Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
|
|
- Pernilla Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (3) Rättsenheten Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Inledning Under de senaste åren har frågan om skyddet för enskildas integritet diskuterats i allt högre grad. Diskussionen om integritetsskyddet hänger till stor del samman med att utvecklingen på vissa samhällsområden kräver nya möjligheter för myndigheterna som påverkar enskildas integritet. Som exempel kan nämndas de ökade möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att få del av integritetskänsliga uppgifter, bl.a. genom hemlig rumsavlyssning. Andra exempel på förslag som påverkar integriteten för enskilda är t.ex. förslag till regler om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning. Enligt regeringsformen och Europakonventionen är utgångspunkten att enskilda har rätt till skydd för den personliga integriteten och att intrång får ske endast för särskilt angivna och nödvändiga syften. Det innebär att varje lagstiftningsåtgärd som inskränker integriteten måste kunna motiveras mot bakgrund av ett visst samhällsintresse. Reglerna bör också vara så klara att de kan tillämpas utan att intrånget i enskildas integritet blir större i praktiken än vad lagsstiftaren har tänkt. I de lagstiftningsärenden där integritetsfrågorna aktualiseras står alltså lagstiftaren inför svåra avvägningar där det till syvende och sist handlar om att uppnå en rimlig balans. Jag kan i det stora hela ansluta mig till de resonemang som Åklagarmyndigheten för i sitt remissyttrande om den avvägning som bör ske mellan intresset av en effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten. Som jag påpekade i yttrandet över delbetänkandet är kanske den viktigaste slutsatsen av Integritetsskyddskommitténs arbete att det i enskilda lagstiftningsärenden bör läggas ännu större vikt vid frågor som rör skyddet för den personliga integriteten och olika lagars sammanlagda effekt för enskildas integritet. Mot denna bakgrund finns all anledning att återkommande se över och vid behov förstärka integritetsskyddet. Den allmänna diskussionen om den personliga integriteten rör ofta relationen mellan myndigheterna och den enskilde och det är på det området som integritetsskyddet, alltså individens skydd mot det allmänna, framför allt gör sig gällande. Jag vill i detta sammanhang också lyfta fram att det utöver de förslag som lagts fram i detta Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 820 Hantverkargatan Stockholm
2 Sida 2 (3) Rättsenheten EBM A-2008/0101 Datum Dnr betänkande finns skäl att i större utsträckning belysa behovet av en privat och skyddad sfär mellan enskilda individer. Inte minst den tekniska utvecklingen ger enskilda individer och företag ökade möjligheter att övervaka eller kartlägga andra enskildas personliga förhållanden, bl.a. genom Internet. Regelverket för att skydda den personliga integriteten mellan enskilda individer finns framförallt i den straffrättsliga regleringen men även i annan reglering, som t.ex. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ett utökat grundlagsskydd i 2 kap. 3 regeringsformen Jag ser positivt på förslaget om ett utökat grundlagsskydd i 2 kap. 3 regeringsformen. Det är viktigt att det finns ett tydligt krav på lagstöd för åtgärder som innebär ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Även med ett klart krav på lagreglering uppkommer dock tillämpningssvårigheter av olika slag. Åklagarmyndigheten har pekat på att teknikutvecklingen och att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att använda den bästa tekniken inte bör hämmas. I det följande redovisar jag några kommentarer som gäller Integritetsskyddskommitténs uttalanden och som tar sikte på hur långt det utökade grundlagsskyddet kommer att sträcka sig. De resonemang som förs pekar på svårigheterna att avgöra var gränsen går för det som är tillåtet respektive otillåtet samt eventuellt även behovet av att införa nya lagregler. Kommittén menar att en myndighets inspelning i hemlighet eller utan samtycke av telefonsamtal med enskilda bör anses utgöra ett intrång som i betydande mån innebär en övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (se s. 270). Det innebär att ett utökat grundlagsskydd kommer att medföra att det krävs lagstöd i fortsättningen för att göra en sådan inspelning. Det kan dock tilläggas att som kommittén pekat på det redan i dag är osäkert om sådana inspelningar får göras (se s. 158 f. i delbetänkandet SOU 2007:22 del 2). Enligt min mening är det inte givet att en myndighets inspelning i hemlighet eller utan samtycke av telefonsamtal med enskilda normalt ska anses utgöra ett intrång som i betydande mån innebär en övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Förslaget skulle kunna tolkas som att det måste vara en viss nivå på integritetsintrånget för att det utökade grundlagsskyddet ska slå till. Motivet till att jag särskilt vill lyfta fram denna fråga är det ökande hotet mot myndighetsföreträdare vid framförallt de rättsvårdande myndigheterna. Enligt min mening är det rimligt att en myndighet och dess företrädare ska kunna spela in ett telefonsamtal i hemlighet om det finns grundad anledning att tro att hot kommer att uttalas. Det kan ju t.o.m. vara så att hot redan har uttalats i pågående samtal eller vid tidigare tillfälle. En sådan möjlighet skulle utgöra ett avsevärt stöd för den enskilde befattningshavaren att kunna dokumentera hotet genom bandupptagning eller liknande. Oavsett hur det utökade grundlagsskyddet ska tolkas så bör frågan om en lagreglering som anger under vilka förutsättningar som en myndighet får spela in
3 Sida 3 (3) Rättsenheten EBM A-2008/0101 Datum Dnr telefonsamtal med enskilda i hemlighet eller utan samtycke övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Olovlig fotografering När det gäller den föreslagna bestämmelsen om olovlig fotografering så delar jag kommitténs uppfattning att det finns ett behov av en sådan bestämmelse. Det är en välkommen förstärkning av skyddet för den personliga integriteten gentemot annan enskild. Det kan dock diskuteras om det är tillräckligt att bestämmelsen bara omfattar fotografering på platser där allmänheten inte har insyn. Ur den enskildes synpunkt torde platsen där fotografering har ägt rum under sådana betingelser som anges i bestämmelsen inte ha någon betydelse. Övriga förslag Jag är positiv till kommitténs förslag om årlig information från regeringen till riksdagen om utvecklingen på integritetsskyddsområdet, att Datainspektionens roll bör breddas samt att en nämnd eller liknande ska inrättas med uppgift att vaka över integritetsskyddet på hela samhällsområdet. Förslagen innebär att skyddet för medborgarnas integritet stärks rent generellt och också att skyddet i enskilda fall stärks. Det ökar förutsättningarna för medborgarnas förtroende för att deras integritet skyddas samtidigt som viktiga samhällsfunktioner utförs. I detta ärende har generaldirektören Gudrun Antemar beslutat. Kammaråklagaren Johan Lindmark har varit föredragande. Gudrun Antemar Johan Lindmark Kopia för kännedom till: 1. Justitiedepartementet (Åklagarenheten) 2. Åklagarmyndigheten
Ett bättre skydd för företagshemligheter. Torbjörn Malm (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Beatrice Ask Torbjörn Malm (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Läs merBehandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merLagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Barn under 15 år som misstänks för brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Katrin Hollunger Wågnert (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Läs merInformationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem
RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem Har möjligheter till effektivisering utnyttjats? ISBN 978 91 7086 228 1 RiR 2010:18 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm
Läs merIntegritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext
PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades
Läs merDen misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning
Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning RättsPM 2008:4 Utvecklingscentrum Malmö Uppdaterad mars 2014 Innehåll 1. Utgångspunkter... 4 1.1. Inledning... 4 1.2. Europakonventionen... 5 1.3.
Läs merDirektåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen
Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling En rapport från E-delegationen 2 Förord Denna rapport har tagits fram av E-delegationens expertgruppen för juridiska frågor på uppdrag
Läs merSättet att tolka och sprida information om gällande rätt inom polisen och behovet av praktikgenererad lagstiftning
Dnr AA-169-43154-2002 Sättet att tolka och sprida information om gällande rätt inom polisen och behovet av praktikgenererad lagstiftning En rapport av fil. lic. Stefan Holgersson Linköpings universitet/
Läs merStockholm den 28 april 2015
R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria
Läs mer5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare
R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)
Läs merPolismyndigheten i Skånes behandling av personuppgifter i uppgiftssamlingen benämnd Kringresande
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 173-2013 Polismyndigheten i Skånes behandling av personuppgifter i uppgiftssamlingen benämnd Kringresande 1 SAMMANFATTNING Polismyndighetens
Läs merVad är lagligt? En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst
Vad är lagligt? En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst Författare Sören Öman är vice ordförande i Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for
Läs merFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merUppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov
Rapport 2014:20 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov överväga ytterligare åtgärder författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Ytterligare åtgärder
Läs merSvar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)
Förslag till beslut Regionstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2015-01-16 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)
Läs merSekretess vid outsourcing - en förstudie
Fi 2009:01/2015/4 Sekretess vid outsourcing - en förstudie E-delegationen 2015-03-19 Innehåll 2 Sammanfattning Bakgrund Outsourcing, dvs. att till underleverantörer överlåta utförandet av funktioner som
Läs merStyrningen och arbetet inom miljömålssystemet
2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merKommittédirektiv. Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer. Dir. 2015:58
Kommittédirektiv Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer Dir. 2015:58 Beslut vid regeringssammanträde den 21 maj 2015 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merMänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas
Läs merJuridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen
Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen Vägledning från E-delegationen Version 1.0, 2013-07-08 Innehåll Inledning... 5 1 Vägledning... 6 1.1. Definitioner... 6 1.2. De rättsliga
Läs merMyndigheternas ledningsformer
2014:4 Myndigheternas ledningsformer en kartläggning och analys MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-20 2013/142-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-06-13 S2013/4539/SFÖ (delvis) Regeringen Socialdepartementet 103
Läs merPM 2014:2. Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patientoch medborgarperspektiv
PM 2014:2 Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patientoch medborgarperspektiv Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys ISBN: 978-91-87213-27-4 www.vardanalys.se
Läs merRättsliga strategier mot upphovsrättsintrång på nätet en analys
Rättsliga strategier mot upphovsrättsintrång på nätet en analys Daniel Westman 1. Bakgrund På pappret har upphovsrätten aldrig varit starkare än idag. Anpassningen av upphovsrättslagstiftningen till den
Läs merPatientens tillgång till sin journal En promemoria från Patientmaktsutredningen
TILL SOCIALDEPARTEMENTET Patientens tillgång till sin journal En promemoria från Patientmaktsutredningen 2012-06-07 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Arbetssätt och avgränsningar... 2 2 Bakgrund... 4 2.1 Patientjournal...
Läs merex & I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE
ex & Samtycke (PAP 200908) Den följande texten utgör ett försök att sammanfatta de tankar som kommer (att komma) till uttryck i det, under åren 2008 och 2009, framarbetade manuskriptet Sex & samtycke.
Läs merFOI har. militära FOI-2012-72 2012-04-20 FOI. 33 Stockholm. Thomas Wallander. Mikael Andersson/RS. Yttrande. Vid korrespondens. Datum.
Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Avdelning Forskningsstöd, Juridik Er referens Mikael Andersson/RS Vår referens Thomas Wallander Yttrande över betänkandet Våld och tvångg under internationella m
Läs merSvara på remiss hur och varför
SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB
Läs merRegeringens proposition 2009/10:65
Regeringens proposition 2009/10:65 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter Prop. 2009/10:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 februari 2010
Läs merVad är straffbart enligt personuppgiftslagen? En vägledning från Datainspektionen för polis och åklagare
Vad är straffbart enligt personuppgiftslagen? En vägledning från Datainspektionen för polis och åklagare Januari 2011 Förord Det är viktigt att brott mot personuppgiftslagen, PuL, prövas i domstol för
Läs mer