Ta hand om din hjärna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta hand om din hjärna"

Transkript

1 Ta hand om din hjärna

2 Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är risken att du drabbas. Riskfaktorerna är huvudsakligen de som även utsätter dig för kranskärlssjukdomar och åderförkalkning dvs. ateroskleros. Högt blodtryck Sköt om ditt blodtryck Ett högt blodtryck är den överlägset viktigaste riskfaktorn som utsätter dig för både stroke och hjärnblödning. Att effektivt sköta om ett högt blodtryck minskar risken att drabbas med upp till 40 % under en femårsperiod. Ärftlighet och livsstil är bidragande faktorer till ett högt blodtryck. Du kan sänka ditt blodtryck genom livsstilsförändringar såsom att minska ditt saltintag och öka mängden motion. Medicinering kan behövas om blodtrycket fortfarande är högt trots livsstilsförändringar. Ett optimalt blodtrycksvärde ligger på under 120/80 mmhg. Ett ännu normalt värde dvs. ett högt normalt värde ligger på /85 89 mmhg. Ett förhöjt blodtryck ligger på 140/90 mmhg eller högre. Rökning Det lönar sig alltid att sluta Risken att drabbas av stroke ökar med minst det dubbla om du röker och rökning är en av de största orsakerna till kranskärlssjukdomar. Efter att man har slutat röka återgår risken för kärlsjukdomar på några år till samma nivå som för icke-rökare. Hjärtsjukdom Behandla tillsammans med din läkare En tredjedel av strokefallen kan härledas till orsaker som rör hjärtat. Förmaksflimmer (oregelbunden och ojämn hjärtrytm) kan orsaka att blodet i hjärtat koagulerar och kan därefter börja röra sig och då täppa igen en pulsåder i hjärnan. Även hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och klaffsjukdomar ökar risken. Behandla riskfaktorer för hjärtat tillsammans med din läkare. Typ 2-diabetes Få ordning på glukoskontrollen Typ 2-diabetiker löper tredubblad risk att drabbas och ett förhöjt blodtryck fördubblar ytterligare risken. Få ordning på diabetesens glukoskontroll. En hög kolesterolhalt i blodet En sänkning lönar sig alltid Man har upptäckt att en hög totalkolesterolhalt i blodet har en del samband med ökad risk för stroke. Totalkolesterolhalten borde vara under 5 mmol/l och LDL-kolesterolhalten under 3 mmol/l, ännu lägre hos riskgrupper: under och under Övervikt och begränsad motion Gå ner i vikt och rör dig regelbundet Man har kunnat påvisa att övervikt och begränsad motion medför en viss risk att drabbas. Till dessa tillkommer ofta även andra riskfaktorer, såsom förhöjt blodtryck och blodsocker samt en dålig fettbalans i blodet, vilka i sig medför risker för kärlsjukdomar. Identifiera symptomen Symptom som pekar på en stroke är Förlamningssymptom: kraftlöshet eller känslolöshet i ena sidans arm eller ben Hängande mungipa Talsvårigheter Synstörning antingen i ena eller båda ögonen eller dubbelseende Försämrad balans, svårigheter att gå samt yrsel Symptomen är ofta smärtfria. Dock kan en plötslig och kraftig huvudvärk komma i samband med hjärnblödning. TIA-attack En TIA-attack är ett allvarligt symptom på en hotande stroke. Den tiodubblar risken att drabbas. Man bör ta en TIA-attack väldigt allvarligt och dess anledning bör utredas och en stroke måste förhindras med rätt typ av behandling. Övriga riskfaktorer Övriga riskfaktorer är ålder, manligt kön, ärftliga faktorer och klimakteriet. En stroke beror ofta på en samverkan av många faktorer som har pågått under tiotals år. Ibland framkommer det att den utlösande faktorn t.ex. är en infektionssjukdom, riklig alkoholanvändning eller en exceptionell fysisk eller psykisk påfrestning. Ring 112 Ring omedelbart larmnumret 112, om du eller en närstående får plötsliga symptom som pekar på en stroke. Det är nödvändigt med en snabb ambulanstransport till sjukhusets jourpoliklinik (inte vårdcentralen) eftersom blodproppslösande behandling måste påbörjas omgående. Ring efter hjälp även om symptomen går över. Ju fortare behandlingen påbörjas, desto mer hjälper den. Snabba insatser räddar hjärnan!

3 Stroke En stroke uppkommer av att en blodåder i hjärnan har täppts igen dvs. en hjärninfarkt eller en blödning orsakad av att en blodåder i hjärnan har spruckit. Vid en stroke täpps någon av pulsådrorna till hjärnan igen. Om blockeringen inte öppnas i tid, dör nervcellerna i området där blodflödet saknas. Orsaken till hjärninfarkt är ofta en förträngning som orsakas av åderförkalkning. Det kan också vara fråga om en koagulering från hjärtat eller en stor blodåder som hamnar i hjärnan. Vid en hjärnblödning blöder det som en följd av en spricka i blodåderns vägg in blod i hjärnvävnaden eller hjärnans yta. Den kan uppkomma av en åder som har skadats av blodtryckssjukdom, pulsåderbråck dvs. aneurysm eller som en följd av skada. TIA (transient ischemic attack) är en övergående störning i blodflödet till en del av hjärnan. Symptomen påminner om hjärninfarkt, men är snabbt övergående. Symptomen varar vanligtvis 2 15 minuter (oftast under en timme). Hjärnan reglerar människans funktioner. En vävnadsskada orsakad av stroke påverkar därför på många olika sätt den drabbades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Följderna är alltid individuella och beror på skadans läge samt dess omfattning. En stroke kan orsaka bestående eller övergående förlamningssymptom i kroppen, störningar i talfunktionen samt i övriga psyket. Stroke är en vanlig sjukdom. I Finland har cirka personer drabbats av stroke. Hjärnförbundet rf Suvilinnavägen 2, Åbo Tfn info@aivoliitto.fi 07/2012

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger. Brought to you by

Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger. Brought to you by Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger Brought to you by Andra broschyrer och övrig information Brought to you by som tillhandahålls av:

Läs mer

Sjukdomar som ger glömska

Sjukdomar som ger glömska Sjukdomar som ger glömska Minnet är som bäst när vi mest behöver det. Alltså under den tid då vi växer upp och lär oss det mesta av det vi kommer att ha nytta och glädje av under resten av livet. Ofta

Läs mer

DEMENS OCH BEMÖTANDE

DEMENS OCH BEMÖTANDE DEMENS OCH BEMÖTANDE All glömska är inte demens Det händer oss alla ibland att vi inte tycker om den bild vi ser av oss själva i spegeln. Ansiktsdragen har blivit slappare och huden rynkigare. Men det

Läs mer

Förord till den svenska utgåvan

Förord till den svenska utgåvan Förord till den svenska utgåvan Originalets titel: Hva er ervervet hjerneskade? Författare: Jan Magne Krogstad Illustrationer: Annette Flaaum Holth Översättning till svenska: Monica Degermark, leg psykolog/specialist

Läs mer

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Yngve Gustafson Professor i geriatrik Jag tänkte tala med utgångspunkt från den gamla damen som kommer in på akutmottagningen med bruten lårbenshals, figur 1.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Njursvikt den tysta sjukdomen

Njursvikt den tysta sjukdomen Njursvikt den tysta sjukdomen Njursvikt är ett lurigt tillstånd En makalös manick Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

Vilka vanligare biverkningar har medicinen?... 31 Annan viktig information... 31 Vincristin... 31 Beskrivning... 31

Vilka vanligare biverkningar har medicinen?... 31 Annan viktig information... 31 Vincristin... 31 Beskrivning... 31 Behandling av Akut lymfatisk leukemi... 5 Vad är akut lymfatisk leukemi?... 5 Hur uppkommer akut lymfatisk leukemi?... 6 Vilka riskgrupper finns i ALL2008?... 7 Den första riskindelningen... 7 Preliminär

Läs mer

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre Den här boken är avsedd att fungera som grundläggande information till dig som har epilepsi och till dina anhöriga, vänner och arbetskolleger. Det är viktigt att öka kunskapen om epilepsi och därmed motverka

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EN ADEKVAT VÅRD AV DIABETES Av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raaste

RIKTLINJER FÖR EN ADEKVAT VÅRD AV DIABETES Av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raaste RIKTLINJER FÖR EN ADEKVAT VÅRD AV DIABETES Av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raaste 1 2 Det tar år att vänja sig vid bestående livsstilsförändringar. Det första steget är att överge tanken på kortsiktiga

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Utredning och behandling av primär hypertoni

Utredning och behandling av primär hypertoni medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Utredning och behandling av primär hypertoni ISAK LINDSTEDT, B Sc, specialist - läkare, Hjortens vårdcentral, Trollhättan

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog)

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Även om det skrivits och talats mycket om stress, så vet de flesta så lite om det att de inte känner igen det ens när det drabbar dem själva eller någon närstående.

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

For healthcare professionals porphyria

For healthcare professionals porphyria For patients and families For healthcare professionals Drugs and porphyria About EPI For patients and families AKUT PORFYRI Information för personer med akut intermittent porfyri, porfyria variegata eller

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ÖVERVIKT - den nya folksjukdomen APRIL 2007 Sveriges folkkäraste artist Kikki Danielsson genomgick en förvandling i programmet Du är vad du äter. Foto:

Läs mer