Sociala berättelser och seriesamtal

Transkript

1 Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering, utvärdering och avslut Lorna Wings symptom-triad Autism = en kombination av svårigheter som påverkar hur personer med autism tolkar världen. Begränsad förmåga till: Samspel Kommunikation Föreställningsförmåga 3 3 1

2 Lorna Wings TRIAD Samspel nedsatt förmåga till ömsesidighet, turtagning, att ta kontakt, empati, att förstå sociala regler Kommunikation nedsatt förmåga att förstå varför och hur man kommunicerar. Nedsatt förmåga att förstå och använda talat språk Föreställningsförmåga motstånd mot förändringar, begränsade intressen, ensidig lek, behov av rutiner 4 4 Socialt samspel Begränsad förmåga: att förstå icke verbalt beteende i samspel med andra att umgås med jämnåriga att dela glädje och intressen med andra 5 Kommunikation Begränsad förmåga: att utveckla tal att ta initiativ och upprätthålla samtal att variera och utveckla ett åldersadekvat språk 6 2

3 Föreställningsförmåga Begränsad förmåga: att dela intressen med andra att imitera andra att fantisera tillsammans med andra att variera sin lek och sina beteenden att se helheter 7 7 Vad är kognition Förmåga att tänka, lära och bearbeta information 8 8 Barn med autism har har ett ett annorlunda sätt sätt att att tänka och handla tänka och handla 9 9 3

4 Autism och kognition Barn med autism har nedsatt förmåga inom följande områden: imitation (motorisk, språklig, social) delad uppmärksamhet exekutiva funktioner att tolka känslor förmåga att lära nytt Delad uppmärksamhet Joint attention Förmågan till delad uppmärksamhet är den första tidiga dialogen. Sker vid delad glädje, delad oro Mentalisering Theory of mind Förmågan att föreställa sig och förstå andra människors tankar Att se sig själv ur andras perspektiv dvs. att förstå hur andra ser på mig Att reflektera över både sitt eget och andras beteende

5 Central samordning Förmåga att skapa helhet och sammanhang Annorlunda sätt att bearbeta information Detaljseende - tolkar inte detaljer som delar av en helhet Kan fastna i detaljer Uppfattar enstaka ord i tal Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är de tankeprocesser som krävs för att klara att planera och genomföra målinriktade aktiviteter För att kunna ta initiativ till och utföra olika handlingar krävs flexibilitet i uppmärksamhet, planering och val av strategier i en speciell situation. Hur de exekutiva funktionerna fungerar blir extra viktiga i oväntade och nya situationer Vanligt vid autism är att man använder samma lösningsstrategi i olika situationer Generalisering Personer med autism har svårt att automatiskt föra över kunskap från en situation till en annan Personer med autism behöver tränas i att generalisera sina färdigheter och kunskaper 15 5

6 Perception Hörsel Syn Balans Beröring Lukt & Smak Kroppsminnet 16 Varför sociala berättelser och seriesamtal? För vem? FIKA 6

7 Svårigheter Att förställa sig och förstå andra människors tankar. Att ta andras perspektiv Att förstå andras avsikter Se sig själv ur andras perspektiv Reflektera över eget och andras perspektiv Svårigheter Annorlunda sätt att ta in och bearbeta information Missar helhet på bekostnad av detaljer Svårigheter att planera och genomföra en handling Tidsuppfattning och minne påverkat Styrkor God visuell förmåga Detaljseendet Systematiskt tänkesätt Fakta Det skrivna ordet lättare att förstå Läsa berättelse före berättandet 7

8 Sociala berättelser och seriesamtal Ett sätt att lära ut sociala färdigheter genom att använda visuella hjälpmedel Arbetsmetoden är utformad för att hjälpa föräldrar och personal att förstå personen med autism tänker Sociala berättelser och seriesamtal Ger personen med autism information om händelseförloppet i en specifik situation och varför det händer En metod för att öka den social förståelsen och förmågan Carol Grey,autismkonsulent (Michigan, USA) Social stories Comic strip conversation 8

9 Seriesamtal - Ritprat Samtal i tydliga sekvenser Ett ritat samtal eller ett samspel mellan två eller flera personer Bygger på här- och nu situation Pratbubblor eller bilder används som hjälpmedel Varför ritprata? Ger tydlig fokusering Ger tydlig turtagning Anpassar tempot i samtalet Informationen blir synlig Ger stöd för minnet Slipper ta hänsyn till en social dimension Behöver inte tolka det underliggande Ser sambandet mellan orsak och verkan 9

10 Seriesamtal - ritprat Man talar om: - det som händer - det som har hänt - vad som ska hända När kan man ritprata? För att reda ut en konfliktsituation När det uppstått missförstånd eller missuppfattning För att förbereda inför en ny situation/aktivitet Exempel på frågor Var är du? Vad gör du? Vilka andra är där? Vad händer? Vad gjorde de andra? Vad sa du? Vad tänkte du när du sa det? Vad sa de andra? Vad tänkte de andra när de sa så? Vad tänkte de andra när de gjorde så? 10

11 Arbetsgång Dela upp papperet i sekvensrutor Sitt bredvid varandra - delad uppmärksamhet En penna - turtagning Inget sudd Pratbubblor Bestäm ämne - vad ska vi prata om? Avslut läs tillsammans igenom samtalet Tänk på att Börja ritprata i en icke konfliktfylld situation Att lära in metoden kräver att det ska vara lustfyllt för båda parter Träna korta stunder, ofta och kring ett ämne/situation båda har kontroll över 11

12 Övning Lunch Sociala berättelser En metod/ett hjälpmedel för att lära ut sociala färdigheter Förklarar abstrakta situationer/företeelser på ett konkret och visuellt sätt 12

13 Sociala berättelser Tydliggör vilka detaljer som är relevanta i en viss situation Logiskt samband röda tråden se hela bilden av en situation Sociala berättelser Ett sorts manuskript som kan ge strategier för handlingar Ger ledtrådar Skapa möjligheter för att lära sig ta initiativ Minneshjälp Underlätta förståelse En social berättelse ska: Beskriva beteendet & situationen Ge perspektiv på beteendet & på situationen 13

14 En social berättelse ska: Lära in ett nytt beteende Reglera och styra beteenden Utgå från personen med autism En social berättelse ska beskriva: vad hände när var upplevelser, mina, dina eller andras vad kan jag göra istället En social berättelse ska: Skrivas i jagform Ha anpassat ordval Ha anpassad layout Ge förslag på lösningar Avslutas positivt och uppmuntrande 14

15 Tänk på att: Undvik uttryck som aldrig, alltid och inte Omgivningen bör känna till innehåll och syfte (hur ska berättelsen användas) När skriver man en social berättelse När en person har återkommande svårigheter med sociala och kommunikativa färdigheter När vi vill förbereda barnet för nya rutiner/situationer När vi vill formulera mål i små begripliga steg När skriver man en social berättelse När vi vill reda ut vad personen sett, hört eller läst När vi vill visa vad andra personer känner eller tänker När vi vill presentera fakta på ett enkelt sätt 15

16 Vanliga misstag Vi har inte förstått problemet De strategier/alternativ vi gett är inte adekvata för situationen/händelsen Vi har fel nivå i berättelsen Vi har använt för få beskrivande meningar Vanliga misstag Vi har använt för många negativa och oflexibla meningar (ex ord som jag måste eller jag får inte) Vi har för många meningar - skapar en kravlista Kontrollmeningarna är inte intressanta ur personens perspektiv Strukturen Bakgrund Vad händer och varför Vad kan jag göra Vad leder det till 16

17 Böcker på toaletten! Jag vill läsa böcker när jag sitter på toaletten. Jag bär in många böcker. Det tycker pappa och mamma är konstigt! Mamma och pappa tycker att jag kan ta med mig en eller två böcker in på toaletten. Jag ska försöka att komma ihåg att ta med mig högst två böcker. Det är okey! Börja skriva Bestäm ämne Bestäm målet med berättelsen Ta reda på vad barnet vet och tänker om ämnet Skriv ett utkast För ihop till underrubriker - bakgrund - varför händer det - hur ska barnet göra och vad händer då - hur ska barnet komma ihåg hur han/hon ska göra Bearbeta texten Kontrollera meningarna Läs upp texten Sätt rubrik Formulera en ledtråd Att duscha. För att min kropp skall växa och må bra behöver den mat och dryck. Det min kropp inte behöver gör den sig av med. Det är bajs. Det är kiss. Det är svett. När vi gör oss av med bajs och kiss går vi på toaletten. Utan att vi känner det svettas vi varje dag. Det är viktigt att svettas annars blir kroppen för varm inuti. Svetten luktar illa. För att få bort den lukten kan vi duscha. För att lukta gott kan vi använda tvål. Jag vill lukta gott. Jag duschar och använder tvål. 17

18 Att be om hjälp. När man vill göra något och inte klarar av det brukar man be om hjälp. Alla personer behöver be om hjälp ibland. Om man säger Hjälp mig! förstår alla. Ibland när jag leker med datorn slutar den fungera. Då blir jag arg och glömmer att be om hjälp. Jag skriker och slår mig själv. Mamma och pappa vet inte varför jag är arg. Om jag säger Hjälp mig! får jag hjälp av mamma eller pappa. Om de inte kan hjälpa mig snabbt väntar jag. Medan jag väntar kan jag läsa i min Bamsetidning. Jag ska försöka komma ihåg att be om hjälp! Litteraturförslag. Sociala berättelser och seriesamtal teori och praktik red. Lena Andersson (RF) När tålamodsburken rinner över Gunnel Lundqvist (SPSM) Birgitta Anderssons böcker finns på För att förstå Den människan måste man förstå vad just Den människan förstår ( S Kirkegaard) 18