Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Transkript

1 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker PM Datum Diarienummer Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 214 (VT 214) Rapporten redovisar utfallet av ansökningsläget till universitet och högskolor VT 214 efter sista ansökningsdag. Internationella kurser och program samt internationella masterutbildningar våren 214 är inte inkluderade i redovisningen. En person söker ofta till mer än en utbildning och när måttet totalt antal sökande används kommer de personer som sökt till två olika utbildningar att räknas en gång per sökt utbildning, vilket gör att det totala antalet sökande inte motsvaras av antalet individer som ansökt. Genomgående presenteras därför förstahandssökande, som motsvarar antalet individer som sökt till universitet och högskola. Förstahandssökande redovisas uppdelat på ålder, kön, program och kurser, lärosäte samt program som leder till yrkesrespektive generella examina. Några program som leder till yrkesexamina redovisas mera i detalj och ansökningsläget när det gäller lärar- och förskollärarutbildningen redovisas särskilt detaljerat. För program som leder till yrkesexamina redovisas även det totala antalet sökande, inte enbart förstahandssökande, för att ge en helhetsbild. Den procentsats som redovisas inom parentes i de olika figurerna står för förändringen mellan VT 213 och VT 214. Totalt antal sökande VT 214 Antalet förstahandssökande i antagningsomgången VT 214 är personer. Motsvarande siffra VT 213 var , vilket innebär en ökning med 4,9 procent. Av dessa utgörs stycken VT 214 av sent inkomna ansökare och VT 213 av sent inkomna ansökare. Fig 1. Antal förstahandssökande totalt VT (+4,9%) 1 VT213 VT214 Sida 1 (11)

2 Ålder och kön VT 214 Sökande i åldersgrupperna 2-24 år och 25 år eller äldre står för en lika stor del av förstahandssökande VT 214; närmare 5 procent vardera. Åldersgruppen 19 år eller yngre utgör endast 1 procent av alla förstahandssökande, något som förklaras av att de i första hand söker till höstantagningarna. Alla åldersgrupper har ökat jämfört med VT 213, men i högst grad gruppen 25 år eller äldre. Den relativa fördelningen mellan åldersgrupperna har förskjutits eftersom den yngsta gruppens ökning är lägre än medelökningen för alla sökanden. Fig 2. Antal förstahandssökande uppdelat på ålder VT (+2,6%) -19 år (+2,8%) 2-24 år (+7%) 25- år % 2% 4% 6% 8% 1% Antalet sökande har ökat bland både män och kvinnor VT 214 jämfört med VT 213. Kvinnorna utgör dock fortfarande cirka 6 procent av samtliga sökande, männen utgör 37 procent och de som saknar svenskt personnummer - där kön inte kan läsas ut - utgör 3 procent. De som saknar svenskt personnummer kan till exempel vara utländska studenter som ännu inte fått svenskt personnummer. Fig 3. Antal förstahandssökande 213 uppdelat på kön VT (+13,2%) Ej sv. pnr (+4,4%) Kvinnor (+5,2%) Män Program och kurser VT 214 Cirka ¾ av alla förstahandssökande VT 214 sökte fristående kurser och resten program. Antalet förstahandssökande till program VT 214 är 52 48, vilket innebär en ökning med 11,1 procent jämfört med VT 213. Även till fristående kurser VT 214 har antalet förstahandssökande ökat, om än inte lika mycket. Ökningen från VT 213 är 3,1 procent. Sökande till fristående kurser har dock i absoluta tal ökat i betydligt högre grad än till program. Fig 4. Antal förstahandssökande till program och kurser VT (+3,1%) Kurser (+11,1%) Program Sida 2 (11)

3 Sökande per lärosäte VT 214 Uppsala universitet är störst i termer av antalet förstahandssökande denna termin. Den högsta procentuella ökningen står Kungliga musikhögskolan i Stockholm för, som gått från 53 förstahandsansökande VT 213 till 177 VT 214. I faktiskt antal har Uppsala universitet den största ökningen av förstahandsansökande, mer än 4, något som till delar kan förklaras av att Högskolan på Gotland gått samman med Uppsala universitet. Chalmers tekniska högskola har fått den största relativa minskningen med 8 procent, men i faktiskt antal har Linneuniversitetet fått den största minskningen av antalet förstahandssökande, mer än 2 förstahandssökande färre än VT 213. Chalmers har haft lokala antagningsomgångar men också minskat sitt utbildningsutbud, vilket kan förklara den minskningen som syns i figur 5 för dem. En del av skillnaden i söktryck mellan lärosätena beror på om lärosätet har prioriterar kurser eller program i sitt utbildningsutbud. Fig 5. Antal förstahandssökande lärosäte VT 214 Uppsala universitet Stockholms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Umeå universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Karlstads universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Malmö högskola Mittuniversitetet Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Högskolan Kristianstad Karolinska Institutet Södertörns högskola Linköpings universitet Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan Väst Högskolan i Borås Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Röda korsets högskola Försvarshögskolan Sophiahemmet Högskola Ersta Sköndal högskola Teologiska högskolan Stockholm Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Gymnastik- och idrottshögskolan Konstfack Chalmers tekniska högskola Johannelunds teologiska högskola Högskolan på Gotland (-15%) (+1%) (+11%) 8 95 (+6%) (-9%) (-3%) (+2%) 5 79 (+15%) (-13%) 5 88 (+45%) (-3%) (+28%) (+4%) (+9%) 3 51 (+8%) (-7%) (+15%) (-15%) 1 55 (+12%) (+4%) 1 27 (-21%) 361 (+39%) 33 (+25%) 244 (-15%) 218 (+3%) 181 (-5%) 177 (+234%) 175 (-23%) (-84%) (+2%) (+9%) (+1%) (+12%) (+8%) Sida 3 (11)

4 Program som leder till yrkes- och generella examina VT 214 Den största andelen av såväl förstahandssökande som totala antalet sökande till VT 214 utgörs av sökande till program som leder till yrkesexamina (figur 6), med en ökning på drygt 13 procent för yrkesexamina och en något mindre ökning för program som leder till generella examina. Kategoriseringen av program i generella examina respektive yrkesexamina är inte helt tillförlitlig i nuläget eftersom det inte är tvingande för lärosätena att kategorisera samtliga utbildningsprogram utifrån om de leder till generella eller yrkesexamina. Resultaten som presenteras får därför ses som en indikation på den sanna fördelningen mellan de två typerna av examina. Fig 6. Antal förstahandssökande till program som leder till yrkes- respektive generella examina VT 214 Totalt antal ansökningar (+9%) Generella (+13,2%) Yrkes Förstahandssökande (+4,6%) Generella (+13,4%) Yrkes % 2% 4% 6% 8% 1% Ansökningsläget för utbildningar till lärare och förskollärare, civilingenjörer, högskoleingenjörer, sjuksköterskor, läkare och socionomer redovisas mera i detalj i figurerna 7-8. Samtliga har fått en ökning av antalet förstahandssökande sedan VT 213, från 5 procent för sjuksköterskor till 89 procent för högskoleingenjörer (figur 7). Antalet individer som sökt högskoleingenjörsutbildningar är dock ganska lågt jämfört med flera av de andra utbildningarna, även om den procentuella förändringen för högskoleingenjörsutbildningar är betydande. Sida 4 (11)

5 Det är stora skillnader mellan det totala söktrycket och antalet förstahandssökande mellan de yrkesexamina som redovisas här, vilket framgår av figurerna 7 och 8. Fig 7. Antal förstahandssökande till några program som leder till yrkesexamina VT 214 Lärare och förskolärare 7 26 (+27%) Civilingenjör Högskoleingenjör 177 (+26%) 119 (+89%) Sjuksköterska (+5%) Läkare Socionom 4 14 (+14%) (+2%) Fig 8. Antal sökande totalt till några program som leder till yrkesexamina VT 214 Lärare och förskollärare (+26%) Civilingenjör Högskoleingenjör 684 (+34%) 492 (+87%) Sjuksköterska (+9%) Läkare 4 87 (+13%) Socionom 1 13 (+23%) Sida 5 (11)

6 Antal sökande till lärar- och förskollärarutbildningar VT 214 Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildning har redovisats tidigare i rapporten, utan uppdelning på typ av utbildning. Här redovisas antalet sökande uppdelad utifrån vilken typ av lärar- och förskollärarutbildning det handlar om, både förstahandssökande och totalt antal sökande. Av figur 9 framgår att antalet förstahandssökande ökat från VT 213 för utbildningarna till förskollärare, grundlärarutbildningen årskurs F-3, grundlärarutbildningen årskurs 4-6, grundlärarutbildningen fritidshem samt till ämneslärarutbildningen gymnasieskolan. Ansökande till ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 har minskat. Av figur 1 framgår att det skiljer sig mycket åt mellan de olika typerna av lärar- och förskollärarutbildningar när det gäller hur stor andel av det totala antalet sökande som utgörs av förstahandssökande. Därutöver hade totalt personer VT 214 sökt till utbildning till civilingenjör/lärare, att jämföra med 43 personer VT 213, varav inga då sökte den inriktningen i första hand. Yrkeslärarutbildningarna är inte inkluderade i figur 9-1 på grund av att vi inte har den fullständiga bilden av dessa utbildningar eftersom det även sker antagning lokalt på lärosätena till dem. Fig 9. Antal förstahandssökande till de olika lärar- och förskollärarutbildningarna VT 214 Förskollärare 4 87 (+38%) Grundlärarutb. F-3 Grundlärarutb. 4-6 Grundlärarutb. fritidshem Ämneslärarutbildning (7-9) Ämeslärarutbildning (gymnasieskolan) 846 (+3%) 392 (+19%) 132 (+63%) 73 (-22%) 456 (+12%) KPU 326 (-14%) Sida 6 (11)

7 Fig 1. Antal sökande totalt till de olika lärar- och förskollärarutbildningarna VT 214 Förskollärare (+36%) Grundlärarutb. F-3 Grundlärarutb (+13%) (+28%) Grundlärarutb. fritidshem Ämneslärarutbildning (7-9) 311 (+48%) 261 (-36%) Ämeslärarutbildning (gymnasieskolan) (+16%) KPU 46 (-7%) Ämneslärare årskurs 7-9 per ämne VT 214 I redovisningen av valda ämnen för ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 är det viktigt att känna till att en individ kan söka flera ämnen i första hand genom att en utbildning kan innehålla fler än ett ämne, vilket gör att utbildningen räknas till båda ämnena. Därmed räknas de som sökt de utbildningarna två gånger, vilket i sin tur leder till att en summering av antalet i figurerna 11 och 12 inte överensstämmer med antalet ämneslärare i figurerna 9-1. Därmed är antalet förstahandssökande i denna redovisning inte detsamma som antal individer. I varje stapel i figur 11 är dock antalet sökande lika med antalet individer. Det är också viktigt att tänka på att en individ sedan tidigare kan ha en ämneskompetens och därmed få ut en examen som inbegriper det ämnet utan att finnas med i stapeln över hur många som har sökt ett visst ämne. Svenska som andraspråk, geografi och engelska är de i särklass mest sökta ämnena VT 214 och antalet sökande till såväl svenska som andraspråk och engelska har ökat jämfört med VT 213. De absoluta talen är dock små vilket gör att även smärre antalsmässiga förändringar kan få stora procentuella effekter. Det är ganska stora skillnader mellan det totala antalet ansökande till vissa ämnen och antalet förstahandssökande (figurerna 11-12). Sida 7 (11)

8 Fig 11. Antal förstahandssökande till ämneslärare årskurs 7-9 uppdelat per ämne VT 214 Svenska som andra språk Geografi Engelska Religion Historia Matematik Svenska Biologi Tyska Teknik Teckenspråk Spanska Slöjd Samhällskunskap Musik Modersmål Kemi Idrott Hem och konsumentkunskap Fysik Franska Bild 3 (+5%) 9 (-5%) 17 (+31%) 24 (-17%) 28 (+8%) 37 (+16%) 35 (-3%) 35 (+52%) En individ kan ha sökt flera ämne i första hand Sida 8 (11)

9 Fig 12. Antal sökande totalt till ämneslärare årskurs 7-9 uppdelat per ämne VT 214 Geografi Religion Historia Svenska som andra språk Engelska Matematik Svenska Biologi Tyska Teknik Teckenspråk Spanska Slöjd Samhällskunskap Musik Modersmål Kemi Idrott Hem och konsumentkunskap Fysik Franska Bild 23 (-68%) 15 (-5%) En individ kan ha sökt flera ämnen. 49 (-13%) 94 (+25%) 116 (+18%) 114 (-3%) 19 (+85%) 152 (+35%) Ämneslärare gymnasieskolan per ämne VT 214 Även i redovisningen av valda ämnen för ämneslärarutbildningen gymnasieskolan är det viktigt att känna till att en individ kan söka flera ämnen i första hand genom att en utbildning kan innehålla fler än ett ämne, vilket gör att utbildningen räknas till båda ämnena. Därmed räknas de som sökt de utbildningarna två gånger, vilket i sin tur leder till att en summering av antalet i figurerna 13 och 14 inte överensstämmer med antalet ämneslärare i figurerna 9-1. Det innebär att antal förstahandssökande i denna redovisning inte är detsamma som antal individer. I varje stapel i figur 13 är dock antalet ansökande lika med antalet individer. Det är också viktigt att tänka på att en individ sedan tidigare kan ha en ämneskompetens och därmed få ut en examen som inbegriper det ämnet utan att finnas med i stapeln över hur många som har sökt ett visst ämne. Engelska och historia är de i särklass mest sökta ämnena VT 214 och antalet sökande har ökat jämfört med VT 213, till engelska med 13 procent och historia med 6 procent. Religion, svenska och svenska som andraspråk följer därefter och antalet sökande till dem har också ökat VT 214 jämfört med VT 213, svenska som andraspråk med så mycket som 46 procent. Att den relativa förändringen är så stor förklaras i hög utsträckning av att det är så få sökanden att smärre förändringar i utbildningsutbudet får stora procentuella effekter. Det är ganska stora skillnader mellan det totala antalet sökande till vissa ämnen och antalet förstahandssökande (figurerna 13-14). Sida 9 (11)

10 Fig 13. Antal förstahandssökande till ämneslärare gymnasieskolan uppdelat per ämne VT 214 Engelska Historia Religion Svenska Svenska som andraspråk Spanska Geografi Matematik Samhällskunskap Franska Biologi Tyska Naturkunskap Kemi Italienska Teknik Teckenspråk Teater Psykologi Portugisiska Musik Latin Juridik Idrott Grekiska Företagsekonomi Fysik Filosofi Dans Bild 38 (+46%) 38 (+27%) 27 (+13%) 24 (+14%) 16 (-75%) 14 (+133%) 7 (+133%) 3 (-5%) 1 (%) (+5%) 124 (+22%) 152 (+13%) 172 (+6%) Sida 1 (11)

11 Fig 14. Antal sökande totalt till ämneslärare gymnasieskolan uppdelat per ämne VT 214 Svenska Religion Historia Engelska Svenska som andraspråk Samhällskunskap Spanska Geografi Matematik Franska Biologi Tyska Kemi Italienska Naturkunskap Teknik Teckenspråk Teater Psykologi Portugisiska Musik Latin Juridik Idrott Grekiska Företagsekonomi Fysik Filosofi Dans Bild 25 (+19%) 2 (-9%) 1 (+11%) 1 (+1%) 7 (+75%) 28 (+27%) 7 (-4%) 59 (-2%) 11 (-56%) 95 (+32%) 163 (+9%) 367 (-2%) 355 (+2%) 35 (+23%) 344 (+6%) Rapporten godkänns för leverans till Utbildningsdepartementet Maria Linna Angestav, avdelningschef Sida 11 (11)