Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Transkript

1 Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden för eleffektivitet, ljud, luftflöden och kanalsystem. All dimensionering skall alltid utföras av VVS-konsult/entreprenör eller person med mostvarande kunskaper. Svenska Boverkets nya byggregler gäller från och med 1 juli 2008, med övergångsbestämmelser på ett år. Eleffektivitet. Ljud. Luftflöden. Kanalsystem. BOSTADSVENTILATION 1

2 Eleffektivitet (Källa: Svenska Boverkets byggregler 2008, kapitel 9) Bostäder skall vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning (all energi utöver hushållsel) högst uppgår till 110 kwh per m 2 golvarea och år i klimatzon söder* och 130 kwh i klimatzon norr*. *) Klimatzon norr: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland. Klimatzon söder: Övriga Sverige. Ventilationssystemets specifika fläkteleffekt (SFP) bör inte överstiga SFP 2,0 kw/(m 3 /s). För ventilationssystem med varierande luftflöden, t.ex. sänkning av luftflödet när bostaden är tom, kan dock högre SFP-värden accepteras. Ventilationssystem skall vara försedda med styrutrustning som anpassar effektbehovet efter utetemperaturen. För att klara energikraven och för god driftsekonomi! skall ventilationsaggregatet ha eleffektiva fläktar och god värmeåtervinning. Utöver effektbehov anpassat till utetemperaturen bör även drifttider och luftflöden kunna behovsstyras. Det är också viktigt att undvika onödigt tryckfall i kanalsystemet genom så få böjar och avstick som som möjligt (se även avsnitt Kanalsystem). av ventilationsanläggningens eleffektivitet bör utföras av VVS-konsult/entreprenör eller person med motsvarande kunskaper. 2

3 Ljud (Källa: Svenska Boverkets byggregler 2008, kapitel 7). Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer i bostäder som avger kontinuerligt ljud är 30 db i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro och 35 db i övriga utrymmen. För installationer som avger kortvarigt ljud tillåts 35 db respektive 40 db. Installationer som direkt kan styras av användaren omfattas inte av kraven. Allmänt Vid dimensionering skall man ta hänsyn dels till ljud från kanalsystemet, dels till ljud från själva aggregatet till omgivningen. I flerbostadshus skall också risken för överhörning via kanalsystemet uppmärksammas. Ljud i kanalsystem Kanalsystemet skall utföras med så få böjar och avstick som möjligt eftersom dessa medför ljudalstring. I de flesta fall behöver ljuddämpare installeras i tillufts- och frånluftskanal samt i förekommande fall cirkulationsluftskanal. Ljuddämparna skall installeras så nära aggregatet som möjligt. Ljud till omgivning Ljud från aggregatet till omgivningen innebär oftast inga problem vid normala luftflöden. Om ljudnivån ändå skulle vara kritisk kan ljuddämpande åtgärder göras med akustikplattor, inbyggnad av aggregatet etc. För att undvika stomljud (överföring av ljud i byggnadskonstruktionen) skall aggregat som monteras mot vägg förses med mellanliggande isoleringsskiva, gummibrickor eller liknande. Montering mot vägg som gränsar till vardagsrum eller sovrum bör om möjligt undvikas. av ljud för ventilationsanläggningen bör utföras av VVS-konsult/entreprenör eller person med motsvarande kunskaper. 3

4 Luftflöden (Källa: Svenska Boverkets byggregler 2008, kapitel 6; Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken ventilation, SOSFS 1999:25 (M) m.fl.) Boverket Tillförsel av uteluft i bostäder skall kontinuerligt vara minst 0,35 l/s per m 2 golvarea när bostaden används. Om man har behovsstyrning via t.ex. tidur eller närvarogivare kan uteluftsflödet sänkas till minst 0,10 l/s per m 2 golvarera när ingen vistas i bostaden. Därutöver skall det finnas möjlighet till forcerad ventilation eller vädring i rum avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien. Särskild hänsyn skall tas till personbelastning, fuktbelastning och förekomst av matos. Cirkulationsluft får endast användas inom en och samma bostad och frånluft från kök, hygienrum och liknande får inte cirkuleras. Vid användning av cirkulationsluft gäller fortfarande kravet på tillförsel av uteluft med minst 0,35 l/s per m 2 golvarea. Socialstyrelsen I bostäder bör den specifika luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Uteluftsflödet bör heller inte understiga 4 l/s per person. Beräkning av luftflöde Det anges inte längre råd för luftflöden i enskilda rum. Syftet är att få bort schablonmässigt tänkande och istället få bättre genomtänkta lösningar, t.ex. att särskild hänsyn tas till personbelastning, fuktbelastning och förekomst av matos. Ett lägre luftflöde när ingen visats i bostaden innebär ekonomisk drift. Fläktelenergi sparas och bostadens uppvärmningssystem behöver under den kalla årstiden inte värma lika mycket uteluft. Man bör dock överväga om det lägre luftflödet är tillräckligt för att ventilera bort emissioner, fukt mm. Frånluftsflödet bör vara cirka 10% större än uteluftsflödet. Därmed blir det ett mindre undertryck i bostaden, vilket minskar risken att fukt inifrån bostaden trycks ut i väggar, golv och tak. För forcering anges inget specifikt krav men i praktiken brukar man räkna med 30% ökning av det normala luftflödet. Exempel Exempel på minsta luftflöden för en bostad på 120 m 2 och utan hänsyn taget till spiskåpa: Normalt uteluftsflöde: 0,35 l/s x 120 = 42 l/s. Uteluftsflöde tom bostad: 0,10 l/s x 120 = 12 l/s. Frånluftsflöde: 42 l/s + 10% = 46 l/s. Forcering: 46 l/s + 30% = 60 l/s. När aggregatet dimensioneras skall hänsyn också tas till kanalsystemets tryckfall, ljudnivåer samt om spiskåpa är ansluten till aggregatet. av luftflöden bör utföras av VVS-konsult/ entrepenör eller person med motsvarande kunskaper. 4

5 Kanalsystem (Källa: Svenska Boverkets byggregler 2008, kapitel 9, m.fl.) Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas. Ventilationssystemet skall inte bidra till brandspridning. Utformning av kanalsystem För att uppnå bästa driftsekonomi och låg ljudalstring är det viktigt att kanalsystemet utförs med så låga tryckfall som möjligt. Varje meter kanal, varje böj och varje avstick medför tryckfall som innebär att aggregatets fläktar får arbeta mer för att distribuera en given luftmängd. Alla riktningsförändringar medför oftast också en viss ljudalstring. För att underlätta installationen finns alla ILTO-aggregat i såväl vänster- som högerutförande. Därmed kan man välja det utförande som ger den enklaste och mest ekonomiska kanaldragningen. Kanalsystemet skall utföras med så få avstick och böjar som möjligt för att unvika onödigt tryckfall och onödig ljudalstring. Isolering av kanaler Isolering av kanaler görs både för att minska värme- eller kylförluster i den transporterade luften och för att undvika kondensbildning. Därutöver kan isolering också vara aktuell för att unvika brandspridning. Isoleringstjocklekar och ytskikt varierar beroende på isoleringsmaterial och tillverkare. Generellt skall ventilationskanaler isoleras enligt följande: Uteluftskanal skall isoleras i varmt utrymme. Avluftskanal skall alltid isoleras. Tilluftskanal skall isoleras i kallt utrymme. Frånluftskanal skall isoleras i kallt utrymme. Om luften inuti kanaler har lägre temperatur än omgivningen skall isoleringen utföras med diffusionsspärr. Diffusionsspärr Det är viktigt att diffusionsspärren mellan kallt bjälklag och varmt innertak bibehålles vid kanalgenomföringar. Med diffusionsspärr för kanal (tillbehör) underlättas detta. Finns som 5-pack i dimensioner Ø 100, 125 och 160 mm. Diffusionsspärr för kanaler. av kanalsystem och isolering bör utföras av VVS-konsult/entreprenör eller person med motsvarande kunskaper. 5