NEONATALKLINIKEN-HEMSJUKVÅRDEN. Råd inför hemgång. Information till föräldrar

Transkript

1 NEONATALKLINIKEN-HEMSJUKVÅRDEN Råd inför hemgång Information till föräldrar 1

2 Informationen i denna broschyr är ett tillägg till den muntliga information som föräldrar får vid förberedelser inför hemgång. I slutet av vårdtiden kan barnet fortfarande vara litet men i övrigt välmående. Under dessa veckor finns det möjlighet att ha barnet hemma med stöd av hemsjukvårdteamet på Neonatalkliniken. Innan ni kommer hem får ni vägledning i hur ni bäst observerar och tar hand om barnet hemma. Ni får besök av personal från hemsjukvårdsteamet utifrån era behov. Förutsättningarna för att barnet ska kunna vara hemma med stöd av hemsjukvårdsteamet är bland annat att Barnets andning är stabil Barnet kan hålla kroppstemperaturen och har adekvat viktuppgång vid normal rumstemperatur Rökning inte förekommer inomhus Telefon finns i hemmet 2

3 Vad är hemsjukvård för nyfödda barn? Någon tid innan det blir aktuellt för barnet att komma hem informeras ni om möjligheten till hemsjukvård och får vägledning i hur ni på bästa sätt kan observera och ta hand om barnet hemma samt undervisning i hur man sköter sondmatningen. Personal från hemsjukvårdteamet besöker er några gånger i veckan beroende på behovet. Det kan också bli aktuellt att ni kommer till hemsjukvårdsteamet på sjukhuset. Barnet blir utskrivet då det kan äta själv, på bröst eller flaska, och ökar tillfredsställande i vikt. Mot slutet av vårdtiden görs vid behov hembesök tillsammans med sjuksköterska från barnhälsovården. Ni kan alltid ringa avdelningen och vid behov komma hit, ex vid sondsättning. Under vårdtiden inom hemsjukvården är barnet fortsatt inskrivet på neonatalavdelningen och ni har möjlighet att få tillfällig föräldrapenning. Vid utskrivning påbörjas föräldraledigheten. 3

4 Livet hemma Det för tidigt födda barnet har två åldrar: Den faktiska åldern - räknat efter barnets födelsedag. Den korrigerade åldern - räknat efter när barnet egentligen skulle ha fötts. Kan vårt barn vara i kontakt med andra? Ja, men barnet behöver ha lugn och ro för att växa. Ni kan ha besök av släkt och vänner om ni och barnet orkar. Det är viktigt att ingen är förkyld eller har annan sjukdom som smittar. Begränsa besöken till enstaka personer den första tiden. Ert barn är känsligare än ett fullgånget barn. Det kan fortfarande vara känsligt för många intryck, t ex. ljus och ljud, och kan överreagera och bli ansträngt och uttröttat. Besök av småbarn bör begränsas eftersom smittrisken är stor bland barn. Barnet är mer infektionskänsligt än andra nyfödda. Ni kan ta barnet med på besök men undvik stora folksamlingar, fester. Låt barnet vara i er famn eller i vagnen/insatsen. Undvik att vistas i offentliga lokaler tex att handla i affärer med mycket folk. Undvik också att åka buss och tåg. Vad gör vi om någon i familjen blir sjuk? Vid förkylning bör man undvika nära kontakt med barnet d.v.s. pussa barnet eller nysa över det. Tvätta händerna när du nyst eller snutit dig innan du rör barnet eftersom händerna är en betydelsefull smittväg. Så länge du är förkyld använd handsprit, som finns att köpa på Apoteket. 4

5 Hur gör vi med syskon? Har ni flera barn är det viktigt för familjens trivsel att de deltar i samvaron med det lilla barnet. Äldre syskon till ett för tidigt fött barn kan lätt bli svartsjuka eftersom föräldrarna varit mycket på sjukhuset under den långa vårdtiden. Försök därför ge syskonen lite extra uppmärksamhet. Är det något speciellt vi bör tänka på när det gäller hygienen? Det är inte nödvändigt att ta samma hänsyn som på sjukhuset, t ex kan samma sondspruta användas ett dygn. Den ska sköljas och diskas efter användning. Noggrann handtvätt med tvål och vatten samt ren handduk är viktigt. Vid infektionstider är det bra att använda handsprit. Hur är det med rökning? Barn ska inte utsättas för tobaksrök. Måste du röka gör det utomhus. Tänk också på att nikotinhalten i bröstmjölken är förhöjd efter rökning. Tänk på att röken sitter i kläderna. Hur ska barnet ligga? Barnet bör sova på rygg. Barnet kan också sova i säkert sidoläge. Använd gärna kudde, lagom tjock och spänstig huvudet sjunker ner lite och får stöd på sidorna. Barnet läggs på kudden så att axlarna vilar på den. När barnet är vaket och under tillsyn är magläge bra för att stimulera den mororiska utvecklingen Hur transporterar vi vårt barn? I bil skall barnet transporteras i godkänd bilbarnstol. 5

6 Temperaturreglering Kan vårt barn hålla värmen hemma? Ja, men när ni kommer hem är barnet fortfarande så litet att det lätt kan frysa. Om barnet blir för kallt mår det inte bra och förbrukar mycket energi på att hålla sig varmt istället för att öka i vikt. Rummet Rummet som barnet vistas i ska vara något varmare än vad de flesta är vana vid. Vi föreslår att: Rumstemperaturen är ca 22 grader, extra viktigt om barnet väger <2000 g, t.ex kan värmefläkt användas. Undvik drag. Vagga/säng placeras vid innervägg. Rummet vädras när barnet är någon annanstans. Bädden värms med t ex. vetekudde eller varm handduk innan barnet läggs i sängen. Använda bärsjal. Badning Ett kort bad 1-2 ggr/vecka är i början tillräckligt. Då barnet ofta blir skönt trött av badet kan det vara en god idé att bada på kvällen innan nattsömnen. Mellan badtillfällena bör barnet tvättas av, speciellt i halsveck, ljumskar armhålor. Var noga med att torka torrt. Vi föreslår att: Badtemperaturen är ca. 37 grader. Badrummet är väl uppvärmt. Undvik drag. Svep in barnet i uppvärmt badlakan direkt efter badet. 6

7 Påklädning Tänk på att barnet ska ha kläder på sig i förhållande till omgivningens temperatur. Barnet kan också bli för varmt vilket kan resultera i att det blir trött och mindre intresserad av att äta. Vi föreslår att: Kläderna är mjuka och följsamma. Hela dressar används (undvik att armar, ben och fötter är bara). Barnet har en mössa på eftersom värmeförlusten från huvudet är stor. Tvättmedel och sköljmedel är oparfymerat. Får vårt barn vara utomhus? Mycket små barn, under ca 2 kg, bör inte tas ut under kalla vintermånader, eftersom det är tveksamt om barnet kan hålla värmen ute i barnvagnen. Ska vi kontrollera barnets temperatur? Nej, rutinmässig tempmätning behövs inte. Ni får en känsla av barnets temperaturen genom att känna på barnets nacke och mage. Om magen eller nacken känns kall ska barnet värmas, t ex genom att barnet hålls hud mot hud. Händer och fötter kan ibland kännas svala utan att barnet är kallt. Normal temperatur är 36,5-37,5 grader. Om temperaturen är lägre än 36,5 grader eller högre än 37,8 grader kontakta då avdelningen. 7

8 Mat Hur ska barnet äta hemma? På avdelningen har redan den process startats som ska leda till att barnet klarar sig utan sondmat. Innan hemgång har ni tillsammans med personalen planerat hur barnet ska äta när ni kommer hem. Vi föreslår att: Följa den matplanering som är bestämd. Justera matplaneringen tillsammans vid hembesöken. Amning eller sond? När barnet läggs till bröstet är det viktigt att det är vaket och har lust att suga. Vi föreslår att: Om barnet sover eller endast slickar lite på bröstet och sedan somnar får det ett fullt sondmål. Om barnet suger aktivt ca 10 min kan du räkna med att barnet fått ett halvt mål mat i sig och det får då ett halvt mål i sonden. Om barnet suger aktivt ca 20 min räkna då med att barnet fått i sig ett fullt mål mat. Om barnet suger aktivt vid flera måltider kan ni välja att låta barnet ammas fritt en period, t ex 6-8 timmar. Det betyder att varje gång barnet är vaket och har lust att suga läggs det till bröstet. Barnet ska inte sova längre än 4 tim. utan ska då väckas och erbjudas bröstet. Under amma fritt perioden ska barnet inte sondmatas. När perioden är slut ammas och sondmatas barnet resten av dygnet. Ammas fritt tiden ökas gradvis så att barnet slutligen ammas hela dygnet. När barnet börjar amma fritt är det inte säkert att barnet ökar lika mycket i vikt som tidigare. Våga lita på din känsla när du tror att ditt barn sugit ett helt mål och inte ge någon sondmat. 8

9 Hur vet jag att barnet får tillräckligt med mat? Barnet vaknar, äter och blir nöjt. Efterhand äter barnet mer och mer och har krafter att äta en stor måltid och sova flera timmar efteråt och/eller vara vaken och nöjt. Barnet äter minst 6-8 gånger/dygn och kissar i 4-7 blöjor/dygn. Barnets avföring är tunn, krämig eller grynig. Hur ger vi sondmat? Ta fram de saker du behöver innan du börjar - värmd mat, spruta, lackmuspapper och eventuella mediciner. Kontrollera att sondtejpen sitter fast ordentligt så sonden inte glider under matningen. Kontrollera siffermarkeringarna på sonden inför varje måltid. Sätt sprutan på sonden och drag långsamt tillbaka. Om det kommer maginnehåll (mjölkrester eller magsaft) spruta ut lite av det på ett lackmuspapper, som ska färgas rosa. Detta garanterar att sonden ligger i magsäcken, som alltid ska ligga en bit ner i magsäcken. Om du får upp mat genom sonden ligger den i magsäcken. Kommer inte något maginnehåll prova spruta ner 2-4 ml luft och prova igen. Ändra barnets läge. Du kan också försöka ge barnet lite mat med ex sked, kopp eller amma. Om barnet har ammats eller nappats före testing av sonden kommer oftast upp ren mat som inte ger färgomslag på lackmuspappret. Ge aldrig mat i sonden utan att veta att den är rätt placerad!! Ha barnet under tillsyn och ha en nära kontakt med barnet under hela sondmatningen. Detta för att kunna se att sonden inte flyttar sig under måltiden (glider eller barnet rycker i den) samt för att se hur barnet reagerar på maten. Ge barnet en paus om det visar tecken på ansträngning, ex blir oroligt eller andningen förändras. Det är viktigt att barnet får närhet under matstunden. Sonden rengöras från mjölk genom att 0,5-1 ml luft sprutas ner efter måltidens slut. 9

10 Hur ska matsituationen vara? Ert barn kan ha svårt att koncentrera sig på att äta så vi föreslår att: Du sitter skönt och avslappnad i en stol eller soffa. Ljuset dämpas. Stoj och oro undviks, skruva gärna ner eller stäng musik och TV. Du har något att dricka inom räckhåll. Du har allt du behöver omkring dig. Så länge du pumpar föreslår vi att du gör det efter amningen. Om jag inte har tillräckligt med mjölk? Vi föreslår att du: Dricker rikligt och vilar så mycket du kan. Ammar eller pumpar oftare under 1-2 dygn. Barnet vill kanske suga ofta, kanske var eller varannan timme. Det är normalt att mängden minskar under dagen. Du har mest mjölk i slutet av natten och i början av dagen. Bröstmjölkshantering Tvätta händerna innan pumpning. Efter pumpning sköljs pumpset/flaskor i kallt vatten och diskas. De kokas eller läggs i uppkokt vatten i 5 min 1g/dag. Urpumpad bröstmjölk förvaras i kylskåp max 2 dygn. Blanda inte varm och kall bröstmjölk, men häll gärna ihop mjölk från samma dygn när den är kall. Bröstmjölk kan frysas inom ett dygn från pumpning. Kan förvaras i frys i minst -18 grader i max 6 månader. Fryst mjölk tinas i rumstemperatur i vattenbad men kallt vatten 2-3 timmar. Värm bröstmjölk till ät-temperatur i varmvattenbad. Uppvärmd mat kan användas i cirka 1 timme. Uppvärmd bröstmjölk som ej använts kastas. Upptinad mjölk får inte frysas igen. 10

11 Barnets allmäntillstånd Hur observerar vi barnet? Kom alltid ihåg att det är ni som känner ert barn bäst. Därför är det ni ser hos ert barn mycket viktigt. Var uppmärksam på: förändring av färg och konsistens på avföringen samt frekvens trötthet förhöjd temperatur täppt näsa ha gärna koksaltlösning och näs-munsug hemma kladdiga ögon illamående eller kräkningar ont i magen 11

12 Andningsproblem Vad gör man om barnet slutar andas? Det är normalt att spädbarn andas oregelbundet och ibland gör pauser i upptill 20 sekunder. Om ett barn gör ett längre andningsuppehåll kräver det ett snabbt ingripande. Om ditt barn inte andas, bleknar eller blir blått skall du stimulera barnet Lyft upp ditt barn och stimulera barnet genom att gnida längs ryggraden eller bröstbenet. Detta räcker oftast för att ditt barn ska börja andas igen. När barnet börjar andas kan det först vara med rätt ytliga andetag och därefter blir andetagen djupare. Efterhand normaliseras barnets färg. Om ditt barn inte reagerar på stimulation skall du ringa ambulans Telefonnummer 112 Säkra fria luftvägar Lägg barnet på magen i ditt knä med barnets huvud i din ena hand Luta barnet så att huvudet lutar nedåt. Slå lätt men fast med fingrarna mellan skulderbladen för att få eventuellt slem att lossna. Titta i munnen och rensa barnets mun från slem och eventuella matrester med ditt finger. 12

13 Om ditt barn fortfarande inte andas skall du Starta konstgjord andning Lägg barnet på rygg mot ett fast underlag (golvet, bord eller liknande). Böj barnets huvud lätt bakåt med din ena hand på pannan. Lyft hakan med andra handens pek- och/eller långfinger. Håll på det hårda underkäksbenet. Tag ett andetag och lägg din öppna mun över barnets näsa och mun. Blås försiktigt in luften. En inblåsning ska ta cirka 1½ sekund. Den mängd luft som ryms i din egen mun är oftast tillräcklig. Kontrollera att barnets bröstkorg höjer och sänker sig. Barnets utandning sker automatiskt medan du själv andas in (barnets bröstkorg sjunker ner). Medan barnet andas ut skall du passa på att själv ta ett extra andetag mellan varje inblåsning. Fortsätt med konstgjord andning till ambulansen kommer eller till barnet börjar andas själv och får tillbaka sin normala färg. Ambulans Om ni behöver tillkalla ambulans ring 112 och be att den kör direkt till barnklinikens akutmottagning, alternativt till närmaste sjukhus. Informera personalen om att barnet är inskrivet på neonatalavdelningen. 13

14 Kontaktuppgifter För er som är hemma med hemsjukvård Kontakta avdelningen om det är något som oroar er. Dygnet runt på telefon Lund Malmö Lund Måndag, onsdag och fredag Malmö Måndag, tisdag, torsdag och fredag

15 15

16 Juli 2013