AVTRYCK. Tid, ting, minne

Transkript

1 AVTRYCK Tid, ting, minne

2 AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om hur människor har levt, tänkt och arbetat. När vi ser avtrycken och studerar dem kan vi försöka förstå vår historia. Men vi kanske också kan förstå den tid som vi lever i nu och kanske också den tid som kommer, vår framtid. I utställningen AVTRYCK Tid, ting, minne ställer vi frågor som kan vara svåra att ge enkla svar på: Hur ska vi förstå vår historia, vår egen tid och vår framtid? År 2011 fyller Västmanlands läns museum 150 år. Under alla dessa år har museet arbetat på olika sätt. Museet har sparat, vårdat och visat föremål, foton, berättelser, byggnader och miljöer, olika avtryck. Men vilka avtryck har länsmuseet samlat på och vilka har vi inte samlat på? Vilka avtryck har vi visat eller inte visat? Vilka avtryck ska vi samla på idag inför framtiden? Sådana frågor ställer vi i utställningen. Vi visar utställningen AVTRYCK ända fram till år Vi vill att utställningen ska vara som historien, något som hela tiden förändras. Det ska vara en process, ett arbete som pågår och som vi vill göra tillsammans med dig som besöker oss. Vi kommer att ha visningar av utställningen, workshops och olika program. Tillsammans ska vi försöka hitta svaren på många av de frågor som finns i utställningen. AVTRYCK 1: Tid och Minne öppnar 4 september AVTRYCK 2: Ting öppnar 28 januari STORA AVTRYCK öppnar sommaren 2011 med stora föremål ur samlingarna.

3 TID Se dig själv i spegeln och fråga: Vem är jag? Varifrån kommer jag? De frågorna är också historiska frågor eftersom du måste tänka på det som har varit: Vad har jag gjort? När du ser tillbaka på livet, hur händelser har ändrat ditt liv, får livet ofta en mening. Du kan säga: Detta är mitt livs historia. Hur kan vi lära oss av historien för att förstå den tid som vi lever i just nu? När vi ser tillbaka på historien kanske vi kan börja förstå hur olika händelser hänger ihop med varandra, det som brukar kallas: historiska sammanhang. Och då kanske vi också kan säga något om framtiden. Vad har jag gjort? Vad kommer jag att göra sedan?

4 MUSEERS FRAMVÄXT Det trettioåriga kriget på 1600-talet slog sönder många länder i Europa. Gamla länder försvann, nya länder föddes och ländernas politik och religion förändrades. Därför ville många av de nya länderna i Europa bygga nya och starka stater efter det långa kriget. Det var vid den här tiden som man började att tala om länder som nationalstater. Under samma tid, på 1600-talet, fick Sverige den första fornminneslagen som sa att staten ska skydda och spara gamla platser och saker. Man kan säga att historien blev viktig för Sverige och svenskarna på ett nytt sätt. På 1800-talet blev nationalstaten ännu viktigare. Man ville ha ett starkt land, som var olikt andra länder och med en historia som berättade hur landet blivit så starkt. Museer blev viktiga i arbetet med att skapa en stark nationalstat. I slutet av 1700-talet och in på 1800-talet började flera länder i Europa att bygga stora museer som nationen kunde vara stolt över. På museerna fanns nationens skatter som visade folkets och landets historia. Museerna hade samlingar av krigsbyten, konstverk och nya tekniska uppfinningar. Men man visade också föremål från till exempel stenålder och vikingatid och föremål från kulturer i andra delar av världen. Idag arbetar museer på andra sätt och vill ge besökarna flera olika bilder av landets historia och kultur Några historiska årtal: 1759 öppnar British Museum i London 1792 öppnar Nationalmuseum i Stockholm 1793 öppnar Louvren i Paris 1851 öppnar den första världsutställningen i Crystal Palace i London 1861 grundade Richard Dybeck Westmanlands fornminnesförening som senare blev Västmanlands läns museum 1865 invigs Statens historiska museum i Stockholm 1880 blir Artur Hazelius Skandinavisk- Etnografiska samling Nordiska museet 1881 invigs Skansen i Stockholm 1921 uppfördes det första huset på Vallby Friluftsmuseum i Västerås

5 VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM 150 ÅR År 1861 grundade Rickard Dybeck Westmanlands fornminnesförening. De visade föremål för besökare första gången år 1877 i Hospitalskyrkan i Västerås. Föreningen hade då samlat in ungefär 400 föremål. Det var början till det som skulle bli Västmanlands läns museum. Idag har länsmuseet föremål, fotografier och ett stort arkiv och bibliotek. Länsmuseet har fått sina föremål, köpt föremål, hittat föremål i arkeologiska utgrävningar, men också bett människor i Västmanland att skänka föremål. Under de 150 år som länsmuseet har funnits har vi samlat, vårdat och visat många olika föremål. Idag ska Västmanlands läns museum kunna visa alla de olika slags berättelser och kulturer som finns i Västmanlands historia. Vi ska lära oss mer om de tider som varit, så att vi kan förstå vår egen tid bättre. Vi vill arbeta på olika sätt, så att så många människor som möjligt vill komma till oss och hitta något som de tycker är intressant. Barn och unga är viktiga besökare för oss. Länsmuseet arbetar i hela länet men vi har två fasta lokaler: Karlsgatan 2, Västerås och WestmannaArvet, Hallstahammar. Vi gör våra egna utställningar och lånar in utställningar. Vi har olika program, visningar och föredrag och vi tar emot skolklasser och deras lärare.

6 TIDSLINJEN Överallt finns spår av gamla tider. Med hjälp av spåren kan vi beskriva vår historia. Men vi sparar också för människorna i framtiden. När vi sparar för framtiden är det ett sätt att försöka förstå det samhälle som vi lever i just nu. När vi väljer ut det som vi vill spara och vårda för framtiden visar vi vad vi tycker är viktigt idag. Men hur kommer människorna i framtiden att se på det? Vad kommer de att förstå om oss? I varje tid har människor haft olika tankar om det som hänt före dem, det förflutna. Genom att se på saker och på historien från olika håll skapar vi nya sätt att tänka, och nya berättelser om det som varit. Föremålsamlingarna i Västmanlands läns museum har till största del bildats av föremål som människor har skänkt med förhoppning om att de skall bevaras för eftervärlden. Genom att ta vara på det som har hänt före oss, det förflutna, så skapar vi också en stark grund för det som ska hända i framtiden. Utan rötter faller trädet. Idag finns så många saker och så mycket information. Vilka av alla dessa avtryck ska länsmuseet samla, vårda och visa inför framtiden? Vilka avtryck från idag vill du spara för framtiden? Vad finns i länsmuseets samlingar? Vad finns det för mycket av och vad saknar du? Ska museet spara mobiltelefoner? Ska vi spara alla mobiltelefoner eller bara en enda ovanlig modell?

7 MINNE Minnet bleknar med tiden likt ett gammalt fotografi. Vad minns du? Vilka minnen delar du med andra? Minns vi samma saker? Vad är det som vi inte minns? När du tänker på ditt liv, på vem du är och var du kommer ifrån så har det med historien att göra. Dina minnen är en del av det som formar den du är, din identitet. Minnen som vi delar med andra hjälper oss att förstå vilka vi är. Vad är värt att minnas inför framtiden? Finns det sådant som vi inte vill minnas? Museer har alltid berättat om historien. Men vilken bild av historien har museerna gett besökarna? Hur har den bilden varit med och skapat besökarnas bild av sig själva? På 1800-talet när nationalstaten var viktig visade museerna en bild som kanske inte var helt sann. Det var viktigt att visa upp en historia som man kunde vara stolt över. De flesta samhällen vill ha en historia som man kan vara stolt över, en historia som innehåller framgångar och segrar utan något som man vill skämmas för. Men det finns alltid sådant som ingen människa vill minnas. Det finns alltid händelser och berättelser som samhället inte har intresserat sig för. Var finns dessa händelser och berättelser? Sedan 1950-talet och fram till idag har det blivit viktigare för museerna att visa många olika bilder av vad som är kultur. Museerna vill visa att det finns flera olika historier om vårt land att berätta.

8 Hur syns barnen i våra samlingar? I länsmuseets samling är det ibland svårt att hitta spår efter barn. Det är extra svårt att hitta bland de äldsta föremålen. Från järnåldern, för mer än tusen år sedan, har vi hittat gravar med gravgåvor. Vi kan se att benen i gravarna är från barn. Men tittar vi på föremålen i graven kan det lika gärna varit en grav för en vuxen: en kniv, ett spänne, några pärlor och ett handtag. Det är först bland föremålen från 1800-talet som vi kan hitta tydliga barnleksaker. Föremål som är mycket äldre än så är ofta föremål som vuxna har använt. Men på samma sätt som ett barn kan använda ett decilitermått som leksak idag, kan de vuxnas föremål ha varit leksaker för barn även förr. Västmanlands läns museum ska samla, forska, vårda och visa vårt kulturarv. Kulturarvet visar hur människor tänkte och levde förr i tiden. Museet ska finnas för alla medborgare i länet men vi ska särskilt tänka på barn och unga. Vilka föremål från barnens värld är viktiga att spara idag? Vilken leksak kan berätta hur det är att vara barn i början av 2000-talet? Eller kanske är det inte en leksak? Det kanske är ett decilitermått från kökslådan?