Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Transkript

1 Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow Klimatanpassning Sverige 23 september 2015

2 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte är att öka kunskapen om vad som påverkar möjligheterna att hantera förändringar i skogsbruket när klimatet ändras. Målet är att bättre förstå hur problem kan hanteras och möjligheter tillvaratas Studien leds av SEI i samarbete med Lunds universitet, SMHI och University of Edinburgh i Storbritannien.

3 Bakgrund Resultaten bygger på en serie fokusgruppsmöten, workshopar och intervjuer med skogsägare i Kronoberg och Västerbottens län under samt skogsägare i Skåne, Jämtland, Västerbotten och Gävleborgs län under Sammanlagt har ett 60-tal privata skogsägare deltagit i studien.

4 Den svenska skogssektorn Över hälften av Sveriges yta är täckt av produktiv skogsmark. Skogen är en stor industri i Sverige men också viktig ur ett biologiskt och socialt perspektiv, t.ex. för friluftsliv och rekreation Den svenska skogspolitiken genomsyras av två övergripande mål: miljöhänsyn och produktion. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av enskilda skogsägare Idag finns ca skogsägare med olika mål och drivkrafter, erfarenheter, kunskap och förutsättningar att bedriva skogsbruk. Foto: Skogsstyrelsen

5 Vad innebär klimatförändringar för skogsbruket? Både ökade risker och nya möjligheter väntas: stormskador, insekter och skadegörare, torkstress, och skogsbrand blötare väder innebär också förändrade drivningsförhållanden ökad tillväxt och längre vegetationsperioder indirekta effekter, t.ex. klimatpolitik och användning av biobränsle Se Andersson mfl Underlag till kontrollstation 2015 samt Mista-SWECIA syntesrapport för mer information.

6 Skogsägares uppfattningar om utmaningar och risker idag och i framtiden Ekonomi, lönsamhet och marknadens efterfrågan. Ägande- och brukningsrätten. Okunskap hos beslutsfattare och allmännhet. Skillnader i norra och södra Sverige Väder och klimatrelaterade risker, t.ex. insekter, svampangrepp, torka och stormar. Stormskador väcker frågor Öka eller minska i framtiden? Hur förhålla sig till stormar?

7 Betydelsen av händelser i närtid Skogsbrand diskuteras inte i någon större usträckning

8 Skogsägares syn på klimatförändringar Besvärligare förutsättningar för skogsbruket. I Västerbotten generellt mer positiva gynnsamt för skogsbruket i Norrland. Pratar om klimat i varierande utsträckning men nämns i olika sammanhang. Flera berättar om att de noterat förändringar i klimat- och väderförhållanden Osäkerhet kring naturliga förändringar och klimatförändringar.

9 Vi har inte samma vintrar som förut. Måste vi in i en skogsbilväg måste vi göra en skyddsdikning och det är ju ett sätt att prata om klimatet att det håller på att förändras. Skogsägare Västerbotten

10 Visst har det blåst här förut också, det har det gjort. Men problemet är väl att det är mer vatten i marken helt enkelt så skogarna tippar. Det är blötare, utan tvekan att det är blötare. Jag märker nu som lantbrukare om inte annat att det blir sämre och sämre bärighet ute på åkrarna, det är inte bara dräneringen som blir sämre utan det är helt enkelt blötare. Skogsägare Jämtland

11 Frågan om anpassning ökat fokus Anpassning en process på olika nivåer, inte bara tekniska åtgärder utan även beteenden Nationellt kapacitetsbyggande genom övervakning, forskning, kunskapsspridning, policies och regelverk Genomföra konkreta åtgärder på skötselnivå, t.ex. trädslagsval, röjning, gallring m.m.

12 Hur förhåller sig skogsägare till klimatanpassning? Få anpassar sig direkt till en förväntad klimatförändring. Funderar på röjning, gallring, trädslagsval, vägar och dikning. Effekter långt fram, gradvisa förändringar ger möjligheter att anpassa på sikt. Flexibilitet genom ökad tillväxt och eftefrågan. Ständig anpassning till förändrade förutsättningar i skogsbruket. Det som ligger utanför skogsägares egna möjligheter att påverka och områden där samordning och samverkan krävs upplevs begränsa anpassningsförmågan.

13 Betydelsen av sociala nätverk och skogsägares uppfattningar om klimatförändringar Vem eller vilka kommunicerar skogsägare med, hur ofta och hur viktiga anses de vara för beslut inom skogsbruket?

14 Vem kommunicerar skogsägare med? 62% Grannar Familj och medägare 51% 48% 46% Andra skogsägare 44% Skogsägarförening Avverkningsentreprenör/m askinförare 40% 44% Skogsföretag Konsulter/extern förvaltare 11% Banks/Insurers 28% Skogsstyrelsen LRF Skogsägarna 21% Naturvårdsverket 11% Länsstyrelsen 21% Forskare 8% Image: Tracey Saxby, Integration and Application Network, University of Maryland Center for Environmental Science (ian.umces.edu/imagelibrary/)

15 Sprida kunskap om klimatanpassning Vetenskalig kunskap och praktisk information via olika källor: Andra skogsägare Rådgivare och entreprenörer Facklitteratur och skogliga tidskrifter Främsta informationskällor klimatförändringar: Tidningar, radio och dagspress Viktigt att hitta rätt kanaler och tillfällen för kunskapsutbyte mellan aktörer.

16 Föreningen Skogens höstexkursion, sept 2015

17 Tack! Tack också till programpartners, kollegor och Mistra Hemsida: E-post: