Aromatiska föreningar
|
|
- Roland Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om vi studerar bensen: 1.39 Å 1.39 Å Vi måste alltså rita två resonansstrukturer för att representera bensen
2 Vi vet att bensen är stabilare än en hypotetisk icke-konjugerad struktur Bensen är ca 152 kj/mol stabilare än en hypotetisk cyklohexatrien Detta kan man komma fram till genom att t.ex. studera hydrogeneringsentalpier 2 Δ= -208 kj/mol Skillnaden i stabilitet är alltså: 3*(-120) = 152 kj/mol Detta kan åskådliggöras i följande energi diagram: Alla hydrogeneringar ger samma produkt, bensen ger mindre reaktionsvärme än väntat och är således stabilare än väntat.
3 Vad gäller för denna förening? Detta är en mycket instabil molekyl! Det samma gäller cyklooktatetraen Denna molekyl kan undvika konjugation genom att ej vara plan! är undviks orbitalöverlapp genom att p-loberna inte är parallella
4 En kemist vid namn ückel insåg att det föreligger ett mönster för när cykliska konjugerade föreningar är stabila. an räknade antal π-elektroner i cykeln. Uppfyller ückels regel? 4 π elektroner ej 6 π elektroner Ja 8 π elektroner ej an upptäckte att stabila system innehöll 4n + 2 π elektroner, där n är ett heltal Om cyklooktatetraen oxideras eller reduceras med 2 elektroner uppfylls ückels regel. - 2e π elektroner 10 π elektroner lkt Dessa föreningar är plana och är relativt stabila med tanke på att de är Dessa föreningar är plana och är relativt stabila med tanke på att de är dubbelt laddade.
5 Detta är t.ex. strukturen för dianjonen av cyklooktatetraen ückel upptäckte sin regel innan man hade bra molekylorbitalmodeller, förklaringen ligger naturligtvis på denna nivå. I cykliska k system finns det degenererade d orbitalnivåer, i dvs. orbitaler med samma energi (antal noder) eftersom systemen inte längre är endimensionella. Det finns dock endast ett sätt för ett system att inte ha någon nod, som i den lägsta π-molekylorbitalen.
6 Bensen, där 6 st p-atomorbitaler ger upphov till π-systemet har 6 st molekylorbitaler π-mo energinivåer för bensen Ickebindande energinivå Alla cykliska π-system med jämt antal kolatomer är symmetriska runt den ickebindande energinivån. Så här ser orbitalerna ut
7 För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Det skulle alltså vara en diradikal, vilket inte är ett stabilt tillstånd. Detta tillstånd undviks genom att molekylen inte är plan. För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda.
8 För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda. Detsamma gäller om två elektroner förs bort från π-systemet För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda. Detsamma gäller om två elektroner förs bort från π-systemet
9 Vad gäller för system med udda antal kolatomer? Precis som i fallet med linjära system måste vi framställa joner eller radikaler osv -: - Vi kan rita lika många resonansstrukturer i båda fallen, men endast en av reaktionerna är i praktiken förvånansvärt lätt att genomföra. Vilken? Vi måste naturligtvis titta på molekylorbitalerna. Vi har 5 p-atomorbitaler vilket ger 5 π-molekylorbitaler, endast en utan nod, de övriga parvis degenererade. Katjonen har fyra elektroner i dessa π-orbitaler och ger alltså en diradikal som inte är stabil
10 Vi måste naturligtvis titta på molekylorbitalerna. Vi har 5 p-atomorbitaler vilket ger 5 π-molekylorbitaler, endast en utan nod, de övriga parvis degenererade. Anjonen har sex elektroner i dessa π-orbitaler (uppfyller ückels regel ). Detta ger ett stabilt system. pka för cyklopentadien är ca 16, vilket är mycket lågt för ett kolväte, normalt kring 45. Det finns aromatiska system som är uppbyggda av flera sammanlänkade bensenringar, några kända exempel är: aftalen Antracen Fenantren Bens[a]pyren
11 Det finns också heterocykliska aromatiska system Pyridin Pyrrol ur är heteroatomerna hybridicerade, och i vilka orbitaler ligger de fria elektronparen? sp 2 2 Det fria elektronparet i en sp 2 orbital Det ena fria elektronparet i en sp 2 orbital, det andra i en p-orbital och deltar i π-systemet. sp 2 Elektronparet i en p-orbital och deltar i π-systemet.
12 Det finns många naturligt förekommande heteroaromater, t.ex. 2 O Adenin Tymin O O 2 Guanin Baserna som håller ihop DA dubbelhelixen
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merKemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Läs merFöreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
Läs merHückels metod. Matti Hotokka
Hükels metod Matti Hotokka Konjugerade dubbelbindningar Alternerande enkla oh dubbla bindningar Cykliska föreningar kallas aromatiska Plan geometri Butadien Bensen Naphtalen Konjugerade dubbelbindningar
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merFöreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Läs merMolekylorbitaler. Matti Hotokka
Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter
Läs merAtom- och molekylorbitaler
Bild 1 1 Atom- och molekylorbitaler När två blir en... Chang, kapitel 9.1, 9.4, 10.1, 10.3 10.8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 22 Bild 2 ybridisering - bindningsvinklar
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merKemisk bindning II, A&J kap. 3
Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 lika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merKap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar
Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs merÖvningsfrågor inför dugga 3 och tentamen
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merFöreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Läs merSvar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Läs merAtomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler
Kapitel 4. Molekyler 1 Överblick Överblick Så här långt har vi fokuserat på enskilda fria atomer, men i naturen är det egentligen bara ädelgaserna som uppträder som fria atomer. Alla andra grundämnen hittas
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merTENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Läs merTentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merFöreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri
Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merTentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
Läs merAllmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik
Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning
Läs merKvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501
Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje
Läs merValenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl
Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merH 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merLösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
Läs merIV. Atomer och molekyler
Atomer och molekyler IV. Atomer och molekyler IV-1 Källor: - M. W. anna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. - M. Karplus och R. N. Porter, Atoms & Molecules. An Introduction
Läs merALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Läs merORGANISK KEMI Del A-2009
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merFöreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs merKvantfysik SI1151 för F3 Tisdag kl
TEORETISK FYSIK KTH Kvantfysik SI5 för F3 Tisdag 3008 kl. 8.00-3.00 Skriv på varje sida Namn och problemnummer Motivera noga Otillräckliga motiveringar leder till poängavdrag Hjälpmedel Teoretisk fysiks
Läs merKapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALISKA ISTITUTET Biomedicinprogrammet TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI: FAIT SDAGE DE 15 FEBUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Läs merC Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs mer2. Starka bindningar
2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till
Läs merFöreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14
Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion
Läs merTK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merUtveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering
Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen
Läs merReaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner
Läs merTentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 216 kl. 8.-13. Skrivsal: G34, G36, G37 Tentamen omfattar 6 problem som vardera kan ge 4 poäng. För godkänt
Läs mer1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?
Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila
Läs merTentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi med biokemi KOO041 2006 03 06 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SEKTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:
Läs merKemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls
Kemiska bindningar Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Vad kan ni redan? Vad händer när man strör koksalt i hett vatten? A) saltet smälter B) saltet löser sig C) bägge alt är rätt,
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merArbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9
Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merÖvergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi
HST Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi - En undersökning av studenternas erfarenheter och färdigheter med fokus på kemisk bindning
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merAndra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström
Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merTentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KALISKA ISTITUTET Biomedicinutbildningen TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI FAIT FEDAGE DE 13 JAUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merTentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Läs merNaftalen Antracen Fenantren Benspyren
rg Kemi kompendiedel Aromatiska kolväten 2006-11-06 Bensen - den enklaste aromaten Plan sp 2 -hybridiserad ring elektronerna är delokaliserade runt i ringen vilket kan beskrivas med resonansstrukturer
Läs merFöreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1
Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan Fk3002 Kvantfysikens grunder 1 Betrakta ett experiment med opolariserade elektroner dvs 50% är spinn-upp och 50%
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merDagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)
Dagens tema Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg) Fasplan(-rum), trajektorier, fasporträtt ZC sid 340-1, ZC10.2 Definitioner: Lösningarna
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs mer