Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa"

Martin Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen

2 Marmotkommissionen 2008 Social orättvisa gör att många människor dör i onödan. det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Closing the gap in a generation. WHO, 2008.

3 Malmö Turning Torso Malmö Högskola Källa: Malmö Stad Källa: Malmö Högskola

4 Mosippan Foto: Marcus Sturesson 2007 Foto: Marie Köhler 2011

5 Barnkonventionens huvudprinciper Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Bildkälla Unicef Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne

rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Bildkälla Unicef

6 Hälsans bestämningsfaktorer Efter Dahlgren och Whitehead

7 Gravida kvinnor Låg socioekonomisk status Tonårsgraviditeter Tobaksbruk Övervikt/diabetes Psykisk ohälsa Källa: Johan Molin, överläkare Kvinnokliniken, SUS, Malmö

8 De minsta barnen 0-5 år Källa: Årsrapport BHV, Region Skåne 2012.

9 procent Passiv rökning Andel barn f 2010 utsatta för rökning i Malmös stadsdelar V innerstaden Limhamn-Bunkeflo Centrum SKÅNE Husie S innerstaden Kirseberg Oxie Hyllie Fosie Rosengård vid 0-4 v ålder vid 8 mån ålder

10 procent 4-åringar med övervikt/fetma Barn f 2007 med övervikt el fetma vid 4 års ålder fetma 8 övervikt Flyktinghälsan Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Centrum Husie Rosengård Skåne ej Malmö MALMÖ V Innerstaden Fosie S Innerstaden Hyllie Källa: Årsrapport BHV Region Skåne 2011

Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Centrum Husie Rosengård Skåne ej Malmö

11 Karies hos 6-åringar 2010 % Linné Rosengård Kroksbäck Figur 3. Procentandelen 6 år gamla barn med karies i behov av lagning. Tandkliniker i Malmö Källa: Lars Matsson, professor, Tandvårdshögskolan, Malmö Högskola

12 Mammasamtal i barnhälsovården målsättning genomförda Mammasamtal (EPDS) per stadsdel i procent. Erbjudna och genomförda erbjudna genomförda SKÅNE EJ MALMÖ Limhamn-Bunkeflo Centrum S Innerstaden Husie Oxie Rosengård MALMÖ Fosie Kirseberg V Innerstaden Hyllie Källa: Årsrapport BHV Region Skåne 2011

73 64 87 70 56 56 81 53 73 77 50 48 73 72 erbjudna genomförda 97 76 30 27 24 23 0 SKÅNE EJ

13 100% 90% 80% Mammasamtal med EPDS, andel (%) mödrar som erbjudits och deltagit i Skåne Mål deltagit 85% 83% 89% 76% 70% 65% 65% 60% 50% 40% 50% erbjudna deltagit 30% 20% 10% 0% Källa: Årsrapport BHV, Region Skåne, 2012

14 Källa: Kunskapscentrum för BHV

15 Familjecentralernas inverkan på BHV-resultat neg(-), neutral (0), positiv (+) amning, rökning, övervikt/fetma: 0 vaccinationstäckning: 0 hembesök, mammasamtal och föräldrastöd i grupp: + anmälningar till och samverkan med socialtjänsten: ++ Källa: Kunskapscentrum för BHV

vaccinationstäckning: 0 hembesök, mammasamtal och föräldrastöd i

16 Barn med försvårande livsvillkor Barnfattigdom Barn som far illa Hemlösa barn Källa: Unicef Barn till föräldrar med psykisk ohälsa Barn till frihetsberövade föräldrar Nyanlända barn Papperslösa barn

till föräldrar med psykisk ohälsa Barn till

17 Barn som far illa Riskfaktorer i familjen Unga föräldrar Upplevt våld, kränkningar och övergrepp Låg utbildning Psykisk sjukdom, missbruk Kriminalitet Intellektuell funktionsnedsättning Partnervåld Social deprivation (ekonomi, bostad, arbete, nätverk) Stora hushåll Kultur som tillåter misshandel - Staffan Janson 2012

Intellektuell funktionsnedsättning Partnervåld Social deprivation (ekonomi,

18 Barn som far illa Riskfaktorer Svag ekonomi x 3 Utlandsfödda barn x 3 Ensamstående föräldrar x 2,5 Flera riskfaktorer accelererar riskökningen Staffan Janson 2012

19 Nyanlända barn Flyktingar Asylsökande Ensamkommande Papperslösa ??? Karin Ander: Hur många nyanlända barn kommer till Malmö?

20 Vardagsmiljöns betydelse för hälsofrämjande arbete för flyktingbarn Föräldrar och familj Förskolan/skolan Vänner och fritid Professor Henry Ascher Källa: Unicef

21 Proportionell universalism Det finns en social gradient i hälsa: ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärden ska rikta in sig på att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar det proportionell universalism. Sid 16, The Marmot Review.

22 Gör Malmö till Barnens Stad! Skapa trygga uppväxtvillkor för alla barn Handlingsprogram mot barnfattigdom Fler bostäder Förebyggande arbete mot våld, övergrepp och omsorgssvikt Skapa fler hälsofrämjande arenor; meningsfull fritid, kultur, möten, kreativitet och rörelse Öka barns delaktighet och inflytande Handlingsprogram för att genomföra barnkonventionen, barnkonsekvensanalyser, barnombudsman/strateg Mät och utvärdera barns hälsa och skillnader i hälsa Barnenhet Barnhälsoindex Källa: Marie Köhler. Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa.

Relevanta dokument

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter