Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009"

Mats Henriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum

2 Ann-Carin Andersson

3 Vi är attraktiva Tryck på kustzonen boende, turism, besöksnäring. Varumärket Norra Bohuslän Otryck i inlandet stora natur- och kulturvärden som kan utvecklas

4 Personer under julidygn i norra Bohuslän Folkbokförda Delårsboende Campingboende Gästbåtshamnar 8000 Naturhamnar Hotell/v.hem Släkt/vänbesök Dagbesökare Totalt samtidigt ca personer

Gästbåtshamnar 8000 Naturhamnar 16000 Hotell/v.

5 Fritidsbostädernas andel av samtliga småhus Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Västra Götalands län Riket

Strömstad Tanum Västra Götalands län Riket 10

6 Tanums kommun obebodda fastigheter

8 Tanums kommun 4449 bebodda fastigheter med inv.

9 Utmaningar Högt exploateringstryck i kustområden Besöksnäringen ska utvecklas Litet befolkningsunderlag Låg utvecklingstakt i inlandet Hitta balans mellan utveckling och bevarande

10 Projektets mål Utveckla en strukturbild med gemensamma spelregler, policies, riktlinjer för användning av mark och vatten Koppla ekonomisk tillväxt och fysisk planering Skapa former för samverkan mellan kommunerna i projektet och på lång sikt Utveckla gemensamma kunskaper Utveckla former för dialog mellan aktörer i samhället.

planering Skapa former för samverkan mellan kommunerna i projektet och på lång

11 Gemensam besöksnäringsstrategi

12 Kommunerna i norra Bohuslän arbetar gemensamt för Hållbar ekonomisk utveckling genom befolkningstillväxt och större lokal arbetsmarknad Att stärka och utveckla de kvalitéer som ger oss attraktivitet för boende och besökare Hållbar resursanvändning med nationella miljö- och kvalitetsmål i fokus. Attraktiv infrastruktur och kollektivtrafik Att genom samverkan bli starka, tydliga och effektiva i vår gemensamma utveckling Att gå från kortsiktig följsamhet till långsiktig styrning i kommunernas planarbete

med nationella miljö- och kvalitetsmål i fokus.

13 Våra kvalitéer som skall stärkas och utvecklas är: Naturen och landskapsbilden; Ren luft och vatten, stora orörda områden, fjäll som möter hav God tillgänglighet till natur och hav Kulturhistoriska värden från forntid till badkultur Levande samhällen; Byggnadskultur, småskalighet, trygghet, aktivt näringsliv, rikt kulturliv, bra social service

natur och hav Kulturhistoriska värden från forntid till badkultur Levande samhällen;

14 Strukturbild Vi utvecklar en gemensam ÖP- struktur för användning av mark och vatten där prioritering mellan viktiga värden och intressen har gjorts

15 Öppet hav Inland Skärgård Infrastruktur Kustnära område Närcentra Regioncentra

16 Strukturbildens delområden Öppet hav (Territorialgräns-baslinje) naturbruk, natur/kultur, sjöfart, ledningar, totalförsvaret Skärgård (Fastland- baslinje) naturbruk, besöksnäring, övriga näringar, boende, natur/kultur Kustnära område (Fram till strandkanten) Lokala centra, kustnära bebyggelse, besöksnäring, naturbruk, övriga näringar, natur/kultur Inland naturbruk, besöksnäring, övriga näringar, boende, natur/kultur Infrastruktur väg, järnväg, sjötransport, GC-väg, parkering Närcentra/ regioncentra syd/norr

strandkanten) Lokala centra, kustnära bebyggelse, besöksnäring, naturbruk, övriga näringar, natur/kultur Inland naturbruk,

17 Överenskommelser Viktiga utgångspunkter för formulering av gemensamt planeringsbeslut

18 Öppet hav Vi är överens om: att öppet hav utgör gränsöverskridande vatten vilket innebär nationella och globala hänsyn. att resursanvändning skall ske på ett hållbart sätt med miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och energiproduktion är viktiga prioriteringar för våra kommuner. att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas

att resursanvändning skall ske på ett hållbart sätt med miljömålen i fokus.

19 Skärgård Vi är överens om att: att skärgården utgör basen för våra unika natur- och kulturvärden även i ett nationellt perspektiv. att skärgården utgör en av de viktigaste förutsättningarna för besöksnäringen men är också en viktig attraktionskraft för helårsboende att allmänhetens tillträde till strandzonen skall säkerställas och därför ägnar vi särskild uppmärksamhet åt vatten- och markanvändningen i strandzonen. att naturbruk skall ske på ett hållbart sätt med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör

helårsboende att allmänhetens tillträde till strandzonen skall säkerställas och därför ägnar vi särskild uppmärksamhet åt vatten- och

20 Inland Vi är överens om: att utveckla boendemiljöer, verksamhetsmiljöer och besöksnäringen i inlandet att inlandet rymmer höga natur- och kulturvärden som ska skyddas och ges ökat tillträde för rekreation och friluftsliv att inlandet rymmer stora opåverkade områden, med värden som ska skyddas att inlandet rymmer naturresurser som skall utvecklas för naturbruk

tillträde för rekreation och friluftsliv att inlandet rymmer stora opåverkade områden, med

21 Samverkan Vi är överens om: att vi genom samverkan inom och mellan våra kommuner skapar effektivare och starkare organisationer Att samverkan kostar innan det lönar sig. Vi ska utveckla långsiktiga samverkansformer för det dagliga arbetet

22 Slutresultat Fakta, kunskaper och utredningar som används av organisationen i det löpande arbetet Politisk beslutade riktlinjer som anger principer för användning av mark och vatten. Politisk beslutade lokaliseringar Arbetssätt, organisation, verktyg och metoder som används långsiktigt efter projektets avslutning.

23 Projektorganisation Tillväxtsekreteriatet norra Bohuslän Politisk styrgrupp Kommunchefsgrupp Administration Projekt kustzonsplanering Processledare Projektgrupp Referensgrupp AG 1 AG 2 AG nn

24 Tematiska arbetsgrupper Nuläge, statistik GIS Småbåtshamnar Vindkraft Naturvärden Vatten och avlopp

25 Information och resultat

26 Exempel på vad vi jobbar med

27 Boende Byggande i norra Bohuslän

28 Bostadsbestånd N Bohuslän Bostadsbeståndet Norra Bohuslän fritidshus lägenheter i flerbosta småhus

29 Tanum Bostadsbestånd Tanum fritidshus lägenheter i flerbostadshus småhus

30 Bostadsbestånd Strömstad fritidshus lägenheter i flerbostadshus småhus

31 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Norra Bohuslän N Bohuslän småhus N Bohuslän flerbostadshus

32 Strömstad - färdigställda lägenheter i nybyggda hus Strömstad småhus Strömstad flerbostadshus

33 Sotenäs - färdigställda lägenheter i nybyggda hus Sotenäs småhus Sotenäs flerbostadshus

34 Båtplatser 1. Inventera och dokumentera kommunens innehav 2. Inventera privata båtplatser 3. Studera båtkö och behov 4. Värdera behovet 5. Värdera vad kusten tål med bibehållna värden 6. Föreslå utbyggnad

35 Antal Gästhamnsplatser Kommunala Privata Lysekil Sotenäs Tanum Strömstad Munkedal

36 Kommunala Gästbåtplatser platser övernattningar Sotenäs 715 platser Strömstad 590 pl Tanum 715 pl Lysekil 447 pl Totalt

37 Fasta båtplatser Fördelning båtplatser Kommunala Privata

38 Fasta båtplatser Antal Båtplatser Privata Kommunala Lysekil Tanum Munkedal

39 Fördelning storlek Fördelningstorlek Antal 3000 Lysekil Tanum Strömstad Sotenäs Mindre än 2,5 m 3 m 3,5 m 4 m 4,5 m Större än 5 m

40 Kösituation April Kommun Privat Akut behov Lysekil Sotenäs Tanum Strömstad Munkedal

41 Fosfor (P) kg/år 1400,0 1200,0 1000,0 800,0 600,0 P-tot medeldygn (Hav) kg/år P-tot medeldygn (Land) kg/år P-tot (Hav+Land) kg/år 400,0 200,0 0,0 Sotenäs Lyse kil Strömstad T anum M unkedal F ritidsb åta

42 Kväve (N) kg/år N-tot medeldygn (Hav) kg/år N-tot medeldygn (Land) kg/år N-tot (Hav+Land) kg/år Sotenäs Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Fritidsbåtar

43 Många ska med på tåget Vi ska mot samma mål Vi har olika bilder av verkligheten Vi har olika erfarenheter Vi har olika kunskaper Det här är en gigantisk kommunikationsövning!

Relevanta dokument

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3