Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Transkript

1 Diabetes i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos)

2 Vad kan göras? Risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minskas med ca 50 % med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning! Förebygg! -sos nationella riktlinjer -

3 Hälso- och sjukvården bör därför (rekommendation från sos) erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (prioritet 4) - sos nationella riktlinjer -

4 Utbildning Hälso- och sjukvården bör Erbjuda grupputbildning till personer med typ 2 diabetes, ledd av personal med både ämnes- och pedagogisk kompetens

5 Mat och diabetes Kostrekommendationer vid diabetes Från 2004 Av nutritionsgruppen inom det europeiska diabetessällskapet Evidensbaserade riktlinjer utifrån en skala A, B, C (graden av evidens) Litteratursökning ligger till grund för rekommendationerna

6 Nuvarande rekommendationer Kosten vid diabetes bör innehålla Mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkornsrika livsmedel Intaget av fett ska bestå av hög andel omättade och låg andel mättade fetter Det totala energiintaget ska anpassas till behovet Fett - max 35E%, vid övervikt max 30E% Kolhydrater E% Protein E%

7 Nuvarande kostråd för prevention av diabetes Undvika övervikt och ha regelbunden fysisk aktivitet minskar risk för att utveckla typ II (A) Viktminskning och bibehållande av viktminskning hos överviktiga personer förväntas minska risk för att utveckla typ II (B) Mindre < 30 E% fett (C) Intaget av mättat fett < 10 E% (C) Fiberintaget ca g/dag (C)

8 Nya riktlinjer om kost - vad händer? Mat vid diabetes en vägledning Under produktion Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 MÅL med vägledningen Ge hälso- och sjukvården rekommendationer om kostrådgivning till personer med diabetes

9 Nya riktlinjer När? Oktober 2011 Vem? Socialstyrelsen Fakta? Vägledningen kommer att bygga på SBU:s rapport: Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt från 2010 Målgrupp? Vuxna, ej barn med diabetes Syfte? Kompletta vägledningen som kom 2010 med rekommendationer om mat Inriktning? Ge rekommendationer om de olika kostalternativ (enskilda livsmedel, kostmönster, drycker mm) för vilka det enligt SBU:s rapport finns vetenskapligt stöd för effekt

10 Vad ger vi för råd? SBU enkät till vårdgivare (läkare, sjuksköterskor, dietister) Vilka råd ges? Majoriteten gav råd utifrån nuvarande kostrekommendationer Råd om lågkolhydratkost 25 % av läkarna, 18 % av sjuksköterskorna, ingen av dietisterna Vanligare med dessa råd i norra Sverige

11 SBU:s slutsatser om diabetes och lågkolhydratkost Vid typ II diabetes har LÅGFETTKOST respektive MÅTTLIG KOLHYDRATKOST (30-40 E%) likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalité för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av extrem lågkolhydratkost s k LCHF-kost Så länge det vetenskapliga underlaget är magert bör rekommendationer om extrem låg kolhydratkost (10-20 E%) fortfarande betraktas som bristfälligt vetenskapligt underbyggda

12 forts MÅTTLIG lågkolhydratkost (30-40 E%) och högkolhydratkost (50-60 E%) har likartade effekter på kroppsvikt, HbA1c, LDL-kolesterol och triglycerider hos personer med diabetes på 12 månaders sikt (måttligt start vetenskapligt underlag)

13 Fler slutsatser Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att GRÖNSAKER, BALJVÄXTER OCH FISK är gynnsamma för personer med diabetes SBU har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna som fullkornsprodukter och fett Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig FÖR eller EMOT en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer

14 Det kommer mera Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalité går det inte att bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter Personer med typ II och regelbundet intar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte intar alkohol Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe

15 SBU:s slutsatser om livsstilsbehandling Livsstilsbehandling Råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med råd om ökad fysisk aktivitet skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos

16 Slutsats från SBU Har inte kunnat hitta evidens för att alternativen är bättre än den kost som för närvarande rekommenderas, detta trots att den vetenskapliga dokumentationen för dagens kostråd är så bräcklig

17 DRF:s vägledning utifrån SBU OM patienten själv vill prova lågkolhydratkost bör sammansättningen vara: E% Kolhydrater (måttlig lågkolhydratkost) E% protein E% fett av god kvalité OM patienten själv vill prova extrem lågkolhydratkost bör detta ske i samråd med ansvarig läkare och ej längre än 6 mån och vissa prover bör tas och följas upp.

18 Kolhydrater varför det? -Glukos kan användas som energikälla av alla celler -Hjärna, nervvävnader och röda blodkroppar måste ha glukos -Behov: ca 100 g/dag till hjärnan, annars ombildas a-a till glukos för att täcka behovet -Kan lagras in som glykogen i muskel och lever -Ger kostfiber som stimulerar gynnsamma tarmbakterier

19 Vad händer vid kolhydratbrist? Energibrist Ketonkroppsbildning Proteinnedbrytning trögare tänk Kan bli för lite av vissa näringsämnen som finns i kolhydratrika livsmedel, ex fibrer

20 LCHF inrapporterade biverkningar (från drf) Maj jan patientfall inrapporterade till dietisternas risksförbund (drf) via dietister Patienter följt LCHF i 3-12 mån 8 visade förhöjda kolesterolvärden (de övriga saknades uppgifter om detta) Biverkningar som förstoppning, illamående 4 allvarliga biverkningar (akut leversvikt med leverencefalopati, akut hjärtsvikt med njurpåverkan, extrem hyperlipidemi, början till ätstörning)

21 Extrem hyperlipidemi 31årig man, typ I diabetes Före LCHF Efter 3 mån HbA1c 5,8 % 5,9 % Vikt 87 kg (BMI 27) 76 kg (BMI 25) Kol 5,0 mmol/l 9,4 mmol/l HDL 1,1 mmol/l 1,6 mmol/l LDL 3,6 mmol/l 7,1 mmol/l TG 0,67 mmol/l 0,67 mmol/l

22 Början till ätstörning 20 årig kvinna, 57 kg (BMI 21) Provat LCHF i några månader i syfte att gå ner i vikt Ökade fettintaget till 70% av sitt energiintag Vad hände? Viktminskning uteblev Trötthet, yrsel, illamående Håravfall Omväxlande förstoppning/diarré Muskelkramper, nedstämdhet Ångestladdade matsituationer

23 Akut hjärtsvikt och njurpåverkan 73 årig man med typ II diabetes Ätit LCHF (rek via läkare och annan vårdpersonal) Vad hände? Initialt viktnedgång Stigande HbA1c Stigande urea (44 mmol/l) ref 3,1-7,9) Stigande krea (334 umol/l) ref

24 Olika kosters sammansättning Näringsämnen Nuvarande kostråd GI Atkins Stenålders -kost Montignac LCHF Kolhydrater E% E% Max 15 E% E% 37 E% Max 100 g, helst ca 20 g per dag Fett Max 35 E% 20 E% 55 E% E% 27 E% Ej definierat Protein E% E% 30 E% E% 31 E% Ej definierat

25 Kolhydrater i fokus Vid intag av 2000 kcal Låg kolhydratkost E% gram Måttlig kolhydratkost E% g Nuvarande kostråd 45-60E% g

26 Märkning Socker & Sånt Uttryck på förpackningen Kan produkten innehålla sackaros (socker)? Kan produkten innehålla andra sockerarter? Kan produkten innehålla sötningsmedel? Osockrat, socker inte tillsatt Ja, från råvaran Ja, från råvaran Ja Utan vanligt socker Nej Ja, både tillsatt och från råvarorna Ja Sockerfri, utan socker Nej Nej Ja Osötad Ja, ej tillsatt men från råvaran Ja, ej tillsatt men från råvaran Nej

27 GI-symboler Vad betyder dom?

28 Nyckelhålet en nordisk märkning Mindre fett, bättre fettkvalité Mindre socker Mindre salt Fullkorn ska ingå Läs mer på:

29 Detta gäller 25 livsmedelsgrupper får märkas Samma regler i Norge, Danmark och Sverige Produkter för barn <3 år får inte märkas Sötningsmedel får ej ingå Olja eller annat fett som används i produkterna får innehålla högst 2 g industriellt framställda transfettsyror/100 g Fullkorn definieras

30 Exempel på skillnader i bröd Skogaholm Hjärtegott Näringsvärde/100 g Frisk & Fröig Näringsvärde/100 g Energi 270 kcal Energi 240 kcal Protein 11 g Protein 14 g Kolhydrat 42 g Kolhydrat 35 g - varav sockerarter 5 g - varav sockerarter 3,3 g Fett 5 g Fett 5 g - varav mättat fett 1 g - varav mättat fett 1 g Kostfiber 5 g Per skiva: 113 kcal Kostfiber 10,6 g Per skiva: 82 kcal 2,1 g socker 1,1 g socker 2,1 g fiber 3,6 g fiber

31 i musli Finax Bran Musli+ Näringsvärde/100g Finax Frukt musli Näringsvärde/100 g Energi 320 kcal Energi 340 kcal Protein 10 g Protein 9 g Kolhydrater 62 g Kolhydrater 66 g - varav sockerarter 1 g - varav sockerarter 14 g Fett 3 g Fett 4 g - varav mättat fett <0,5 g - varav mättat fett 1 g Kostfiber 15 g Kostfiber 12 g Per dl : 122 kcal Per dl: 130 kcal 0,4 g socker 5,3 g socker 5,7 g fiber 4,5 g fiber

32 Hur mycket ost äter du? 3 skivor 28% ost/dag = 165 kcal, 12 g fett På ett år = kcal, 4,4 kg fett = 110 måltider

33 Vad händer om du byter till en magrare sort? 3 skivor 17% ost/dag = 120 kcal, 7,5 g fett På ett år = kcal, 2,7 kg fett Så här mycket sparar du då kcal och 1,7 kg fett! (eller 30 måltider på ett år!)

34 Vilken mjölk-/filsort dricker du? 5 dl 3% mjölkprodukt/dag = 300 kcal, 15 g fett På ett år = kcal, 5,5 kg fett

35 Kan du tänka dig att byta? 5 dl 1,5% mjölkprodukt/dag = 225 kcal, 7,5 g fett På ett år = kcal, 2,7 kg fett Du sparar kcal och 2,7 kg fett! 5 dl 0,5% mjölkprodukt/dag = 200 kcal, 2,5 g fett På ett år = kcal, 0,9 kg fett Du sparar ytterligare 9100 kcal och 1,8 kg fett! (totalt motsvarar det 66 måltider mat)

36 Fettets kvalité Mättat fett Omättat fett Transfett

37 Olja och margarin i matlagning, lättmargarin på smörgås Varför då? För att man ska uppnå rekommendationerna om en bra fettkvalité Rek intag/dag för en kvinna ca g fett, ca för en man Mättat/transfett <10E% (max 22 g) Fleromättat 5-10E% (11-22 g) varav omega-3 1E% (ca 2g) Enkelomättat 10-15E% (22-33 g)

38 Tack för mig! An apple a day keeps the doctor away!