna Kristina är 62 år och har jobbat i 35 år på förskolans verksamhet. Kristina är utbildad förskollärare. Amanda är 30 år och har jobbat i 4,5 år på förskolans verksamhet. Amanda är utbildad lärare/förskollärare. My är 34 år och har jobbat i 8 år på förskolans verksamhet. My har sin förskollärare utbildning från Polen. Linda är 31 år och har jobbat i 6 år på förskolans verksamhet. Linda är utbildad barnskötare. 3.2 Genomförande Jag var på den utvalda förskolan först och bokade tid med de pedagogerna som ställde upp och var intresserade av att bli intervjuad. All intervjuer skede individuellt. Jag ställde mina frågor och spelade in pedagogernas svar. Syftet med att använda ljudinspelning var att kunna koncentrera på deras svar och inte missa något som de säger samt att spara tid för pedagogerna. När man lyssnar och antecknar samtidigt kan man lätt tappa bort något som kan vara viktig. Patel & Davidson (2003) anser att fördelen med ljudinspelningar under en intervju är att intervjupersonernas svar registreras exakt. Dessutom för att göra ljudinspelningar under en intervju krävs intervjupersonernas tillstånd anser Patel & Davidson (2003). För att inte skapa oro hos intervjuade pedagogerna, frågade jag alla om det var okej att spela in deras svar. Intervjuerna varierade tidmässigt utifrån pedagogernas svar på varje fråga och deras tankar och idéer som de fick lägga till och intervjuarna vistades i genomsnitt 20 minuter. Efter intervjuerna var utförda skrev jag ner pedagogernas svar i en löpande text. 13

14 3.3 Etiska frågor Enligt Vetenskapsrådet (2002) är forskingen viktig och nödvändig för både individernas och samhällets utveckling. Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra huvudkrav på forskningen:. Informationskravet: Forskaren skall informera deltagarna om den aktuella forskningsuppgifts syfte.. Samtyckskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan, om deltagarna inte vill vara med längre i forskningen så har de rätt i att avbryta sin medverkan.. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.. Nyttjandekravet: Innebär att uppgifter om enskilda personer får endast användas för forsknings ändamål. När jag var i kontakt med den utvalda förskolan, talade jag om syftet med studien och de pedagogerna som var intresserade ställde frivilligt upp. 3.4 Bearbetning Jag startade bearbetandet med att skriva ner de inspelade intervjuerna för att skapa en helhet av intervjupersonernas tankar och funderinger kring undersökningsämnet. Sedan sammansfattade jag svaren då fick jag ett smidigt arbetsmaterial för fortsatt arbetet. Jag upplevde att detta hjälpte mig att upptäcka likheter och skillnader i pedagogernas svar. Bearbetningsprocessen av insamlat material har varit väsentligt för studiens resultat i samband med mina tolkningar av pedagogernas uppfattningar. 14

15 Jag markerade svaren på frågeställningen och jämförde de varierade svaren inom frågeställningar och fann motiv. Förändring och likheter i svaren tolkas i samband till pedagogernas åsikter om undersökningsämnet. Sedan använde jag citat från pedagogernas svar och jämförde dem med de olika teorier som jag har presenterat tidigare i litteraturgenomgången. 3.5 Tillförlitlighet Validitet och reliabilitet är viktiga kännetecken när det gäller hur man bedömer kvaliteten i en kvalitativ undersökning. För alla datainsamlingstekniker vill man försöka få en tolkning om hur väl de mäter det man vill mäta. Genom att använda begreppen validitet och reliabilitet beskriver man hur datainsamlingen har fungerat. Enligt Eklund i forskningsmetodikkvalitativa metoder är reliabilitet ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Jag tycker att de frågor som jag ställde till intervjuade pedagogerna är anpassande med hänsyn till problemställningen och alla data som jag har samlat in i min studie, är tillämpliga för ämnet. Reliabilitet är svårt att granska eftersom studien bestod av fyra pedagoger i en förskola. Resultatet undersökningen kan inte representera alla förskolor i landet men det kan vara ett tillämpligt exempel på hur förskolorna arbetar med flerspråkigheten och vad de har för resurser att tillgå. 15

16 4. Resultat Syftet med studien var att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan och hur de arbetar för att stimulera språk- och identitetsutvecklingen hos flerspråkiga barn och vad de har för resursers att tillgå. I det här kapitalt representerar jag en översikt av mina intervjuer från en mångkulturell förskola där ca 99 % av barnen är flerspråkiga. Resultaten kommer att framföras med aktning till frågeställningar och analyseras med hänsyn till intervjuerna. 4.1 Samarbetet med föräldrar vad gäller flerspråkiga barns språkutveckling Pedagogerna tycker att de sammarbetar med föräldrarna mer eller mindre vad gäller flerspråkiga barns språkutveckling. En pedagog säger. Vi pratar med föräldrarna vid lämning och hämtning om barnens språkutveckling och hur det fungerar med hemspråket, vi har en öppen dialog med föräldrarna vad gäller språket. Vi skickar ut svenska sånger till föräldrarna, de översätter sångerna till barnets modersmål. En pedagog tycker att sammarbete med föräldrarna gör pedagogernas arbete lättare vad gäller modersmålet, vi använder Pen Pal som språkutvecklingsmetod och ofta använder vi oss av föräldrarna för att göra arbetet smidigare. Föräldrarna spelar in hälsningar och sånger på barnens modersmål, så vi kan använda som metod när vi jobbar med barnens modersmål En pedagog tycker att det är bra att förstärka vissa ord för barnen på deras modersmål, vi pedagoger försöker att sammarbeta med föräldrar för att lära oss några ord på barnens modersmål som de brukar använda dagligen. 16

17 Pedagogerna ser samarbetet med föräldrarna som en fördel i arbetet med flerspråkiga barn. En pedagog tyckte att samarbetet med föräldrar bidrar till barnens trygghet på förskolan, när föräldrarna är trygga, känner barnen sig trygga med oss och sina kompisar. En pedagog som jag intervjuade berättade om föräldrarnas åsikter vad gäller svenska och modersmålet, för vissa föräldrar är det okej att deras barn pratar modersmålet med den personal som kan barnets modersmål, och vissa föräldrar vill att deras barn bara ska prata svenska i förskolan. 4:2 Modersmålets betydelse för flerspråkiga barns svenska språkutveckling De intervjuade pedagogerna var överens om modersmålets betydelse i barnets svenska språkutveckling. En pedagog sa. Ju bättre modersmål barnet har, desto bättre svenska. Modersmålet är grunden för andra språk som barnen lär sig senare i livet. En pedagog tyckte att modersmålet lägger grunden för all vidare språkutveckling, har man ett väl utvecklat modersmål, desto lättare att ta till sig flera språk. De barnen som är flerspråkiga, växlar med flera språk. Har de bra grund så är det lättare att lära sig andra språk till exempel engelska då har de något att bygga på. Pedagogerna menar att barnen lägger grunden för modersmålet hemma, hemspråket är ett tryggt språk för barnen eftersom de flesta föräldrar pratar bara sitt modersmål hemma. På förskolan försöker vi att förstärka den tryggheten för barnen genom att bekräfta deras modersmål och identitet även om vi inte kan deras modersmål. En pedagog som jobbar på avdelningen för de små barnen berättade om hur de använder sig av teckenspråk när det är svårt att kommunicera med de barn som inte kan svenska. Barnen på avdelningen är små de har mycket språk på gång, för att förtydliga vissa ord använder vi tecken. 17

18 4.3 Ska fokus läggas på modersmål eller svenska språket i verksamheten? Utifrån vad de flesta intervjuade pedagogerna tycker är både språken viktiga och ska inriktas i verksamheten. En pedagog sa. Vi pratar svenska på förskolan men vi har också ett uppdrag som pedagoger på förskolan att bevara modersmålet. Jag har också ett annat språk än svenska, jag pratar polska med de barnen som har polska som modersmål, svenska är också viktig eftersom vi bor i Sverige. Pedagogerna berättade om både språkens betydelse i verksamheten och hur deras arbete utgår från barnens behov vad gäller språkutvecklingen. Vissa barn behöver prata bara svenska eftersom deras föräldrar inte kan erbjuda det hemma och dessa barn har redan en bra grund för modersmålet. Vi försöker ändå jobba med barnens modersmål med tanke på deras identitetsutveckling. Pedagogerna försöker att använda flerspråkiga pedagoger som en tillgång för modersmål och identitetsutveckling. En pedagog sa: Vi sjunger sånger på olika språk, berättar sagor på olika språk, vi stimulerar både språken så att inte bli bara svenska på förskolan och modersmål hemma. Alla pedagoger tyckte att det var roligt att jobba med flerspråkiga barn och deras modersmål. De tyckte att flerspråkiga barn är en tillgång för svenska barn, alla lär sig av varandra och de är nyfikna på varandras språk och kultur. Redan i förskolan lär sig barnen att människor är olika vad gäller språk, kultur och utseende då har vi också en grund att utgå från och bygga vår verksamhet kring förskolans likabehandlingsplan. 4.4 Den pedagogiska miljöns betydelse för språkutvecklingen Pedagogerna tycker att förskolans miljö har en stor betydelse för språkutvecklingen oavsett om det är svenska eller ett annat språk. En pedagog sa. 18

19 Om miljön tillåter diskussion att barnen tittar och frågar till exempel om färger, djur, bilder eller vad som helst som miljön erbjuder på avdelningen, fångar man på så sätt barnens intresse som leder till språkutvecklingen. En av de intervjuade pedagogerna tyckte att miljön på avdelningen är inbjudande till språkutveckling. Hon menade att barn i förskoleålder lägger grunder för senare utveckling, de använder sig av olika ord och meningar som de bygger sitt språk på. På avdelningen hänger olika lappar med olika bokstäver barnen brukar känna igen den bokstaven som deras namn börjar på och på så sätt lär de sig ord och meningar. Bara för att miljön på avdelningen funkar bra så får man inte slå sig till ro att allt funkar bra, man får ändra efter hand när man ser att miljön har gjort sitt. Pedagogerna menade att miljön ska omorganiseras då och då och man ska alltid hålla miljön aktuellt. Barnes intresse ändras med deras ålder och efter ett tag brukar de bli trötta på den miljön som de har haft länge. Det är viktigt att ha rätt miljö till rätt barngrupp, miljön ska utgå från barnens intresse, ålder och nyfikenhet. Pedagogerna tyckte att miljön lockar barnen till lek och genom leken utvecklas barnens språk och fantasi. Pedagogerna upplevde att de flesta av barnen på förskolan använder mer språk när de leker. Pedagogerna berättade om hur barnen pratar med varandra under leken och det är mycket fokus på svenska språket men de barnen som har samma modersmål, växlar ibland mellan svenska och modersmålet. 4.5 Kodväxling hos flerspråkiga barn och reglar om språk i verksamheten De flesta av intervjuade pedagogerna tyckte att kodväxling mellan två språk är vanligt och de flesta flerspråkiga barn kodväxlar mer eller mindre i verksamheten. En pedagog sa. Kodväxling händer varje dag eftersom vi har många barn som är två eller flerspråkiga, vi har treåriga barn på avdelningen och de pratar fortfarande sitt modersmål, ibland kommer det ett ord på svenska som jag förstår. En av de intervjuade pedagogerna upplevde inte kodväxling på samma sätt hos barnen på hennes avdelning. Hon tyckte att barnen håller sig till svenska språket för det mesta och ibland pratar de modersmålet men att kodväxla händer nästan aldrig i den barngruppen. 19

20 Pedagogerna upplevde kodväxling på olika nivåer på olika avdelningar och de trodde att det kan bero på vilka barn man har på avdelningen och hur de fungerar på både svenska språket och modersmålet. Pedagogerna var överensa om att kodväxla är okej och de har inga reglar vad gäller språkanvändningen på förskolan. De tyckte att det var okej att kodväxla i verksamheten och de ville väldigt gärna hjälpa till om de hade kunnat barnens modersmål. En pedagog sa. kodväxling är inget som vi ska styra på små barn, när dem är så små så är det allt fokus på språkutvecklingen, vad jag känner så man inte kan bromsa detta. Pedagogerna hade olika uppfattningar om varför flerspråkiga barn kodväxlar mellan två eller flera språk. En pedagog tyckte att kodväxling hänger ihop med språkutvecklingen överhuvudtaget och barnen vistas olika språk i olika språkmiljöer. En annan pedagog tyckte att kodväxling sker hos flerspråkiga barn av olika anledningar till exempel att barnet saknar just ett ord på svenska eller barnet vill förtydliga ett ord som barnet är osäkert på. En pedagog berättade om föräldrarnas upplevelse av hur deras barn kodväxlar mellan svenska och modersmålet hemma, många ord som man använder ofta på förskolan är mer bekant hos barnen. Hon menade att vissa saker som de använder ofta och nämner ofta på förskolan är lättare för barnet att komma ihåg och använder samma ord hemma till exempel kanel som vi brukar ha ofta på matbordet. 4.6 Identitetsutveckling De intervjuade pedagogerna tyckte att identitetsutvecklingen är kopplad till språkutvecklingen, om verkasamheten stimulerar barnens språkutveckling så kan deras identitet också utvecklas. Eftersom förskolan ligger i ett mångkulturellt område och barnen har olika kultur och ursprung, så är det viktigt att verksamheten utvärderas för att få en form av verkligheten som barnen befinner sig i. En pedagog sa. 20

21 Vi har dockor som har olika hudfärg, vi försöker sjunga på olika språk på så sätt tar vi små steg till deras identitetsutveckling. Pedagogerna tyckte att det är viktigt att ta till vara barnens språk och kultur, de försöker att bekräfta deras identitet genom språket. Pedagogerna berättade att de åker med barnen på olika teater och olika ställe som biblioteket för att lyssna på sagor på olika språk. En pedagog tyckte att sammarbetet med föräldrar kan förstärka barnens identitet och både barn och föräldrar känner sig trygga särskild när de pratar med personal som kan deras modersmål. 4.7 Avskaffning av modersmålundervisning och hur den påverkar barnens modersmålutveckling Några av intervjuade pedagogerna tyckte att modersmålundervisning var en viktig del av flerspråkiga barns språkutveckling vad gäller deras modersmål. Pedagogerna hade svårt att avgöra hur avskaffning av modersmålundervisningen har påverkat modersmålutvecklingen hos barnen eftersom avskaffningen hände i somras och de har inte märkt någon skillnad än. Pedagogerna hade olika uppfattningar om betydelsen av modersmålundervisningen på förskolan beroende på hur de ser på sitt uppdrag vad gäller modersmålutvecklingen i förskoleåldern. En pedagog sa. Vi har inte märkt påverkningen än men vi hoppas att den inte påverkar på ett negativt sätt för att vi har ändå andra resurser som vi kan använda oss av men det behövs både tid och tålamod för att få ett bra resultat. En pedagog sade att de flesta modersmåltränarna jobbade med sin grupp utanför dem andra barngrupperna, på det sättet hade inte barnen nytta av varandras språk. När vi jobbar själva med barnens modersmål har vi alla nytta av varandra och lär oss av varandra. Att jobba med modersmål är något nytt för alla men vi försöker så gott vi kan för att förstärka barnens modersmål. Varje område i Malmö har en ansvarig för modersmål så de hjälper oss om vi har problem eller när vi behöver stöd för att kunna klarar den på vår egen hand utan modersmåltränare. 21

22 Pedagogen menade att de har andra resurser än modersmålsundervisningen att tillgå, det modersmål ansvariga enheten jobbar fullständigt för att hjälpa varje förskola vad gäller modersmålet. Pen Pal är en aktuell språkmetod som vi får hjälp med samt flera appar som vi kan använda oss av. När det gäller användning av Pen Pal så är det många pedagoger som har gått på kurser som handlar om Pen Pal och hur man använder den. En av de intervjuade pedagogerna tyckte att den största påverkan vad gäller modersmålutvecklingen sker hemma genom familjen, släktinger och anhöriga, den korta tiden på förskolan påverkar inte deras modersmålsutveckling. En annan pedagog hade en annan uppfattning om betydelsen av modersmålundervisning på förskolan. Hon sa. Barnen kommer alltid att undervisas på svenska i förskolan och skolan, har de inte bra grund i modersmålet kan det vara svårt att ta till sig svenska språket. Jag tycker att vikten ska hållas kvar i modersmålet, ju mindre använder man ett språk desto snabbare tappar man det. Pedagogen menade att svenska språket är ett vardagligt språk på förskolan och när barnen börjar skolan så är det undervisning på svenska, hon tyckte att modersmålet är viktigt som en grund för andra språk i framtiden. Hon tyckte att hennes roll som pedagog är att hjälpa barnen med det svenska språket samtidigt att uppmuntra deras modersmål. 22

23 5. Analys I min studie var jag intresserad av att få inblick i hur pedagogerna arbetade språkutvecklande i verksamheten vad gäller språk- och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Samtidigt att få kunskap om hur pedagogerna organiserade miljön på förskolan och vilka resurser använde de sig av för att stimulera både språk- och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill lägga en sammanfattning om de teorier som har intresserat mig och sammanställa de med resultaten som jag har kommit fram till i studien. Pedagogernas språkutvecklande arbete och deras sätt att kommunisera med flerspråkiga barn ser olika ut på förskolan. För att inlärningen av språket ska vara befintlig krävs det kommunikation mellan både barn och vuxna. Kommunikationen är på ett sätt själva kärnan i språket. Det är därför barn lär sig språket: för att de behöver kommunicera med människor som de tycker om, saker som de är intresserade av. Det är också så barn lär sig språk: genom att kommunicera. (Ladberg, 2003) Pedagogerna tycker att deras kommunikation med barnen och på vilket sätt kommunikationen sker har betydelse för barnens språkutveckling. Pedagogerna menar att kommunikation är en väg till språkutveckling och genom kommunikation kan barnet använda sitt språk och genom språket kan barnet kommunisera med andra. Ladberg(2003)anser att människor kommunicerar med varandra genom många kanaler, där språket bara är en, men den mest medvetna av alla. Med språket kan vi uttrycka sådant som inte kan uttryckas på andra sätt: fantasier, språkliga bilder och abstrakta tanker. Vidare skriver Ladberg (2003) att språk utvecklas genom kommunikation. Olika människor kommuniserar på olika sätt, om olika saker och lär sig olika ord på olika sätt att uttrycka sig. För att språkinlärningen ska vara effektiv på förskolan begärs att barnen ska känna sig trygga med omgivningen och att tro på sig själva. Skans (2011) påpekar att pedagoger ska stärka barns självkänsla. Genom att exempelvis respektera barns modersmål, då detta har en stark inverkan på barns trygghet. Barn talar först med de människor de känner sig trygga med och livet genom har vi lättast att uttrycka oss inför människor som vi känner väl och litar på. Det går också lättare när vi känner oss lugna och avspända. (Ladberg, 2003) 23

24 Pedagogerna menar att många barn känner sig tryggare i mindre grupper och de kommer lättare till tals med kompisar och pedagoger som de känner väl. Visa barn känner sig osäkra och otrygga i stora grupper särskild barn som inte har bra svenska. Genom att pedagogerna bekräftar barnens ord även om det är på modersmålet, förstärker de barnens självfortroende och lägger vikten på deras språk- och identitetsutveckling. Pedagogerna lärde sig olika ord på olika språk, de vanligaste orden som används dagligen hos flerspråkiga barn. På så sätt visade de för både barn och föräldrar att de uppmuntrar barnens modersmål och de har respekt för deras modersmål och bakgrund. Läroplanen för förskolan(lpfö 98/2010) tar upp att barn med utländsk bakgrund har lättare att lära sig svenska och utveckla vidare kunskaper inom andra områden, om modersmålet ligger i grunden. Genom språkutvecklingen förstärker pedagogerna samarbetet med föräldrar vilket är betydelsefull för både barn och föräldrar, samtidigt att ta föräldrar som resurser för modersmålutvecklingen hos flerspråkiga barn. Pedagogerna var överensa om modersmålets betydelse i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, de var eniga om att bra modersmål leder till en effektiv språkutveckling i barnens senare liv när de börjar skolan och lär sig andra språk än deras modersmål och svenska. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Förskolan ska arbeta mot detta mål på olika sätt beroende bland annat personalens språkliga kompetenser, till exempel om förskolan har tillgång till modersmålpedagoger eller hur förskolans personal ser på möjligheterna till att medverka.(skolverket, 2003). En viktig motor i utvecklingen mot ett rikt språk är att ha vuxna eller andra barn som är intresserade av det man har säga. Barn lär sig genom att iaktta de vuxna och göra likadant som de. En vuxen som talar med barn har därför två roller: hon är både samtalspartner och förebild. (Ladberg, 2003) Pedagogerna menar att deras förhållningssätt till flerspråkiga barn på förskolan påverkar språkinlärningsprocessen. Pedagogernas syn på sitt uppdrag och vad de använder för metoder för att nå verksamhetens mål har stor betydelse för språk- och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Pedagogerna tycker att flerspråkiga barn är tillgång i barngruppen och de inte upplevas som hinder eller problem. 24

25 Calderon (2004) skriver att språkutveckling och identitetsskapande har en sammanhållning, där språket har en koppling till både identitet och kultur. Genom språket skapar vi en gemenskap med andra och med samhället vi lever i. Pedagogerna menade att de lägger en stor vikt vid barnens identitet och kultur, de ser språket som en tillgång till den utvecklingen när de sjunger på olika språk och nämner saker och ting på olika språk. Enligt pedagogerna har den organiserade miljön en stor betydelse för språkutvecklingen, både organisation av miljön och tidsanvändning under dagen påverkar språkutvecklingen. Ladberg (2003) förklarar att hur tiden under dagen används och hur den delas upp är en av förskolans allra viktigaste pedagogiska frågor. Lugn, samlad lek utan avbrott är språkets bästa vän. Pedagogerna tycker att de organiserade rummen på förskolan har koppling med barnens lek och skapande, olika språkmiljöer leder till olika lek och utveckling. Att utöka sitt ordförråd är en del av alla barns språkliga utveckling. Små barn som lär sig flera språk kodväxlar ofta vid ord de (ännu) inte kan på det ena eller det andra språket. Det kan ses som ett sätt att vara kommunikativt kompetent, nämligen att utnyttja alla de resurser som finns tillgängliga. (skolverket, 2013) Pedagogerna upplevde att kodväxlingen sker mer eller mindre i verksamheten beroende på barnens osäkerhet på något ord eller att de saknar just det ordet på det ena språket. Pedagogerna förklarade att kodväxling är tillåten i verksamheten och barn som kodväxlar ska inte bromsas utan att den ska ses som tillgång för språkutveckling genom att använda flera språk samtidigt. Min studies resultat överensstämmer med de teorier och styrdokumenten som jag har använd tidigare. Det som jag har skrivit om flerspråkigheten och pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten i förskolan kan utnyttjas i den pedagogiska verksamheten på förskolan. 25

26 6. Sammanfattning I min studie har jag valt att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och hur de jobbar språkutvecklande för att stimulera flerspråkiga barns identitet-och språkutveckling, samt att ta reda på de resurser som pedagogerna använder sig av i arbetet med flerspråkigheten. Pedagogerna som jag intervjuade på förskolan var medvetna om sitt arbete med flerspråkigheten. De använde sig av olika metoder och resurser för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Pedagogerna under deras arbete med flerspråkiga barn på den förskolan hade skaffat sig olika erfarenheter om barnens modersmål och ursprung. Pedagogerna var medvetna om varje barns enskilda behov i språkinlärningen och därför använde de sig av olika metoder som anpassade varje barn. Flerspråkighet är aktuellt ämne på förskolan, förskolan måste ha tillräckligt med metoder och resurser för att barnens språk utvecklas på ett effektivt sätt. Pedagogerna jobbar ständigt och satsar på språk- och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Pedagogernas medvetenhet om de hinder som påverkar flerspråkiga barns språkutveckling kan göra att enklare förhindra dessa hinder och hitta rätt metod och arbetssätt som stödjer barnens språk-och identitetsutveckling. Sammarbetet med föräldrar ger många möjligheter för barnens språk-och identitetsutveckling. Föräldrarnas trygghet med pedagoger och verksamheten leder till barnens trygghet, när barnen är trygga i vardagen då tar språkinlärningen rätt steg mot utveckling. Tryggheten i verksamheten skapar goda relationer mellan barn-barn och barn-vuxna. Kommunikationen mellan förskolans individer påverkar språk-och identitetsutvecklingen. Utifrån vad jag kom fram till i min undersökning är att arbetet med flerspråkiga barn kräver kommunikation med dessa barn, kommunikation och språk hänger ihop. Genom kommunikation utrycker barnen sig i ord och meningar. För att utveckla språket hos flerspråkiga barn behöver pedagogerna ha språkliga kunskaper och olika strategier utgå från barnens behov och erfarenhetsvärld. Pedagogernas syn på sitt uppdrag och omgivningen har väsentligt roll för språk-och identitetsutvecklingen, de barn som känner sig accepterad av omgivningen vad gäller deras modersmål och kultur kan lättare komma igång i språkutvecklingsprocessen. Enligt Calderon(2004) är en additiv språkmiljö, en miljö där barnens båda språk och kulturer tillåts och utvecklas. Vidare anser Calderon att språkutvecklingen och identitetsutvecklingen går 26

27 hand i hand. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sig själva, utvecklar det nya språket när de får lyssna, öva och pröva i lekfulla former. En pedagogisk miljö som innehåller olika språkmiljöer är viktig för språkutvecklingen. Att vistas i olika språkmiljöer ger flerspråkiga barn flera möjligheter i att använda flera språk samtidigt. Pedagogerna är medvetna om på vilka sätt kan språkmiljöer stödjas och utvecklas. Att erbjuda barnen en språkutvecklande verksamhet gäller miljö och material och att hitta former som synliggör barnens språkliga process. Det som synliggörs kan bli en grund till dialoger, då språkutveckling kan ta plats i verksamheten. Vygotskij i (Svensson, 2009) lyfter fram den sociala omgivningens betydelse för barnets mentala utveckling. Han belyser hur en stimulerande miljö som erbjuder barnet utmaninger påverkar barnets intellekt. Målet med min studie har varit att undersöka pedagogerans förhållningssätt till flerspråkigheten och hur de arbetar språkutvecklande och vilka resurser de har som tillgång i arbetet med flerspråkigheten på förskolan. Jag ville skaffa mig mer kunskap om arbetet med flerspråkigheten i förskolan och jag har upptäckt att mina erfarenheter genom ämnet har utvecklats. I min studie har jag kommit fram till att flerspråkigheten och svenska språket behövs stödjas i verksamheten. Flerspråkiga barn har behov av att utveckla svenska språket parallellt med sitt modersmål. För att utveckla svenska språket behöver flerspråkiga barn att umgås med svenska barn på förskolan och öva det svenska språket dagligen. Förskolan där jag intervjuade pedagogerna har knappt några svenska barn då har barnen inte så stor möjlighet till att möta svenska kompisar dagligen och detta har påverkar deras svenska språkutveckling. Pedagogerna är barnens källor till svenska språket men eftersom svenska språket kallas lekspråk så har språkutvecklingen inte samma effekt som om det hade varit mellan barnen själva. 27

28 7. Diskussion Det som jag tycker är viktigast för flerspråkiga barns språkutveckling är att pedagogerna på förskolan får mer kunskap om flerspråkighet. Det behöver organiseras fler föreläsningar om flerspråkighet särskild efter avskaffningen av modermålundervisning på förskolorna. Pedagogernas uppgifter har ökats eftersom de ska lägga fokus på både barnens modersmål och svenska språket. Om pedagogerna inte har tillräcklig kunskap om hur de bemöter flerspråkiga barn och deras föräldrar, kan det bli att varken barn eller föräldrar känner sig trygga i verksamheten. Tryggheten leder till en effektiv språk-och identitetsutveckling, i tanken på barngruppens storlek är det svårt för pedagogerna att ta vara på varje barns enskilda behov. Konsekvenserna av det kan bli att pedagogerna gör bara det nödvändiga och arbeta spontant eftersom det inte finns tid för att planera verksamheten i förtid. Även svenska språket behöver utvecklas i verksamheten det kan vara svårt för visa barn att lära sig svenska språket eftersom de inte har svenska kompisar på förskolan. Att placera ett stort antal flerspråkiga barn på samma förskola förminskar flerspråkiga barns möjligheter till svensk språkutveckling. Pedagogernas kompetens behöver utvecklas i samband med den utveckling som sker i samhället. Pedagogerna ska få gå på utbildningar som uppdaterar sina kompetenser om språk och metoder som kan främja både flerspråkighet och svenska på förskolan. Pedagogernas brist på kunskaper om flerspråkiga barns behov kan leda till oönskat språk-och identitetsutveckling hos dessa barn. Det ska kännas naturligt för pedagogerna att bemöta både flerspråkiga och svenska barn, flerspråkigheten ska inte vara ett hinder för den svenska språkutvecklingen. Eftersom jag studerat pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn på förskolan och hur de arbetar för att stimulera flerspråkiga barns språk och identitetsutveckling i en mångkulturell förskola, skulle det vara spännande att undersöka den på flera förskolor i landet. 7.1 Vidare forskning Det skulle varit intressant att se hur andra kommuner arbetar med flerspråkigheten? Har andra kommuner tillgång till modersmålindervisningen på förskolan? Hur stora är deras barngrupper och hur de inkluderar alla barn i verksamheten oavsett vad de har för språk och 28